Debatt Idag firas Fritidshemmens dag runt om i landet. En dag att uppmärksamma fritidshemmens viktiga roll och betydelse för våra elever. Tyvärr sker firandet i en tid då situationen i många fritidshem är krisartad

Vi har aldrig haft så många elever inskrivna på fritids. Det är såklart glädjande, men när varken resurser, lokaler eller lärartäthet utvecklas i relation till antalet elever leder det till alltför stora elevgrupper och arbetsmiljön blir lidande. Enligt Skolverket går det 32,5 barn per avdelning i Norrköpings kommun. För förskolan finns rekommendationer på max 15 barn per avdelning, hur kan skillnaden vara så stor? Det finns regler för hur stor yta djur ska ha i Sverige enligt Djurskyddslagen, men inte hur stor yta ett barn behöver i utbildningsväsendet.

Fritidshemmet har ett pedagogiskt uppdrag som skiljer sig från förskoleklassen och grundskolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ.

Fritidspedagogiken utvecklar kompetenser som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga, problemlösning, kreativitet, kulturell medvetenhet och estetiska uttrycksformer. Utbildningen närmar sig därmed ämneskunskaperna från ett annat håll än grundskolans kursplaner. Fritidspedagogiken innehåller precis de nyckelkompetenser för livslångt lärande som EU lyfter fram som viktiga i ett globaliserat kunskapssamhälle.

Samtidigt som uppdraget förstärkts och elevgrupperna ökat har andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning sjunkit. Den senaste statistiken från Skolverket visar att det endast är 45% av personalen i fritidshem i Norrköpings kommun som har en pedagogisk högskoleexamen. Framtiden siar om legitimationskrav även i fritidshemmets verksamhet, detta kommer att leda till att antalet med legitimationsbehörighet för att få undervisa i fritidshemmet kommer minska i Norrköpings kommun. Detta grundas på att även olegitimerade arbetar idag som fritidspedagoger och kommunen vet i dagsläget inte hur många av dessa som faktiskt har legitimation. Vi vet även att av de 45% som har pedagogisk högskoleutbildning så har en stor andel inte den utbildning som krävs för att få undervisa i fritidshem utan har en annan slags utbildning på högskola.

För att säkra kvaliteten på fritidshemmen måste elevgrupperna minska, antalet behöriga lärare öka och tiden till planering, reflektion och utveckling av den pedagogiska verksamheten säkras. Det behövs en politik som tar sig an situationen i fritidshemmen och de stora skillnader som finns mellan olika kommuner. Så kan lärareffekten öka – den effekt lärarens arbete får på den enskilda eleven och samhället i stort. Den prislapp som samhället betalar idag på grund av bristerna är betydligt dyrare än vad rätt investeringar skulle kosta. Beslutsfattare i Norrköpings kommun har mycket att bevisa.

Med satsningar på högre lön, bättre arbetsvillkor och en tydligare prioritering av fritidshemmen kommer fler välja att bli och förbli lärare i fritidshem. Vi vill se ordentliga löften om minskade elevgrupper och åtgärder som gör skillnad i vardagen på varje fritidshem.

Beslut som möjliggör lärares pedagogiska ansvar, ökar lärareffekten och säkrar elevernas rätt till en verksamhet av hög kvalitet, börjar i politiska prioriteringar. Fritidshemmen har stor potential att bidra till både högre kunskapsresultat och jämlika livschanser. Det vill vi få chansen att fira!