Debatt Svar till Sophia Jarl (M)

Sophia Jarl (M) återuppväcker debatten om ett förbud för flickor att bära slöja i Norrköpings förskolor, skolor och fritidsverksamheter då slöjan enligt henne är en symbol för förtryck. Visst kan slöja på barn vara problematiskt men vi tycker att hon begår tankefel när hon per definition menar att ett klädesplagg innebär förtryck. Vi tror också att ett sådant, dessutom ogenomförbart, förbud skulle motverka syftet och leda till ökat utanförskap.

Sophia Jarl menar att slöjförbud är en metod att bekämpa så kallat hedersrelaterat förtryck och värna flickors rättigheter. För det första kan inte kommuner fatta sådana beslut. Det är upp till riksdagen att i så fall väga det mot lagar som diskrimineringslagen, skollagen och religionsfriheten. För det andra bygger förslaget felaktigt på att det alltid finns en koppling mellan slöja och förtryck och att förtrycket försvinner om klädesplagget förbjuds. För det tredje tror vi att de flickor som utsätts för sådant förtryck skulle bli än mer isolerade och inlåsta om ett slöjförbud införs.

Sophia Jarl nämner #meetoo i sin artikel. Men alla vittnesmål i samband med #meetoo är snarare bevis på att det här förtrycket inte är begränsat till en kultur eller kan raderas med förbud. Förtryck finns i alla kulturer, branscher och samhällsklasser. Synpunkter på flickors klädsel är ett av många uttryck och kan handla om såväl längden på kjolar som täckta axlar eller hår. Sophia Jarls problem är att hon både bortser från generella patriarkala strukturer och tror att förbud är lösningen. Det tyder på okunskap.

Att förneka flickor rätten att välja klädsel vore förtryck. Vi vet att slöja bärs av många flickor och kvinnor för att de känner sig bekväma med det, för att det är en del av identiteten eller för att det är snyggt. Men vi är inte naiva eller omedvetna om att det finns flickor som av föräldrar utrustas med slöja eller andra religiösa eller ideologiska symboler utan att ha gjort självständiga val. Föräldrars makt över barns uppfostran kan övergå i förtryck vilket är oförsvarbart oavsett syfte. Det motverkas dock bäst med dialog och genom att följa det inriktningsdokument vi antagit där det framgår hur vi ska agera vid sådana tillfällen.

Sophia Jarl ondgör sig över debatten i kommunfullmäktige när frågan behandlades där 2016. Flera ledamöter reagerade då på moderata formuleringar. Vi ställde frågor om åldersgränser, hur förbudet skulle efterlevas, sanktionsmöjligheter, omöjlig kommunal lagstiftning, om andra klädesplagg som förknippas med heder också bör förbjudas och hur det kan hjälpa förtryckta flickor att utestänga dem.

Vi menar att det är relevanta frågor till det näst största partiet som författat en så fördomsfull och svepande motion och dessutom debatterade något annat än förslaget. Tyvärr fick vi inte svar och bilden klarnar inte heller i ditt nya inlägg. Trots detta anar vi att vi är eniga om vikten av att bekämpa allt förtryck som begränsar flickors livsutrymme. Men vi tror uppenbarligen på helt olika metoder för detta.