Språkspalten Nyligen presenterade Språkrådet sin lista över det gångna årets nyord. Merparten kan man gissa är snart bortglömda. Ett som man kan önska blir bortglömt är fake news, fejkade nyheter.

Det har blivit ett högst besvärligt uttryck, vilket framgår med all tydlighet av Språkrådets definition. Användningen är spretig och innefattar (minst!) två helt olika betydelser.

Å ena sidan används det om sådant som faktiskt är fejk, påhittade nyheter som avsändaren vill ska få spridning. Ibland är jakt på klick (och därmed pengar) som är drivkraften. Ibland handlar det om en vilja att påverka en opinion genom falska påståenden.

Å andra sidan används det för att avfärda uppgifter som i själva verket är riktiga, för att driva en viss agenda. Detta senare är Donald Trumps metod, och han är ett starkt skäl till att ordet dyker upp i 2017 års nyordslista.

Fake news har därmed blivit ett egentligen oanvändbart begrepp, meningslöst då det kan betyda i princip vad som helst – eller ingenting.

Men det riktigt förrädiska är att ju mer förvirring uttrycket sprider, desto bättre för dem som i Trumps anda vill försvåra möjligheterna att föra ett meningsfullt samtal. Det fundament en debatt måste vila på krackelerar när inget hålls för sannare än något annat.

Hur ska man bekämpa fake news, frågade två debattörer i Svenska Dagbladet förra året. Och svarar: till att börja med genom att sluta använda uttrycket.

Det låter som ett gott råd.

Daniel Erlandsson skriver språkkrönika varje måndag. Skicka frågor och synpunkter till daniel.erlandsson@ostgotamedia.se