Ledare De senaste dagarna har varit politiskt dramatiska i Norrköping. Först presenterade Kvartetten en mångmiljonsatsning på flygplatsen. Ambitiöst, ganska dyrt och förmodligen nödvändigt om Kungsängen ska överleva. Huruvida det därmed räcker återstår förstås att se. Marknaden avgör. I längden brukar det bli bäst för de flesta.

Att kommunen år efter år håller flygplatsen under armarna är både principiellt och praktiskt besvärande. Detta får dock vägas mot alternativet nedläggning, vilket handlar om långt mer än prestige. Norrköping som infrastrukturnav skulle riskera att ta svår skada.

Och infrastruktur är viktigt för Norrköping. Därför ansöker kommunen också om att få muddra Pampushamnen, så att staden ska kunna ta emot större fartyg. Utmärkt! Samtidigt som inte förvånar att det politiska intresset för att rusta upp Esterön varit måttligt. Muddermassorna ska dumpas i öns närhet, är det tänkt.

I sannolikt båda fallen, men framför allt när det gäller satsningen på Kungsängen har Kvartetten faktiskt gjort skillnad. Varken Miljöpartiet eller Vänsterpartiet vill rädda flygplatsen. Inte ett dugg förvånande, inte mer än att Kungsängen indirekt motarbetas av Stjernkvists egen regering via flygskatten.

Då brukar det gå lite lättare med järnvägssatsningar. Gårdagen var också dagen då Trafikverket skulle presentera sina investeringar de närmaste åren och faktiskt decennnierna. Det blev tyvärr inte riktigt så roligt som många hoppats.

Jo, planen för Ostlänken ligger fast. Något annat hade i och för sig varit sensationellt. Men höghastighetstågen blir snarare låghastighetsditon. Maxhastigheten begränsas till 250 km/h. Det är i omedelbar mening av relativt liten betydelse för Ostlänken, men rubbar planerna på snabbare förbindelser över längre avstånd. Snarare känns det som en, förvisso nödvändig, upprustning av existerande järnvägsnät.

Förutom att skada järnvägens attraktivitet – och därmed göra projektet mindre lönsamt – riskerar vi emellertid åter att bygga fast oss i gårdagens tekniska förutsättningar. På sin tid ansågs också X2000 vara en kostnadseffektiv och lysande lösning. Men i dag framstår de lutande tågen snarare som en spårbunden återvändsgränd.

Förbifart Söderköping ska åtminstone byggas, även om vi får vänta minst fyra år till första spadtaget. Om nu detta och andra av Trafikverkets förslag blir verklighet. Regeringen sitter på besluten och i ministären ingår som bekant bilfientliga Miljöpartiet...

I förlängningen krävs naturligtvis andra trafiklösningar också i Norrköping, men det som förstörde helgen för Kvartetten var något helt annat. På torsdagen meddelade Eurocommercial att storsatsningen på Ingelsta riskerar att frysa inne, eftersom man inte lyckats komma överens med kommunen om en vägdragning. Härvidlag tycks kommunen lämnat otydliga besked och ändrat uppfattning under resans gång. Kvartetten säger sig vara näringslivsinriktad, men just den hanteringen känns mer som rödgrön vanskötsel.