Ledare Enligt en undersökning från Sifo känner nästan hälften av svenskarna (46 procent) sig oroliga för att råka ut för en oväntad större oförutsedd utgift i vardagen. På lite längre sikt (6-24 månader) visar samma granskning att den största oron gäller hur politiska beslut kommer påverka den egna ekonomin (31 procent).

Trots långvarig högkonjunktur och stigande sysselsättning lever en stor andel av hushållen med små marginaler.

Sifos undersökning bekräftar bilden av att Sverige som ett land med högt skattetryck och en fattig befolkning.

När alliansregeringen år 2012 införde Investeringssparkontot (ISK) syftade det till att få fart på det folkliga sparandet. Idag har 1,8 miljoner svenskar ett Investeringssparkonto. Det ligger alltså närmare till hands att tala om ett folkspararande än om ett alternativ för överklassen.

Regeringen ser dock annorlunda på saken. I kommande budget aviseras en höjning av schablonbeskattningen av ISK från 0,75 procent till 1 procent, eller med andra ord en höjning med 33 procent.

Finansminister Magdalena Andersson (S) motiverar skattehöjningen med att regeringen förhindrades, under hot om misstroendevotum, från att höja en annan skatt i somras, nämligen den så kallade entreprenörsskatten (TT 12/9). Istället valde man alltså – efter påtryckningar från Vänsterpartiet – att straffa småspararna.

Privatekonomiskt kommer det kanske inte slå särskilt hårt, men skattehöjningen skickar helt fel signaler. Även en mindre beskattning får dessutom betydande effekter sett över flera års tid.

Under rådande högkonjunktur och efter en lång rad år av reallöneökningar för de som har jobb borde svenskarna uppmuntras att spara.

Ett skäl utöver att den socialdemokratiskt ledda regeringen ständigt letar efter nya skatteinkomster kan vara att man vill få fart på konsumtionen. I en rapport klagar Valutafonden IMF på att privatkonsumtionen i Sverige är för låg och att den inte medför tillväxt i den utsträckning den borde göra givet den långvariga högkonjunkturen.

Regeringen har nyligen skickat en lagrådsremiss som innehåller förslag på ränte- och kostnadstak för snabblån. Det är bra att man äntligen försöker få bukt med sms-lånens ockerräntor, men det är inte tillräckligt.

Svenskarnas oro för politiska beslut som slår mot den egna ekonomin bekräftas i själva verket av den klåfingriga röd-gröna regeringen.