Ledarkrönika Som det gick att läsa i NT 10/1 riskerar en ung, ännu omyndig, kvinna från Mjölby utvisning, eftersom hon inte (längre) är svensk medborgare. Detta till synens banala faktum är i själva verket inget annat än en stor skandal. Genom svenska myndigheters agerande har en flicka, född i Sverige, förlorat sitt svenska medborgarskap.

Det var flickans far som sade upp medborgarskapet bakom ryggen på henne. Därefter tvingades hon att åka utomlands för att giftas bort. Till sist lyckades hon ta sig tillbaka hem och omhändertogs av socialtjänsten. Först då uppdagades att flickan inte längre var svensk medborgare och alltså formellt vistas i Sverige illegalt... Väl att lägga märke till måste barn över 12 år godkänna uppsägning av svenskt medborgarskap, men Migrationsverket kontrollerar aldrig ifyllda dokument.

På sitt sätt illustrerar situationen den slappa svenska inställningen till medborgarskap. Det är lätt att bli svensk medborgare – och under vissa omständigheter uppenbarligen också lätt att förlora detsamma. När medborgarskapet i en civiliserad stat rimligtvis borde betraktas som nära nog heligt.

Under alla omständigheter är det märkligt inte beslutet att frånta henne medborgarskapet automatiskt upphävs, nu när det visar sig att beslutet fattats på brottsliga premisser.

En obehaglig fråga infinner sig: hur många fler fall finns det av föräldrar som säger upp barnens medborgarskap utan samtycke?