Insändare Kommunpolitikerna har beslutat att lägga ner det boendet jag arbetar på. Vi fick veta detta den 25/1 och 30/4 ska det vara helt uttömt. Idag har de flesta boende flyttat och flera av personalen har fått andra omplaceringar.

Själv har jag haft en nattjänst på cirka 81%. Nu har jag blivit omplacerad till ett boende där jag får 64% natt och resten kvällar. Min enda långledighet försvinner och jag förlorar mycket inkomst på detta. Jag får heller inte ta min semester som jag hade planerat.

Vi har länge vetat om att vi skulle flyttas, men det var sagt att hela boendet inklusive personal skulle flyttas ihop. Nu sprids personal och boende över hela kommunen och vi får tre månader på oss. Det är förfärligt att man ska bli totalt överkörd av sin arbetsgivare. Och så kräver dom lojalitet. Hur tror dom det känns? Hur tror dom att man ska kunna ha respekt och tillit för sin arbetsgivare?

Och allt detta eftersom kommunen behöver vårt boende till andra för att slippa betala ett vite. Nu får jag höra att man måste vara med på förändringar, ibland blir det snabba ryck, man får tänka på verksamhetens bästa och att man är ju anställd i hela kommunen med mera. Men, det här görs endast i ego-syfte.

Nu kanske någon tycker att man kan väl tacka nej då om man nu känner att det inte blir bra. Men, se det kan man inte, för då står man plötsligt ensam och utan arbete. Kommunen är bara skyldig att ordna ett annat jobb och man har inte rätt att tacka nej utan särskilda skäl.

Så, det är bara att niga och se glad ut. Skulle man hitta ett annat arbete själv har man ändå tre månaders uppsägning från ett arbete man inte själv har valt. Tack, arbetsgivare för att du verkligen strävar efter att arbeta efter de värdegrunder ni stoltserar med: Respekt, Delaktighet och Trovärdighet.

Jag känner inte jag har blivit behandlad efter någon av dessa.