Krönika Ögat äter sägs det. Stämmer för mat, såväl som annat. Att värna om utseende är inte betydelsefullt för alla – men utsmyckning är en mänsklig företeelse.

Och intresset för utseendet växer, den kroppsliga hälsan och den inre skönheten. Men inte minst det yttre – och där är fokus idag snarare än kläder det som finns därunder. Det kan handla om noggrann vård – eller reell redigering. Med allt från krämer till lösögonfransar och kirurgi.

Förklaringarna till att skönhetsbranschen är en av Sveriges mest expansiva marknader är många, normer, sociala medier och en hög lägstanivå på levnadsstandard kan vara några men det är långt ifrån en isolerad grupp som lägger tid och pengar på yttre fiff, eller ja, inre och yttre välmående.

Det är en intressant utveckling. Går att kritisera (”samhällsnormer tvingar fram ouppnåeliga ideal”) och hylla (”att bry sig om sitt utseende är att bry sig om sig själv”). Bra för sysselsättningen är det i alla fall.

Men visst finns en och annan baksida. Inte minst för att välmående- och utseendefrämjande åtgärder faktiskt kan ha motsatt effekt. Det fysiska fixandet kan faktiskt vara farligt för hälsan, och inte sällan är nålar, knivar, laser och kemiska preparat involverade. Och då blir det fria valet att lägga sina pengar på utseendet raskt ett gemensamt ansvar. För människor som skadas ska tas om hand. Även om de orsakat det själva – på samma sätt som den som ramlat i skidbacken ska den som fått skador av en skönhetsoperation plåstras ihop. Det är ju värst för den drabbade men de ekonomiska konsekvenserna hamnar också hos Försäkringskassan och sjukvården – och alltså skattebetalarna.

Det finns ingen anledning att misstro större delen av branschen. Men alla kan göra fel och det är inte alldeles enkelt för en oinvigd att ta ställning till de risker som kan finnas.

Marknaden behöver regleras. Alliansen tillsatte 2014 en utredning på området, resultatet som presenterades efter regeringsskiftet hösten 2015 föreslog krav på utförarna och konsumentskydd. Men det finns olika åsikter om det här med när en är konsument eller snarare patient och regeringen stod fram till nyligen helt enkelt passiv. Nyligen fick så Socialstyrelsen (som tidigare föreslagit att ingrepp som passerar gränsen för medicinska också ska kräva sådan kompetens och reglering) ett nytt uppdrag som ska presenteras hösten 2018.

– Det är skrämmande att i princip vem som helst i dagsläget kan göra stora medicinska ingrepp på en annan människa och sen stå helt utan ansvar om det går fel, sa socialminister Annika Strandhäll. Ja. Liksom att det fortgått så länge – och inte minst att kommer fortsätta ett bra tag till (utöver att det är rätt läskigt att någon väljer att göra dylika ingrepp utan en gedigen riskanalys).

Oavsett resultatet av utredningen kommer det handla om komplicerade gränsdragningar. Inte bara för när något är fel eller bara inte uppfyller förväntningarna, utan vad som är vad. Akupunktur, laser, kemi är inte lika ingripande som kirurgi – men kan också skada. I stort är den som drabbas av dåliga behandlingar av ansikte eller kropp idag hänvisad till Allmänna reklamationsnämnden. Inte nödvändigtvis värst slagkraftigt för den med trasig själ, näsa eller rygg. Att utveckla försäkringslösningar är ytterligare just en lösning för att stärka incitamenten att göra rätt något blivit fel – och underlätta ansvarsutkrävande.

Men. Tiden går och efter nyår kommer en och annan bota januariglåmigheten med att ta tag i den där dubbelhakan som stör. En får önska dem lycka till.