Föreläsaren har en entonig, sövande röst. Jag ändrar ideligen kroppsställning, nyper mig i kinden, spärrar upp ögonen och visualiserar ett isvaksdopp. Men alldeles snart . . . klarar jag det . . . inte längre . . . zzzzzzzzzzzzzzzzzzzz.

Ju äldre jag blir desto sämre blir jag på att uthärda tråkiga möten och föreläsningar.

Det spelar ingen roll hur intressant det som sägs är, om det sägs på ett ointressant sätt. Stillastående, livlöst och utan intonation. Utan alla former av tempo- och tonhöjdsväxlingar.

Att tala så att människor lyssnar i mer än tjugo minuter kräver sin dramaturgi, ändå vimlar det av människor som talar som om målet är att få åhörarna att somna in för evigt. Eller åtminstone ta sig en rejäl tupplur.

Är det ett tecken i tiden? Vi lever i ett medielandskap där allt presenteras i rasande fart, på spekatakulära sätt. Den som vill nå ut nu för tiden måste ha gått åtminstone en grundkurs i standup.

Eller också är jag bara otränad. I min arbetsgrupp har vi extremt få möten. Eller rättare sagt, vi har ett möte varje morgon, men det varar inte längre än tio minuter.

När jag tvingas delta på ett längre möte någon gång i kvartalet får jag en släng av narkolepsi och har jättejättesvårt att hålla mig vaken.

Många sitter och smygsurfar på mobilen för att stå ut, men riktigt så oförskämd är jag inte. Än.

Vad sägs om fyra veckors extra semester varje år? Enligt en undersökning av Svenska Möten går det åt just fyra veckor per person och år i så kallade ”slösmöten” – möten utan syfte och mål. De anställdas tid slösas bort ochderas kunskap tas inte tillvara, vilket skapar frustration.

Många anser dessutom att mötena tar mer energi än de ger. Sålunda bidrar alla dessa meningslösa möten inte bara till allmän uttråkning, utan också till stress och sjukskrivningar.

När du blir kallad till ett möte, ställ dig följande frågor, föreslår Svenska Möten:

1. Vad förväntas av mig? Be om underlag och instruktioner.

2. Kan jag bidra med något? Om inte – tacka nej.

3. Hur kan jag förbereda mig?

Ansvaret ligger så klart på den som kallar till mötet. Kanske har ni en alldeles utmärkt möteskultur på ditt jobb.

I annat fall kan du sätta upp den här listan på någon anslagstavla:1. Ett tydligt syfte. Annars kan inte deltagarna förbereda sig.

2. Kalla rätt personer. Ofta bjuds människor in som inte alls behövs.

3. Disponera mötet. Ha en dagordning och bestäm i förväg vilka frågor som ska prioriteras.

4. Dela på ansvaret. Om det inte är uttalat vad mötesdeltagarna förväntas bidra med blir det inget bra möte.

5. Ta kommandot. Utan rorsman blir det ett långt tjatter om tusen andra ting än de avsedda.

6. Strukturera pratet. Vid jobbproblem: börja med att definiera problemet och diskutera därefter olika lösningar.

7. Kom fram till något. Om mötet bara blev en lång diskussion utan slutsatser finns inget att gå vidare med. Så varför hölls mötet?

8. Se till att besluten verkställs.

9. Följ upp. Många möten beslutar saker som faller i glömska och/eller rinner ut i sanden.