Ledare Regeringen vill höja skatten igen. Nu är det småspararna som ska beskattas hårdare, genom ett förslag där man höjer skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar.

Investeringssparkonton har gjort det betydligt enklare för vanliga människor att spara och investera i aktier och fonder. Enskilda vinster och förluster behöver inte deklareras eller skattas för sig utan istället görs en årlig schablonbeskattning på kontot. Denna sparform som infördes av Alliansregeringen har gjort succé och över två miljoner svenskar har ett sådant konto.

Nu vill alltså regeringen höja skatten för dessa. Det var Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson som lanserade budgetnyheten. Med tanke på Vänsterpartiets genomslag i budgetförhandlingarna är det nästan så att man undrar vilken Andersson som är landets finansminister egentligen, Ulla eller Magdalena?

För det var med en stoltserande ton som Ulla Andersson deklarerade att ”det är en träffsäker och bra reform på det sättet att den riktas mot den tiondel av befolkningen som har högst inkomster, varav en majoritet i gruppen är män.”

Förslaget slår hårdast mot män och därför är det en bra reform, anser alltså Vänsterpartiet. Man tar sig för pannan. Kvinnor sparar generellt sett mindre än män och sjuttio procent av alla fattigpensionärer är kvinnor. Dubbelt så många män som kvinnor investerar i aktier och fonder. Detta skapar ett glapp där kvinnor generellt sett blir mindre ekonomiskt fria, något som kan innebära ett hårt slag exempelvis vid en separation eller ta sig i uttryck genom lägre pension. Men Vänsterpartiets och regeringens lösning, att beskatta det så kallade ”manliga” sparandet hårdare, är rent ut sagt korkat. Svaret på att kvinnor sparar mindre kan inte vara att straffa männen, utan naturligtvis att uppmuntra fler kvinnor att intressera sig för investeringar. Fler kvinnor borde faktiskt bli kapitalister. Sett över tid lönar det sig att investera i aktier och fonder, särskilt i dessa tider när sparräntan är nära noll. Varför skulle det vara förbehållet män att se sina pengar växa och trygga sin framtid? Var ligger det feministiska i att göra det sämre för alla att bygga upp sin egen ekonomiska säkerhet?

Det kan också tyckas märkligt att regeringen höjer skatten på sparande samtidigt som man inte vidrör de generösa ränteavdragen för bolån. Även om amorteringskraven skärpts blir budskapet tvetydigt från regeringens sida, ska svenska folket hellre låna än att spara?

Var åttonde svensk klarar sig inte längre än en månad utan lön, enligt en undersökning från Länsförsäkringar. Många låginkomsttagare och ensamstående saknar en buffert i ekonomin. Signalen från regeringen borde därför vara solklar – spara mer av din lön, och det oavsett kön.