Manlig stolthetNorrköping - den 26 juli 2012, kl 23:23
Alltid lika närvarande. Behovet hos andra att testa utifall jag verkligen är en ”riktig” man.
Jag ska ta ett av många exempel.
Det kan börja med att jag blir ifrågasatt för att jag inte väljer att konsumera öl. Ett val jag gjort på en rad olika premisser och ett val jag är väldigt nöjd med. Men här börjar misstankarna om att jag är, en vad vi nu ska kalla det, ”fejk” man?
När det senare avslöjas att jag bär färgglada strumpor eller något annat som en riktiga man absolut inte får göra, är bluffen avslöjad!
Kan bara se det som ett bevis på att vi naturligt är annorlunda. Och måste vi anstränga oss för att vara något är det per definition konstlat.
Jag lever personligen utan ett behov av att uttrycka någon manlig stolthet. Lever således inte efter några konstlade mönster utifrån det faktumet att jag föddes som man.
Kom ihåg att allt man hittar på inför andra, är en lögn för sig själv. Och ingen mår bra av att ljuga för sig själv. Gör er själva en tjänst och släpp på stoltheten och njut mer av livet!
Kombinerad könskamp med ömsesidig respekt ger positiva normerNorrköping - den 13 juli 2012, kl 23:36
Uppmärksammade en debatt artikel i NT den 12 Juli. Den framställer genusdebatten som en enkelspårig järnväg utan några förändringar i praktiken, bara i teorin.
Vill ta tillfället i akt och poängtera att det ena inte behöver utesluta det andra.
Artikeln belyser nämligen att nya lagar och reglar inte nödvändigtvis behöver betyda att ett samhälle är jämställt, och där är jag bered att hålla med.
Men i kombination med värdegrundsarbete, opinionsbildande o.s.v sker ett mångfasetterat anfall på problemen.
Om vi både har rätt anpassade lagar och människor som håller med om att dom ska följas, maximerar vi chansen för ett jämställt samhälle utan förtryck.
Något annat som ofta även nämns i just genusdebatten är norm kritik. Här vill jag återigen pratar om vikten av att inte bli för ensidig.
Det finns mycket normer som vi inte bara borde utan ska vara kritiska mot. Men är man kritisk mot allt missar man lätt hur normer kan vara till hjälp, om dom utnyttjats på rätt sätt.
Jag pratar så klart om de positiva normer vi har runt omkring oss. Att människor köar är ett bra exempel.
Inte en fel fri företeelse, men något vi gör för det allra mesta. Att ge sina nära vänner en kram innan man skiljs åt är en annan. Men den viktigaste av alla normer är nog den att man även accepterar människor som inte följer alla normer.
Jag tror på positivt norm skapande för att främja jämställdhet. Att verkligen behandla andra så som man själv vill bli behandlad är en bra början.