En utbildad befolkning är grunden för ett lands stabilitet, kompetensförsörjning, produktivitet, hälsa och välfärd. Att alla barn, oberoende av bakgrund, ska kunna få tillgång till en god utbildning är en mänsklig rättighet och en del av samhällskontraktet. Det är nu på väg att brytas. Likvärdigheten i det svenska skolsystemet sjunker dramatiskt och många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. I Norrköping är det fler än i landet som helhet, här handlar det om över var femte elev.

Trots det ligger inte skolan högst upp bland de frågor som medborgarna anser viktiga inför valet. Det känns ofattbart. Är inte den svenska skolan i kris om skolresultaten är låga, likvärdigheten försämras och bristen på utbildade lärare ökar? Utan ett fungerande skolsystem, utan lärareffekten som kan ge kommande generationer en utbildning som är likvärdig och håller hög kvalitet, så är en nation väldigt illa ute. Nu är läget inte längre allvarligt - det är akut.

Grunden för ett fungerande skolsystem är tillgången på utbildade lärare med goda kunskaper. Redan 2011 varnade Lärarförbundet för en kommande lärarbrist om inte kraftfulla åtgärder vidtogs. Nu växer lärarbristen sig större för varje år och 2025 beräknas Sverige sakna 65 000 lärare. Lärarbristen tillåts nu slå hårdast mot utsatta skolor i socioekonomiskt svaga områden, trots vetskapen om att en god utbildning är ett vaccin mot kriminalitet, arbetslöshet och ohälsa.

Campus Norrköping bedriver tre lärarutbildningar. Ansökningarna inför hösten 2018 minskar och platserna riskerar att inte fyllas. Varför står inte unga människor i kö för att utbilda sig till detta fantastiska arbete och varför har 40 000 lärare valt att lämna yrket? Det handlar självklart om villkoren. Under en lång följd av år har arbetsbelastningen ökat och arbetsmiljön försämrats. Eskalerande lärarbrist, dokumentation som äter arbetstid och arbetsuppgifter som bara tillåts bli fler är några orsaker till att arbetsbelastningen ökat. Höga krav, stress, dålig fysisk arbetsmiljö, konflikter, hot och våld utgör andra arbetsmiljöproblem.

Lönen har länge släpat efter. Även om ingångslönerna har höjts och en del riktade satsningar har gjorts för höjda lärarlöner så är det många som inte har fått ta del av detta. En stor del av de erfarna lärare som varit sin arbetsplats trogen, som står för trygghet, kontinuitet och kvalitet, har inte fått ta del av de satsningar som gjorts.

Nu krävs mer än rubriker i tidningarna och tomma löften från politiken. Enligt Jan-Erik Gustafsson, tidigare ordförande i Skolkommissionen, har i princip inget annat land i världen en lika snabbt ökande skolsegregation som i Sverige. Minskad likvärdighet, splittring och ökad segregation är ett hot mot samhället och mot demokratin. Det krävs också kraftfulla åtgärder för bättre villkor för lärare. Vart är annars Sverige på väg?

Lärarförbundet Norrköping