Industrin i Norrköping behöver anställa, men har svårt att locka unga. ”Vi behöver visa att vi har en levande och livskraftig industri där det finns goda utvecklingsmöjligheter för unga”, sade JohSjö-gruppens vd Thomas Lundell till NT (1/2).
Om bilden av industrin spelar roll, som Lundell signalerar, finns det anledning att fundera över hur industristaden Norrköping paketeras. Fortfarande dominerar berättelsen om textilstaden. Som en våt filt ligger den över Sveriges Manchester, där vävstolarna sedan länge har stannat.
Blickar vi över kommungränsen syns en mer framåtriktad berättelse. Linköping marknadsför sig som landets flyghuvudstad.
Situationen ger lätt ett intryck av att Norrköpings industriella storhetstid finns i backspegeln. I stället kan det argumenteras för att glansperioden – i alla fall inom vissa branscher – är nu.
Visst sysselsätts allt färre inom industrin i dag, så kanske är det naturligt att en del unga tvekar att söka en del arbeten. Norrköping har till och med lägst andel industrijobb av Östergötlands alla kommuner. Samtidigt utesluter inte det fortsatt stark produktion. Som konstateras i boken ”Norrköpings historia 1900-talet” (red. Hans Nilsson) har Norrköping utvecklats till Sveriges största pappersproducerande kommun.
Det kanske främsta exemplet på förändringen är Holmen-koncernen. Det som började som hertig Johans vapenfaktori i Norrköping år 1609 har via mässing och textil blivit en stor papperstillverkare.
Hur omfattande är då pappersindustrin i området? Som bekant finns det tre bruk – Braviken ägt av Holmen Paper, Skärblacka tillhörande BillerudKorsnäs och Fiskeby kontrollerat av Fiskeby Holding. Räknas tillverkningen av papper och paperboard/förpackningar från de tre bruken samman ger det att Norrköping är den kommun i landet med störst totalproduktion.
En sammanställning som Region Östergötlands statistiker har tagit fram visar också att Norrköping är den kommun i landet med flest anställda inom pappers- och massaindustrin. År 2015 var 1 860 anställda i branschen lokalt. Det gör Norrköping till den enda kommunen med över 1 000 personer sysselsatta inom pappers- och massaindustrin.
När Sverige dessutom är en av världens största exportörer av papper, massa och andra skogsprodukter blir Norrköpings en av de viktigare städerna i världen för pappersproduktion. Så kanske bör det talas om Norrköping som Sveriges pappershuvudstad?
Något mer som talar för att Norrköpingsregionen är ett centrum för pappersprodukter är de anrika företag byggda på det som en del papper används till – böcker och tidningar. I Söderköping ligger landets äldsta bokhandel. Och NT är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning. Ägarbolaget Norrköpings Tidningars Media, NTM, har också växt till att bli en av landets största mediekoncerner. Norrköping är på flera sätt en centralbygd för sådant som har med papper att göra.
Gör det då någon skillnad om Norrköping beskrivs som pappersindustrins centrum? Kommer fler unga ta jobben i industrin? Kanske. Kanske inte. Men det kan bidra till att öka den lokala stoltheten. Dessutom nyanserar ”pappershuvudstaden” en annan bild av Norrköping – den av kommunen som är beroende av miljardbidrag för att rädda budgeten.
I Norrköping skapar pappersindustrin stora värden. Vi behöver bara lyfta på filten som textilindustrin lämnade för att tydligt se det papperskluster som finns här.