Nu står det klart att flera av de anmälda överfallen och våldtäktsförsöken var påhittade, enligt chefsåklagare Torsten Angervåg.
-I flera av de misstänkta kvinnoöverfallen har polisen kommit så långt att man tyvärr tvingas konstatera att det i något eller några fall är det antagligen inte sant att kvinnorna har blivit överfallna. Kvinnorna har av någon anledning inbillat sig eller mått så dåligt att de helt enkelt har hittat på, säger Torsten Angervåg.
Han vill dock inte gå in på vilket eller vilka fall som anses vara påhittade.
Varför går då Torsten Angervåg ut med dessa uppgifter och inte polisen?
- Polisen vill inte riskera att allmänheten uppfattar det som att man inte tar kvinnornas uppgifter på allvar.

"Tar seriöst på detta"
Han betonar att polisen ser allvarligt på varje anmälan.
-När en kvinna gör en anmälan om misshandel, våldtäkt eller vad det än handlar om för övergrepp så tar vi seriöst på detta. Utgångspunkten är alltid att kvinnan talar sanning, säger Torsten Angervåg.
Men han betonar att det också ingår i polisens och åklagarens roll att förutsättningslöst kontrollera riktigheten i uppgifterna.
Han berättar att polisen alltid försöker hitta stödbevisning. Vid en våldtäkt söker exempelvis polisen alltid efter spår i form av sekret, hår, nagelavskrap, rivmärken och blåmärken.
- Vi frågar oss om det är naturligt att hon har hållits fast på det sätt som märkena visar. Och vi jämför våra resultat med kvinnans berättelse.

Vittnen förhörs
Polisens tekniker spärrar av brottsplatsen för att söka spår, exempelvis efter en brottning på platsen.
Likaså förhörs eventuella vittnen och tidsförloppet gås noga igenom.
-När man försöker lägga pusslet och kommer fram till att uppgifterna inte är förenliga med kvinnans berättelse då ringer en varningsklocka.
Torsten Angervåg säger att polisen har lagt ner ett omfattande arbete på att ringa in våldtäktsmannen eller våldtäktsmännen sedan i höstas
-Polisen har inte misslyckats. Det går inte att jaga våldtäktsmän som inte finns.
Han tycker att en viss självrannsakan hos massmedierna skulle vara på sin plats.
-Jag tycker att massmediernas gick ut lite för hårt och på ett bristfälligt underlag. Sexuella ofredanden haussades upp och jämfördes med kvinnoöverfall. Det är inte bra.
Samtidigt understryker han att det är även polisers och åklagares ansvar att lämna tillräcklig information så att inte missförstånd uppstår.
Utredningarna om kvinnoöverfallen har tagit omfattande resurser i anspråk.
- Det är svårt att beräkna hur mycket utredningar av det här slaget kostar. Men polisen satte in en hel del övertid. Det krävs omfattande utredningsresurser när en våldtäkt anmäls. Fem- tio poliser arbetade med utredningarna och de resurserna hade kunnat användas på annat sätt.
Hur har då de falska polisanmälningarna om kvinnoöverfall påverkat polisen?
- Jag kan försäkra att man tar nya anmälningar på allvar, säger han.

Överdriven oro
Med facit i hand anser Torsten Angervåg att den våg av oro som svepte in över Norrköping i höstas i många stycken var överdriven.
Att falskt utpeka någon som skyldig till ett brott är olagligt, det kallas falsk angivelse eller falsk tillvitelse. Ett sådant brott kan ge upp till två års fängelse.