Ledare Ena dagen överraskar Miljöpartiet genom en lyckad utpressning: Socialdemokraterna tvingas gå med en godtycklig migrantamnesti. Nästa dag överraskar MP igen – på flera fronter. En riksdagsledamot hoppar av partiet efter en, bokstavligen, snuskig och framför allt bisarr historia. Dessutom visar sig en hög tjänstemän ha gått Moskvas ärenden.

Fast inget är egentligen särskilt överraskande. Inget parti har nämligen varit så framgångsrikt i konsten att hyckla.

Utpressningen först – för det var det. Miljöpartisterna må inbilla sig stå för något nytt, ärligare och mer transparent. Men bakom migrationsöverenskommelsen låg sannolikt hot om regeringskris.

Vad gäller de förmedlade uppgifterna om riksdagsledamoten Stefan Nilsson (som lämnar partiet, men sitter kvar i riksdagen på skattebetalarnas bekostnad), handlar det om åratal om förolämpningar och kränkande uppträdande mot kvinnor. Samt sist men inte minst att han, inför moderns ögon, ska ha tungkysst en fem månaders flicka...

Den händelsen polisanmäldes, men utredningen lades (naturligtvis!) ned och när den drabbade modern i fråga nyligen skrev om händelserna på sociala medier, beordrades hon av MP:s lokalavdelning att ta bort inlägget.

Det var i själva verket först när medierna började nysta i historien som De gröna erkände problemen. Men Nilssons agerande mot åtminstone ett 20-tal kvinnor har varit kända i åratal. Så kan också det gröna hyckleriet inom det förment feministiska partiet se ut.

De gröna har emellertid många strängar på sin lyra. Säkerhetspolitiskt riskabelt fjäskande för Moskva är en. Sålunda har, enligt Aftonbladet, en hög tjänsteman fått lämna sin post efter att ha sprungit på ryska ambassaden lite för ofta och försökt påverka sitt parti i Kreml-vänlig riktning. Slår Pavel Gamovs (SD) eskapader i Moskva med hästlängder. Fast i båda fallen duger det att fråga sig med vilken professionalitet den ryska säkerhetstjänsten väljer sina svenska språkrör!

Miljöpartiets slappa attityd överraskar emellertid inte den heller. Kontakterna med Moskva är ju inte konstigare än att det tidigare statsrådet Mehmet Kaplan (MP) lätt och ledigt umgicks med turkiska extremnationalister eller att påläggskalven Yasri Khan visade sig vara en fundamentalist som vägrade ta kvinnor i hand.

Det verkligt anmärkningsvärda är någonting annat. Att Socialdemokraterna – som under decennier höll behörigt avstånd till de politiskt tvivelaktiga kamraterna inom SKP/VPK – släppte in Miljöpartiet i regeringen.