Ledare Under julhelgen deklarerade gymnasieminister Anna Ekström (S) att de nationella proven i gymnasieskolan halveras. Ekström har nämligen ”fått signaler om att elever känner sig stressade”. I de efterföljande intervjuerna återkom Ekström till begreppet ”signaler”. Det är en tämligen vag hänvisning för att bygga en reform på. Vad hände med att hänvisa till forskning? Till en undersökning, något greppbart som påvisar det kausala sambandet mellan elevers stressnivåer och antalet nationella prov?

Ekström har säkert gjort många studiebesök i skolor runt om i Sverige och fångat upp dessa ”signaler”, men för att berättiga en halvering av nationella prov krävs mer än anekdotisk bevisföring. Den mediala rapporteringen lämnade också mycket övrigt att önska. Lokala SVT-redaktioner intervjuade elever från norr till söder som tyckte det var ”skönt” att slippa dessa prov, föga förvånande. Men frågor till forskare på området eller problematisering av vad stressen i skolan egentligen kan bero på lyste med sin frånvaro.

Avvecklingen av nationella prov riskerar att göra eleverna en stor björntjänst. Måhända skönt att slippa prov idag, men desto jobbigare att gå ut på arbetsmarknaden imorgon. Känslan av stress hos både lärare och elever kan ha så många fler orsaker än nationella prov, orsaker som dessutom är belagda i ett flertal undersökningar. Låga förkunskaper från grundskolan är ett sådant exempel, där svaga studieresultat från högstadiet gör det svårt för många att över huvud taget klara gymnasiet.

Andreas Schleicher, chef för världens största elevstudie PISA, menar också att studiero är en av de viktigaste frågorna för svensk skola att ta tag i. Undersökningar från Skolverket, Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket visar att mellan 30 och 40 procent av eleverna själva uppger att de aldrig eller nästan aldrig har arbetsro i klassrummen. Självklart blir både lärare och elever stressade när det råder stök, bråk och höga ljudnivåer dag efter dag.

Därmed inte sagt att systemet med nationella prov fungerar fläckfritt idag. Granskningar har visat att många lärare gör allt för generösa bedömningar av nationella prov och skapar betygsinflation, något som bland annat SNS Utbildningskommission kommit fram till. Att införa extern rättning av nationella prov vore därför en betydligt bättre väg att gå än att halvera antalet prov.