Ledare År 2015 kom det 39 400 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige. Tidigare år brukade siffran ligga på omkring 1 500 barn. En majoritet av de ensamkommande är från Afghanistan och i takt med att många av de som sökt asyl nu får beslut har uppmärksamheten ökat kraftigt och kulminerat i demonstrationer under hösten, inte minst på Medborgarplatsen i Stockholm.

Många bor i familjehem, familjehem med välutbildade föräldrar som kan hävda sin rätt och har kraft och ett stort engagemang för barnen. Handläggningstiderna för att få sin asylansökan prövad har varit lång och under tiden har många hunnit rota sig. De afghanska ungdomarna har också till stor del kommit in i föreningslivet och idrottsklubbar och fått stora nätverk. Integrationsprocessen har gått snabbare än för många andra grupper.

Under många år har det också varit ett flöde av nyhetsbilder från Afghanistan. Säkerhetsläget i landet är väldigt omdiskuterat. Allt detta i kombination har gjort att gruppen ensamkommande från Afghanistan fått en plattform vi aldrig tidigare sett.

Majoriteten av afghanerna har aldrig bott i Afghanistan utan i Iran. Men de har inte befunnit sig i Iran lagligt och i asylprocessen går man på medborgarskapet. Det är således inte konstigt att man gör motstånd mot att återvända till ett land man aldrig varit i. Säkerhetsläget har gjort att Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd till 83 procent av alla afghanska barn och unga som kommit till Sverige utan vårdnadshavare.

Att utlysa en generell flyktingamnesti och ge alla afghanska ensamkommande unga rätt att stanna vore dock fel väg att gå. Och i slutänden måste man ställa sig frågan: varför ska man särbehandla människor med afghanskt medborgarskap? De som flytt från Somalia eller Irak tillhör oftast inte lika röststarka grupper men har förmodligen lika stark önskan om att få stanna i Sverige. Säkerhetsläget och skyddsbehovet ska avgöra om en person får uppehållstillstånd, allt annat vore att överge principen om reglerad invandring.

Åldersfrågan har varit omdiskuterad och är av central betydelse när det gäller ensamkommande. 83 procent av de påstått unga som hittills fått sin ålder undersökt på Rättsmedicinalverket har man bedömt vara över 18 år. Metoderna för åldersbestämning har ifrågasatts, men då kan man i sin tur fråga vad alternativet är. Någonstans måste Migrationsverket göra en åldersbestämning och de medicinska undersökningarna är betydligt bättre än ingen undersökningar alls, särskilt när incitamenten att ljuga om sin ålder är stora.

Det finns en stark press på regeringen, både från fraktioner inom Socialdemokraterna och från Miljöpartiet, att utlysa amnesti för de afghanska ungdomarna. Det är dock tveksamt att se hur regeringen ska kunna göra detta med hedern i behåll. Den politiska tvärvändningen i migrationspolitiken hösten 2015 har gått till historien. Det är svårt att se hur väljarna ska kunna köpa ytterligare en kappvändning, särskilt så nära inpå valet.