Lärare inget kall

Insändare Svar till Olle Johansson (S)

Sedan Lärarlönelyftet har lärarrörligheten ökat markant, speciellt mitt i läsåret och terminen. Jag ville också säga att lärare framställs som illojala som sviker eleverna när de väljer att röra på sig för sin egen löneutvecklings bästa. Tidigare i februari hade Östnytt ett inslag då det vinklades på detta sätt.

Jag tyckte att jag tydligt uttryckte ett önskemål om att få veta vad ansvariga inom kommunen tänker göra för att behålla sina kompetenta pedagoger och rekrytera ny personal med adekvat utbildning. Summerar jag Johanssons svar så har lärarna all rätt att byta arbetsplats när helst de vill, att hans ambition är att vi ska ha bra chefer "Vi vet att lön är en viktig parameter men vi vet också att det som värderas högst är ett gott ledarskap".

Jag vill bara upplysa Johansson om att min ledare på min arbetsplats, hur bra han än är, inte betalar min hyra, maten på mitt bord eller mina tonåringars busskort. Nu går jag till ytterligheter men det är allt annat än märkligt att lärares status, löneutveckling, respekten för yrket och framförallt elevernas kunskapsnivåer sjunker ju längre tid som skolan varit kommunaliserad

Var finns undersökningen som visar att ett gott ledarskap värderas högst? Kan det vara så att läraryrket än i dag eller kanske återigen ska anses som ett kall. För hur jag än vrider och vänder på det så har min lön, efter 19 år i yrket inte nått den nivå att jag som ensamstående tvåbarnsmor kan klara mig mer än med nöd och näppe.

Jag som nu hör till de som lojalt stannar vid min tjänst, får ökad arbetsbelastning av personalomsättningen, får tampas med elever som inte mår bra av lärarbyten, undrar om igen: hur tänker ni kompensera oss? Byta min chef till någon ännu bättre? Jag är ganska nöjd med min nuvarande, det jag däremot inte är nöjd med är min lön.

 
 
  • MEST LÄST PÅ NT.SE

Insändare