Insändare För ett par veckor såg jag det första gången. Hur man försökte baxa av en stor rullstol med en rörelsehindrad i, utanför Domino, från spårvagnen. Borde varit lätt som en plätt, det finns ju ramper vid bakre ingången som kan fällas ut. Det är bara det att i Norrköpings spårvagnar (i varje fall de jag åkt med) är rampen placerad så i vagnen (eller vagnen felvänd) så att om man till äventyrs skulle öppna dörrarna där rampen finns, så hamnar man mitt ute i gatan.

Mannen som slet med rullstolen öppnade mina ögon. Jag åker spårvagn ofta, flera gånger om dagen, och jag har observerat , vid varje resa, rampens placering. Och vid varje resa, minst 25 vid det här laget, har den undantagslöst varit placerad så, att en person i rullstol, om någon skulle komma på idén att öppna dörren där rampen är belägen, den personen skulle hamna rakt ut i gatan, mitt i trafiken.

Så nu undrar jag: Hur har man tänkt på Östgötatrafiken? Är det någon vits med att ha ramper som ändå aldrig går att använda? Har man inte ens märkt galenskapen? Och nu, när jag upplyser om denna fadäs, tänker man göra något åt det? Visst kan det ta lite tid att fälla ut rampen om en rullstol eller tvillingvagn ska av eller på vid en hållplats med hög kant, men i så fall är det väl bättre att ta bort eller täcka över ramperna. För denna placering är enbart ett hån mot alla rörelsehindrade, särskilt dem med stora tunga rullstolar som är svåra att lyfta.

Men de ska väl få åka med ändå? Utan krångel.