Debatt Vid minst fem tillfällen har massutrotningar drabbat vår planet. Värst var den för 251 miljoner år sedan då 96 % av alla arter försvann. När dinosaurierna lämnade arenan för 65 miljoner år sedan tror man att 75 % av arterna samtidigt gick under. På senare år har larmen avlöst varandra om utrotade noshörningar, hotade isbjörnar och tigrar, hackspettar och ålar, gorillor och tumlare. Larmen har duggat så tätt att forskare börjat tala om en sjätte massutrotning, denna gång till stor del orsakad av människans misskötsel av vår miljö.

Nytt är att forskare funnit en dramatisk nedgång av våra småkryp. Insekterna är den i särklass största djurgruppen, omkring 75 % av alla arter räknas dit och nu visar en tysk undersökning utförd vid 60 olika naturreservat att cirka 80 % av flygande insekter har försvunnit de senaste 20 åren. Nedgången beskrivs av forskare som katastrofal och man anser att hela ekosystem kan vara hotade. Allvarligast ur mänsklig synvinkel är att pollineringen av våra livsmedelsgrödor blir sämre. Tre fjärdedelar av de växter som ger oss mat är insektspollinerade, främst av honungsbin, humlor och vildbin. Det finns 290 arter bin i Sverige och enligt Artdatabanken är en tredjedel av dem rödlistade. Insekterna må vara små och oansenliga, men de är livsviktiga, de ser till att vi får goda skördar av grönsaker, frukt och bär och att även fåglar och vilt får riklig tillgång till föda.

Det finns inte en enskild orsak till nedgången i populationerna utan en rad faktorer samverkar. Några av dessa faktorer är ett ensidigt och intensivt jordbrukslandskap med få grödor, färre åkerholmar och blommande dikeskanter, kemiska bekämpningsmedel som tar bort ogräs som är binas föda, skadegörare och klimatförändringar. Även fragmentering av landskapet med vägar och bebyggelse bidrar till att insekternas förmåga att föröka sig till nya områden förhindras när deras ursprungliga livsmiljö kan ha blivit för liten.

För att vända utvecklingen menar forskarna att människan måste anstränga sig för att även lämna kvar eller återskapa miljöer där insekterna trivs, bland annat för att jordbruket själv ska kunna ta del av fördelarna med en levande insektsfauna. Att bevara stenrösen, murar och åkerholmar och bibehålla blommande åkerkanter och kantzoner vid vattendrag. Allting kan inte vara åkermark eller produktionsskogar.

För den enskilde kan det handla om att plantera växter som blommar och attraherar pollinatörer i trädgården under hela växtsäsongen och att sätta upp insektshotell och fågelholkar. Att köpa ekologiska livsmedel och hagmarkskött som gynnar den biologiska mångfalden och pollinatörerna.

Det finns strålar av hopp mitt i alla larmrapporterna. Nyss beslutade EU-parlamentet att tre av de farligaste bekämpningsmedlen mot skadeinsekter skall förbjudas inom EU. Förbudet att använda dessa neonikotinoider tillsammans med ett nyväckt intresse för insektshotell och humleholkar visar att det finns hopp om att människan kan reparera en del av tidigare misstag och därmed undgå att bli en av de arter som slås ut i den sjätte massutrotningen som fortfarande hotar vid horisonten.

För det är väl just det som det hela ytterst handlar om: vår arts överlevnad?