I Hedvigs kyrka i söndags hölls en stödkonsert för Ria/Hela människan där vi i publiken kunde skänka pengar till verksamheten som hjälper och bistår bland annat de hemlösa i vår kommun. Organisationen är mycket beroende av allmänhetens goda vilja att ge pengar och hjälp med frivilliga insatser och förutsättningen för att de som behöver får lite hjälp.

Men nog tittade man efter alla de som vi annars dagligen ser i tidningar och tv när olika grupperingar agerar hjälpsamhet och ordnar galor, insamlingar, demonstrationer med krav på att politikerna ska ändra lag och låta vissa grupper asylsökande stanna i landet, som "#vistårinteut"-rörelsen till exempel.

Varför är viljan att hjälpa de som rest hit till vårt land från avlägsna länder så stor medan ointresset är totalt för de grupper i vårt land som varit och är utsatta, sjuka, arbetslösa, bortglömda gamla på äldreboenden som måste dö i sin ensamhet, fattiga pensionärer som inte tar sig ut från lägenheten till exempel, den frågan är självklar efter vårt besök i kyrkan.

Heder åt dem som arbetar ideellt med att hjälpa människan, och gör det utan att "visa upp" sig i alla mediala sammanhang, och heder åt den tidning som tittar ut ur boxen och ser vår verklighet mitt ibland oss och även ser våra egna utsatta medborgare och ger dessa grupper lika stort utrymme som man ger till nyanlända, till exempel.

Kanske "#vistårinteut"-rörelsen kan svara på frågan, eller någon av alla de som jobbar ensidigt för emigranternas välbefinnande.

Konserten var trevlig med varierande inslag av musik och sång, uppläsningar, budskapet var bra, synd bara att Norrköpingsborna är så ointresserade!