Först en förkylningsbomb - och sedan nästan en riktig nere på stan. Fast ingen av dem var farliga och medan jag återhämtar mig från den förra visade sig alltså den riktiga var en atrapp. Nästan som en teaterbomb har jag förstått, fast ännu bättre hade förstås varit en sådan där klassisk anarkistbomb. Ni vet, en sådan där rund, svart med en långsamt brinnande stubin.

Hur som helst var det imponerande att ser hur polisen arbetade. Jag råkade passera när de första poliserna kom körande, fort med blinkande blåljus och sirener. Men väl på plats uppträdde de lugnt. För att förhindra panik, antar jag.

Alla som läser min blogg vet vad jag tycker om stadens väggupp och jag antar att ni tycker jag är långsökt som tar chansen att klaga än en gång. Men faktiskt tycker jag man ska tänka efter före, den här gången. Jag tänker på planerna på nya, automatiska falluckor som öppnar sig om bilarna kör för fort. Kanten som då bildas smäller hårt mot däcken. Inte så dumt tänkt - om det inte vore för polisbilar, kanske brandbilar och framför allt ambulanser.

Så snälla Mattias Stenberg och ni andra, tänk er för så jag inte behöver skriva vad var det jag sa, i en framtida blogg.

Vladislav Kovaljov och Dmitrij Konovaljov riskerar att avrättas vilken dag som helst. På klassiskt sätt kommer de båda dödsdömda vitryska ungdomarna att avrättas med nackskott - om inte president Alexander Lukasjenko ändrar sig och benådar de båda. Hittills har han vägrat.

Hela rättsprocessen kan ifrågasättas och många tror att de båda är oskyldiga till vad de dömts för, terrorattacken mot tunnelbanan i Minsk förra året som kostade femton människor livet. Själv är jag i sin tur osäker på invändningarna. Bara för att Vitryssland i stora stycken är ett rättsosäkert land behöver det inte betyda att alla dömda är oskyldiga.

Vad säger att det inte lika gärna kan handla om ett Breivik-attentat?

En del, faktiskt. Fast egentligen kvittar det. Dödsdomarna påvisar hur riskabelt straffet kan vara eftersom fel personer riskerar att avrättas. Fast även om de verkligen är skyldiga är dödsstraffet fel. Liksom det vore fel att avrätta Anders Behring Breivik.

Först och främst vill jag passa på att gratulera Kerstin Hildebrand (V) till en lysande socialistisk framgång. Hon har utnyttjat misstankarna om vanvård hos Attendo Care på för egen del bästa möjliga sätt, nämligen att återkommunalisera verksamhet i privat drift. Problemet för henne och andra socialister är den privata driften som sådan. Därför blir det ingen ny upphandling. Attendo ska inte få någon ny chans, inte någon annan heller.

Samtidigt vill jag beklaga Socialdemokraterna som helt låter sig styras av Vänsterpartiets politik. Ja, också Miljöpartiet är ju med på ett hörn. Det är faktiskt obegripligt. Hade man resonerat likadant om det funnits möjligheter att kommunalisera friskolor?

Plötsligen går den politiskt korrekta vänstern och den kristna högern armkrok! Nåja, kanske inte riktigt - men i frågan om surrogatmödrar är faktiskt både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna motståndare. De andra partierna gör det enkelt för sig och säger ja.

I dylika frågor är det ju lätt att följa strömmen, men var och en för sig har V och KD rest invändningar. Det är viktigt att lyssna på dessa!

I grunden handlar invändningarna om att människor inte bör få utnyttjas hur som helst för andras önskningar. Det är också en fråga med internationella konsekvenser. Från Vänsterpartiet påpekas till exempel det närmast nykoloniala utnyttjandet av fattiga surrogatmödrar i Indien.

Själv funderar jag också på hur konsekvenstänkandet ser ut i det politiskt bekväma Sverige. Hur kan man till exempel tänka sig att tillåta surrogatmödrar och samtidigt vara motståndare till legaliserad prostitution?

Säg sexskjutare och alla tänker på vilda västern. Fast om poliserna i Stockholm haft revolver istället för pistol hade vi kanske sluppit se eldpaniken under guldrånet på Östermalm för några dagar sedan. Polisen avlossade sexton skott! Rånarna sannolikt inte ett enda ...

Min anmaning kan verka lustig, men har ett mått av allvar i sig. Skottlossningen var förstås bortom all rimlighet - samtidigt som moderna halvautomatiska pistoler med stora magasin faktiskt inbjuder till snabb eldgivning. Jag har själv skjutit försvarets Glock med 15 patroners-magasin, som man tömmer mycket snabbt.

Revolvern är pålitlig och har god precision. Den inbjuder om man så vill till eftertanke mellan skotten och trumman rymmer bara sex patroner.

Det borde faktiskt räcka.

Så var det dags igen. Om inte Grekland lyckats komma överens med minst 75 procent av de privata långivarna före klockan nio i kväll riskerar det senaste räddningspaketet att haverera. Och då är statsbankrutten förmodligen bara några dagar borta.

Som vanligt alltså! För så här har det sett ut i månader och snart år. Plötsligen har pengarna tagit slut, omvärlden rusar till, euron räddas medan nya sparpaket (som inte fungerar) lanseras och sedan är allt frid och fröjd i några veckor till nästa kris.

Så här kan man inte bedriva utrikespolitik. I synnerhet som inte ens kvällens deadline verkar huggen i sten. Greklands regering låter nämligen meddela att resultat ska levereras först i morgon bitti - trots att ett eventuellt avtal egentligen skulle varit klart redan i kväll.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har rätt i att man inte ska fatta förhastade beslut. Han har också rätt i att man bör försöka hålla ingångna avtal.

Men - FOI:s påtvingade samarbete med Saudiarabien går långt bortom vad som är normal handel, till och med när det handlar om vapenexport. Jag tycker Reinfeldt under sitt besök i Ödeshög bagatelliserade frågan.

Det minsta man kan kräva är att Sverige fryser allt militärt eller semimilitärt samarbete med Saudiarabien omedelbart.

Jag satsade inget - varken pengar eller annat - på att Vladimir Putin skulle vinna det ryska presidentvalet. Hans seger var nästan lika väntad som att solen går upp på morgonen. Möjligtvis blev Putins segermarginal något mindre än väntad.

Enligt vissa uppgifter ska valdeltagandet dock ha varit lågt. Exakt hur lågt lär vi aldrig få veta, ty officiellt kommer naturligtvis (den opålitliga) statistiken vara betryggande. Mycket tyder dock på att anmärkningsvärt många ryssar valde att stanna hemma - i protest eller åtminstone leda över utvecklingen.

Det är en ny situation för Putin. 2000 vann han någorlunda ärligt och fyra år senare var han faktiskt populär "på riktigt". Än så länge saknar han också utmanare. Men den folkliga popularitet han byggt stora delar av sin makt på har urholkats.

I dag väntas stora demonstrationer mot honom i Moskva. Dem kan han slå ner, men det kommer inte att gynna regimen. Vladimir Putins tredje mandatperiod som Rysslands president kan på många sätt bli hans svåraste - och kanske också sista.

Vid tvistemål är det normala att parterna kontaktar varandra, att man inleder en dialog. Men inte när det handlar om Svenska ishockeyförbundet och Vita Hästen. Då gäller hot och utpressning. Ishockeyförbundet hotade till och med Vita Hästen med uteslutning för en påstått otillåten reklambanner på Vita Hästens hemsida.

Här har vi en ishockeyklubb som anstränger sig för att öka inkomsterna. Det vinner alla på, i förlängningen också Hockeyförbundet. Förbundet och Svenska Spel sitter i samma båt, men det är inte dom som ror så att svetten lackar. Vita Hästen och andra klubbar får inte en krona för avtalet mellan Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Spel.