Snart går Cloetta i graven

Vid årsskiftet går ytterligare en Norrköpingsfabrik med anor i graven. Från Svea Choklad till Candelia och till sist Cloetta Fazer får ännu ett hundratal människor ge sig ut i arbetslösheten.
Cloetta Fazer är ett företag som går med vinst, dock inte tillräckligt mycket. Detta är ett fenomen som är allt vanligare inom olika företag. Mer till aktieägarna och företagsledningarna. I andra änden sparkas arbetarna ut. Men vem tänker på dom anställda? Hur många är det som får gå?

För närvarande är det full produktion av jul- och påskgodis. De som bestämmer är inte insatta i något. Vi hade besök av ledningsgruppen nyligen och de undrade hur vi blandade godis. Har ni inte maskiner till det? Nej, skrattade vi, och sade att vi alltid blandat för hand.
När nedläggningsbeslutet kom sa företaget "att pengar spelade ingen roll". Vi ska hjälpa er på alla sätt. Men vartefter tåget går blir det mindre och mindre hjälp. Det finns inte pengar. Vi fick Lernia till hjälp, men vad hände? Lernia har tydligen inte resurser nog att hjälpa tillräckligt.

Vi "förhandlar" om vår lön men får inget gehör. Vi kör fem till sju maskiner men vi har betalt för två. Om man jämför med Ljungsbro så kör de en maskin men har 1 000 kronor mer i månaden. Vi har blivit lovade nio kronor i timmen extra som "stanna kvar" bonus de sista fyra månaderna. Den personal som flyttade från Norrköping till Ljungsbro (på pappret) har den högre lönen från och med 1 augusti. Detta trots att vi gör samma jobb på samma ort.
Jag vill bara sända en liten tankeställare till alla som tror på att större alltid blir bättre.