Debatt I Norrköping har vi Hjalmar Brantings gata. Liberalen Nils Edén och Branting genomförde tillsammans allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Med stor skicklighet genomförde statsministern Nils Edén både parlamentarismen och rösträtten i Sverige. I Norrköping bars den upp av starka folkrörelser.

Jag föreslår därför att också Nils Edén hedras med ett gatunamn i Norrköping.

I år fyller rösträtten 100 år. 1918 beslutades den rösträttsreform som under den liberale statsministern Nils Edén ledde fram till allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i valet 1921. Liberalernas tidigare ledare advokaten Karl Staaff hade arbetat hårt för rösträtten i samarbete med rösträttsrörelsen. Staaff efterträddes av den liberale riksdagsmannen och professorn i statskunskap Nils Edén. Liberalerna vann valet 1917 och Edén kunde då bilda en koalitionsregering med socialdemokraterna.

Innan Edén tackade ja till att bli statsminister ställde han viktiga villkor. Han krävde, för första gången i svensk historia, att vara suverän att bestämma regeringens sammansättning. Han krävde av kungen att han inte, som tidigare, skulle lägga sig i vilka som skulle ingå i regeringen. Majoriteten i den folkvalda andra kammaren och han som regeringsbildare skulle avgöra detta. Därigenom övergick Sverige till parlamentarism – en milstolpe i vår demokratiska utveckling. Nils Edén blev därigenom en stor reformator för demokratin i Sverige. Han genomförde först parlamentarismen och därefter rösträtten.

Edén var mycket angelägen om att få en bred samling i riksdagen för rösträttsreformen. Genom stor skicklighet fick han till slut med sig högern som tidigare varit starkt emot, särskilt kvinnors rösträtt.

Rösträttsreformen var en stor seger för rösträttsrörelsen. Rörelsen hade starkt stöd i Östergötland där det fanns många rösträttsföreningar. Det var därför ingen tillfällighet att blåklinten var deras symbol. Redaktörerna Isidor Kjellberg och Alfred Edling på Östgöten, som då var en liberal tidning, var två av de många som var starkt pådrivande i Östergötland.

Från kampen för rösträtt finns mycket att lära och inspireras av för att förstå demokratins oerhörda betydelse för ett gott samhälle. Idag är den liberala demokratin, med sina medborgerliga fri- och rättigheter, ifrågasatt och i många länder direkt hotad. Demokratin är skör och måste därför ständigt återvinnas och förankras bland medborgarna.