Ledare I Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik pågår projekt kring utbyggnad av fiber. Det är i linje med regeringens minst sagt ambitiösa mål – år 2025 ska hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband. Ett steg mot målet var den extra så kallade bredbandsmiljarden som presenterades i november.

I städerna byggs fibernätet ut snabbt. Men regeringens satsning är inte riktad till tätorterna utan till landsbygderna där de ekonomiska kalkylerna är sämre. I glest befolkade områden är kunderna färre och det behöver grävas längre.

Modellen som har valts för fiberutbyggnad utanför tätorterna bygger på ideellt arbete från personer som vill få fibernätet till sitt område. Det går att få bidrag för utbyggnaden, men det kräver förarbete. I en del fall samlar personer som arbetar ideellt in underlag, skapar intresse och sedan sköter ett företag ansökan. I andra fall, som i Sankt Anna, har en lokal ekonomisk förening gjort allt från idéstadiet till att förvalta det färdiga nätet.

Christoffer Ahlgren som är ansvarig för bredbandsstöd på länsstyrelsen i Östergötland berättar att det finns ett stort engagemang för fiberutbyggnad på landsbygden. Men Ahlgren konstaterar också att det nu med allra största sannolikhet kommer att finnas ansökningar efter mer medel än vad länsstyrelsen kan betala ut. Det finns under fem miljoner kronor kvar att fördela i närtid.

Och regeringens bredbandsmiljard lär dröja upp till ett år. Anledningen är att tillskottet på 850 miljoner kronor och omfördelningen av 150 miljoner kronor inom ramen för landsbygdsprogrammet måste godkännas av EU-kommissionen. Hur mycket Östergötland får är osäkert.

Jonas Jernberg som är bredbandskoordinator i Region Östergötland ser en fara med situationen. Han säger att intresset för fiber verkligen har exploderat och om det inte kan mötas upp fullt ut finns det en grogrund för besvikelse.

Tomas Zingmark som är IT-strateg på Valdemarsviks kommun beskriver hur utbyggnadstiden fördröjs av att det saknas pengar. Zingmark berättar att det finns sådana som har jobbat stenhårt ideellt för att få tillräckligt med intresseanmälningar men att hittills har de inte fått stödpengar. Efter beslutsomgången i vintras blev en del mycket besvikna, men arbetet fortgår.

Den nya infrastrukturen behövs om kommunerna långsiktigt ska upplevas som attraktiva att bo och arbeta i. Snabbt bredband är något som också blir allt viktigare för att säkerställa en god och effektiv samhällsservice inom exempelvis sjukvård och omsorg när ny teknik utvecklas.

När regeringens bredbandssatsning dessutom står och faller med att fiberutbyggnaden även lyckas på landsbygden är det ett ganska högt spel som pågår. De ambitiösa löftena har resulterat i förväntningar som inte verkar gå att uppfylla i närtid och det kan hota det ideella engagemanget.

Har regeringen lovat mer än vad som går att hålla?