Ärligt sommarprat i S:t Johannes kyrka

Formatet har lånats från det populära P1-programmet. Tre gånger under sommaren får en gäst berätta om sitt liv och välja musik som någon av kyrkomusikerna Lars Tallund och Germund Annerbo spelar.

Sommarpratet i S:t Johannes är inte en enkel kopia av radioprogrammet, att det är live inför en publik tillför förvånansvärt mycket. Att sitta i samma rum som den som berättar skapar en särskild närhet och spänning. Också musiken förändras av att spelas i en kyrka; i Somliga går med trasiga skor framstod textraden om att Gud fader "kanske vill ha det så" som än mer arg och besviken.

Den som valt Cornelissången var söndagens gäst, Mari Landell från Brottsofferjouren. Hon pratade om att växa upp med äldre syskon och om behovet att känna sig som en del av en familj. Tyngdpunkten i hennes berättelse låg dock på "Mannen i hennes liv". Uttrycket ska inte uppfattas romantiskt, utan Mari Landell berättade om ett förhållande hon inlett som 19-åring som varit fullt av misshandel och övergrepp.

Mannen hade hon anonymiserat. Det var en gripande och förstås djupt obehaglig historia.

Landell, som länge försökte dölja våldet för sin omgivning, berättade att när hon till slut anmälde det blev hon besviken på reaktionen från samhället och de närmaste. Polisen brydde sig inte. Familj och vänner trodde henne inte. Att inte bli trodd och accepterad fanns som en röd tråd genom hela hennes historia. Mot slutet tycktes hon ändå nått någon form av försoning med, åtminstone delar av, familjen.

Mari Landell berättade att när hon på 90-talet anmälde de brott hon blivit utsatt för, var våld mot kvinnor inte något man pratade om. För den som vill se något litet positivt i utvecklingen så kan hon, trots de enorma problem som finns, i dag 25 år senare berätta om sina upplevelser inför en liten, men intresserad publik.

Nästa gäst kommer till S:t Johannes den 14 augusti. Han heter Andreas Sneckenberg och är producent för Cederdalens friluftsteater, begravningsentreprenör och teologistudent.