Debatt Häromveckan återfanns lappar med rop om hjälp i klädjätten Zaras produkter. Fabriksarbetarna hävdade att de inte fått betalt för deras timmar – en verklighet som sällan förefaller sig så här brutalt påtaglig i vår ände av produktionskedjan.

Fast fashion innebär att människor, framför allt unga kvinnor i utvecklingsländer exploateras. Forbes menar att dessa i genomsnitt jobbar 14 timmar, ofta blir sexuellt trakasserade och under en hel dag tjänar ungefär en fjärdedel av vad normal, svensk timpenning utgör. ILO menar att 168 miljoner barn jobbar i sweatshops runtom i världen.

Fairtrade är en certifiering som motverkar dessa fattigdomsfrämjande faktorer. Enligt en undersökning Fairtrade Sverige genomförde förra året uppgav 86% att de kände till dem och 75 % att de var villiga att betala mer för deras garanti. Medelsvensken spenderade då årligen 360 kronor på just etiskt framställda produkter.

Vidare, har inte bara en ökning på 10 % skett mellan år 2016 och 2017, och en knapp fördubbling i försäljningen sedan 2013 – året när bland annat Umeå och Sundbyberg tillslöt sig landets numera 66 Fairtrade City-diplomerade kommuner. Konkret innebär dessa siffror att hälften av vår befolkning bor var ambitioner finns att konsumera hållbart. Framför allt visar det på att vi faktiskt blir allt bättre på att fullfölja dem.

Vi står nu i mitten av #metoo-uppropet och nästa vecka infaller den internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande. På fredag stundar Black Friday.

Vilken världsbild röstar du på med dina pengar?