Dela och kommentera

Nästa år är det val till EU-parlamentet igen. Partierna håller nu på med nomineringar och program inför valet som det talas ganska lite om och valdeltagandet brukar vara lågt. Eu-valet känns verkligen avlägset och de som sitter där syns inte mycket i den allmänna debatten, det är väldigt anonymt. Har någon sett någon Piratpartist sedan de kom in i EU?

Jag tillhör de som röstade ja för ett svenskt medlemsskap i EU när det begav sig. Valet var absolut inte självklart, jag tror jag bestämde mig dagen innan omröstningen var. Det som fick mig att till slut ta ställning för var att EU stod för en mer långsiktig politik vad gällde jordbruk- och livsmedelsfrågorna. Det som jag dock var rädd för var minskad demokrati och att EU skulle lägga sig i saker som de inte hade med att göra. Tyvärr så har väl mina farhågor besannats väldigt mycket.

Att lämna EU är väl inte tänktbart men att bromsa deras inflytande över andra länders inre angelägenheter måste ske. Överallt i politiska frågor måste man numera ta hänsyn till div EU-direktiv. Eller är det så att våra myndigheter o andra byråkrater läser direktiven som fan läser bibeln? Ibland är det säkert så.

Rovdjurspolitiken är väl ett typiskt område som vi i Sverige måste råda över själva. Nu börjar man ifrågasätta om det offentliga ska få gå in med pengar till lokala flygplatser också. Precis som om Sverige skulle se ut som Holland. Den verkligen stora frågan, som kan fälla vilken regering som helst, är naturligtvis allt som rör förbud mot snus.. Jag kan ha en viss förståelse för att man inte vill introducera snus i Europa där man inte har det tidigare. Men i konsekvens med mycket annat som vi handlar med, inte minst alkohol inom Europa, så kan man ju ifrågasätta själva principen att EU ska lägga sig i snusfrågan också.

Varje år när det varma vädret kommer så återkommer också problemen med nedskräpning i våra parker o lite överallt. För några år sedan höll råttorna på att ta över vissa områden efter att folk slängde matrester o pizzakartonger lite överallt där det passade. Ibland skyller folk på att det saknas papperskorgar, det är absolut ingen ursäkt för att slänga skräp. Det argumentet köper jag aldrig.

Har man en picknick i en park så kan man också planera för att ta med sig skräpet till närmaste papperskorg eller också ta med sig det hem, svårare än så är det inte. Jag kan helt enkelt inte begripa hur man kan sätta sig ner o äta i en park för att sedan bara resa på sig o lämna skräpet till någon annan att ta reda på. Det är otroligt dåligt och ansvarslöst.

Visst är det bra om det finns papperskorgar, men som sagt, det går aldrig att komma ifrån att man som enskild person ändå bär huvudansvaret för vad man gör, det kan man inte lasta över på kommunen eller någon annan.

Frågan är vad man ska göra åt det. Att plocka skräp efter folk kostar kommunen en massa pengar. Pengar som skulle ha kunnat gå till något betydligt trevligare. Man kanske måste jobba proaktivt. Kanske kommunen (politiker?) vid några tillfällen skulle gå o dela ut en skräppåse till alla som picknickar ute i parkerna med en stilla och vänlig vädjan om att vederbörande plockar upp efter sig, för allas trevnad. Det kanske är det enda som hjälper, att tala positivt om en ren miljö istället för att bötfälla o köra med storsläggan.

Jag vet inte, men något måste göras för att väcka folks uppmärksamhet och ansvar. Du kanske har något bättre förslag?

Jag läste om Vikbolandsskolan i dagens NT. Personalen ansåg att fördelningsprinciperna vad gäller skolans anslag slog fel. Man hade bl a synpunkter på att deras personal hade dyrare resekostnader än vad personal i Norrköping har. Ja detta är ett problem som flera arbetsplatser utanför Norrköpings tätort får känna av när det gäller personalrekrytering. Samma problematik finns på vårdcentralen, inom äldreomsorgen och på Skenäs. Det är klart att bor man i Norrköping vill man helst ha jobb där så man slipper dyra resekostnader, om det valet finns.

Vikbolandsskolans personal beskriver ett väldigt allvarligt problem som berör alla skolans elever och deras utbildning. Det är givetvis allvarligt att de har svårare att få till sig personal p g a att det är för dyrt att resa. Därför är det ju väldigt viktigt att det också finns bra o attraktiva bostäder överallt i kommunen så att man kanske också kan bo närmare sitt jobb. Det är också viktigt att det finns bra reseavdrag så att man trots annan bostadsort även kan pendla till sitt arbete.

Ibland har det t om höjts röster för att man borde sänka reseavdragen för att de skulle cementera bilåkandet. Men jag tror det är en väldigt farlig väg att gå. Skulle man sänka reseavdraget eller i värsta fall ta bort det helt, så skulle det slå ännu hårdare mot t ex Vikbolandsskolan eller en vårdcentral som ligger några mil utanför stán.

 Drömläget är givetvis att man ska kunna ha jobb o bostad nära varandra, men utvecklingen går egentligen åt motsatt håll. Arbetsmarknadsregionerna utvidgas hela tiden och hela samhällsplaneringen går ut på att möta ett ökat resandebehov.

 Sedan kan jag inte låta bli att tycka att det alltid är väldigt dyrt att åka från Norrköping till t ex Östra Husby. Rimligtvis borde resan vara lika dyr åt andra hållet men det anses som helt ok. Väljer man att bosätta sig på landet så får man lite ”skylla sig själv” o räkna med att det kan bli dyrt med resor. Men väljer man att bo i staden och ska jobba utanför den, ja då får man inte skylla sig själv utan då vill man helst ha kompensation från arbetsgivaren för en ökad resekostnad. Lite märkligt är det allt.

Jag får en hel del frågor kring hur det går med bredbandsutbyggnaden i kommunen. Jo tack, det knallar på, brukar jag svara. Men visst är det ett snårigt område, det måste erkännas. Förutsättningarna ändras ofta och det är inte lätt att planera något när spelreglerna ändras hela tiden.

 Den första stamsträckan är dock klar, den som går från Norrköping via Kimstad, Skärblacka, Vånga och vidare upp mot Finspång och Katrineholm. Ett antal fiberföreningar jobbar nu med att ansluta sig till stamnätet. Det är där det stora jobbet ligger, att lokalt kunna samordna och bygga det finmaskiga nätet.

 Nu jobbar kommunen vidare med flera andra sträckor parallellt, det är ett riktigt pussel och vi samarbetar också med våra grannkommuner för att kunna binda ihop oss. Dels byggs ett stomnät söderut från Norrköping via Gamla Övägen och ner mot Söderköpings kommun för att ansluta med dem. Söderköping bygger stomnät ner mot Stegeborg, där har vi möjlighet att sedan ansluta oss mot Vikbolandet.

 Vi planerar en sträcka från Kimstad ner mot Norsholm, och vidare mot Skärkind. Det finns sedan olika idéer om hur vi kan ansluta oss mot Linköping från Norsholm, likaså om det ska ske någon anslutning från Skärkind vidare söderut, det är inte klart ännu.

 Norra Bråviken, dvs en sträcka mellan Norrköping via Jursla, Åby, Getå, Krokek och vidare mot Kvarsebo och anslutning i Nävekvarn med Nyköpings nät, planeras också.

Här har vi gjort projekteringen helt klar och står startklara men vi inväntar slutligt besked från länsstyrelsen om statliga bidrag. Kommunen har tidigare kontaktat andra nätägare längs Bråvikssträckan, bl a trafikverket för att kolla om vi inte kan samarbeta där det kan finnas gemensamma intressen. Det har tidigare inte gett några resultat men nu verkar de ha fått in nytt folk som kan vara intresserade. Nytt möte är inbokat i nästa vecka… Så här är det ofta, först får vi nej, sedan kanske..

 Det fördröjer processen och länsstyrelsen vill inte betala ut några bidrag förrän allt är kontrollerat. Statliga pengar ska inte gå till sträckor där det redan finns nät. Problemet är ju att vi inte har kunnat få tillgång till dessa nät, varken kommunen eller privatpersoner som frågat efter detta i åratal. Sträckan vid norra Bråviken hoppas vi ska kunna påbörjas under året nu.

 Nästa stora projekt blir att få ut bredbandet till Vikbolandet som är det största och området i kommunen. Diskussion pågår med Telia/Skanova ifall kommunen kan göra något gemensamt ihop med dem eftersom de har en del bredband redan förlagda på Vikbolandet. Vi har försökt att få ihop ett koncept tidigare men det gick inte i lås. Men nu verkar det som om även de börjar intressera sig för att jobba på landsbygden så det kanske kan fungera nu, men det vet vi inte ännu.

 Att bygga bredbandsnät är som sagt var ett väldigt pussel, men intresset finns och det är ju ett verkligt konkret arbete där man kan se ett resultat även om många får vänta alldeles för länge.

Som sagt, vi hade stadsplaneringsnämnd igår och återigen hade vi ett ärende  där vi skulle besluta om ett planbesked. Ett byggföretag ansökte om att få en detaljplan gjord för att det skulle byggas bostäder, det handlade om Ektorp. Men här var kontorets tjänstemän tvungna att meddela att man inte hade resurser att påbörja planen förrän år 2015 och att planen skulle kunna antas år 2017. Ett liknande besked med samma årtal fick en annan byggherre som ansökte om planändring. Även där handlade det om bostäder som skulle renoveras.

Det här är givetvis helt förkastligt. Kommunen har bostadsbrist och en alldeles för hög arbetslöshetssiffra. Kommunen har tillsatt en "byggakut" för att utreda orsakerna till att byggnationerna inte sätter fart inom kommunen. Samtidigt måste kommunens motor inom byggnation, dvs stadsbyggnadskontoret och nämnden meddela byggintressenter att de får vänta i 4 år innan den plan kan sättas i sjön. Så här kan vi inte ha det.

I grund och botten är det här givetvis ett positivt problem. Positivt på så sätt att det är tryck på ansökningarna att få fram detaljplaner, det är minsann inte alla kommuner som har. Men som nu, att kommunens egna organisation ska bli en bromskloss, det är inte acceptabelt samtidigt som bostadsbristen ökar och folk går arbetslösa. Jag skulle tro att planprocesserna är en av orsakerna till att kommunen också har sjunkit i företagsrankningen. Vilka signaler ger en kommun när man meddelar ett företag att de är välkomna tillbaka om ett par år när kommunen har jobbat ifatt?

Kommunen sitter på planmonopolet, det måste fungera. Detaljplaner betalas till ca 80 % av den som vill ha fram planen, resterande 20 % betalas av kommunen, det är kostnader som man inte kan belasta exploatören med. Ska vi få fart på planarbetet så måste det till mer resurser och det är inga jättebelopp som behövs och det är pengar som snart kommer tillbaka till kommunen.

 Igår hade stadsplaneringsnämnden sammanträde och vi diskuterade som vanligt kring olika ärenden som rör olika typer av byggnationsplaner och fastighetsfrågor i största allmänhet. Allt ifrån toaletter i Sandviken till nya bostadskvarter i innerstaden.

Vi diskuterade också Gamla Tullhuset, detta gamla vackra hus som ligger på norra sidan av Strömmen intill Hamnbron. Huset används inte idag och det behöver renoveras för många miljoner för att kunna användas till restaurang o annat publikt som passar sig bra i området. Ärendet nu handlade om att nämnden skulle sälja fastigheten till Eventfastigheter som är ett kommunalt bolag, alltså skulle det ha stannat inom kommunal ägo.

För mig var själva ägandet egentligen ingen huvudfråga, kommunen kan ju ändå via planbestämmelser se till att huset inte blir en privatbostad utan får en publik inriktning. Huvudfrågan för mig var hur vi på lämpligaste sätt kan få in någon verksamhet i huset till en rimlig och gångbar kostnad. En kostnad som en entreprenör kan bära och få sin verksamhet att gå runt. Det måste vara huvudfrågan.

Jag och de övriga borgerliga ledamöterna landade i att vi tyckte att det bästa vore att sälja fastigheten till en privat aktör. En privat aktör med lite driv i kan renovera huset och få ner kostnaderna på ett annat sätt än vad kommunen förmodligen kan.  Blir det lägre kostnader har också en entreprenör större möjligheter att kunna bedriva en lönsam verksamhet där, annars är risken uppenbar att huset kommer fortsätta att stå tomt.

Den borgerliga alliansen röstade således för att huset skulle säljas till en privat aktör och att kommunen inte skulle lägga några nya miljoner i huset. Vi har andra viktigare saker att lägga pengar på. Men detta röstades tyvärr ner av majoriteten. Nu är väl inte sista ordet sagt om det här. Det kan ju faktiskt vara så att Eventfastigheter beslutar sig för att sälja Tullhuset ute på öppna marknaden i alla fall. Den krassa ekonomiska verkligheten kanske kommer ifatt.

Gastronomiska regioner. Det låter kanske både lite gott och lite byråkratiskt. Förra veckan beslutade regeringen att gå vidare på den inslagna vägen kring ”Matlandet Sverige”.  Nu satsar man nya miljoner för att försöka utveckla projektet och den här gången ska inriktningen vara att få fram och marknadsföra typiska svenska matregioner med allt vad det innebär. Man har givetvis sneglat på andra stora regioner inom Europa som förknippas med mat och dryck, Champagne i Frankrike och Parma i Italien är väl typexempel.

Jag tycker det är en helt riktig satsning. Är det något som vi är väldigt duktiga på i Sverige så är det faktiskt mat när den hanteras och tillagas rätt. Vi har de rätta förutsättningarna, bra råvaror, fräsch natur, friskt vatten o stora möjligheter att ta tillvara frukt, grönsaker och även svamp och bär som växer vilt i våra skogar. Matintresset är större än någonsin och Sverige har flera gånger vunnit stora internationella tävlingar i matlagning.

Projektet ”Matlandet Sverige” syftar till att lyfta upp hela mat- och turistbranschen,  allt från jord till bord.  Projektet har fått en hel del kritik, inte minst från böndernas sida som anser att pengarna istället skulle ha satsas i primärproduktionen och inte hamnat på lyxkrogar där ett fåtal har råd att besöka. Till viss del kan jag förstå kritiken, men samtidigt inte. Sveriges bönder är jätteduktiga på att producera mat, men förädlingsledet har varit uruselt. Böndernas konkurrensvillkor är givetvis jätteviktiga o där finns det mycket att göra, men det är också viktigt att det finns en efterfrågan på de svenska livsmedlen vilket också gynnar modernäringen.

Man kan ju se hur det ser ut på Vikbolandet där det finns flera väldigt duktiga lantbrukare som nu förädlar sina egna produkter hemma på sina gårdar och det ger också nya arbetstillfällen. Man startar serveringar, lokala slakterier och i Sänkdalen har man byggt en glassfabrik.  Produkter som nu säljs till framför allt restauranger runt om i landet.  Man samarbetar och erbjuder lokal Vikbolandsmat vid olika tillställningar och folk älskar det. Så klart att detta är en given succé.

Som turist behöver man alltid äta och dricka och det anordnas mat- och vinresor lite överallt nu. Det är klart att Sverige med våra unika förutsättningar måste hänga på i den utvecklingen. Det är en långsiktig strategi som säkert tar många år att sätta sig ordentligt. Men jag tror på den, stenhårt.

Jag följer händelserna i Stockholm o debatten kring orsakerna till alla kravaller. Förklaringar finns givetvis men lösningarna är svårare att finna. Från den politiska vänsterkanten försöker man skylla allt på " högerkrafterna". Men det är väl att göra saken lite väl lätt för sig. Hur många gånger var inte Mona Sahlin under sin tid som minister runt i utsatta områden o lovade än det ena än det andra.  Men inte hjälpte det, boendes var urlessa på politiker som gjorde kortsiktiga försök till bättring. Stora insatser har  uppenbarligen också gjorts i Stockholms förorter under senare år men själva grundproblemen kvarstår, det är bara att konstatera.

Under en tid har Östgötatrafiken haft stora problem med plankare inom kollektivtrafiken.  Många har satt i system att inte betala när man ska sätta sig på bussen eller spårvagnen. Nu hör det väl till saken att det inte har varit världens enklaste att betala om man ska åka kollektivtrafik, men det är en historia för sig. De som väljer att planka vet säkert hur man gör för att betala, det tvivlar jag inte på.

Att Östgötatrafiken sätter in moteld mot plankare är inte mer än rätt. Jag tycker det är helt rätt att man gör betalningskontroller för att försöka få stopp på det hela.  Åker man tåg till t ex Stockholm så kontrolleras alltid biljetten, dessutom med stängda dörrar, är det också fel? Det är i allra högsta grad rimligt att de som åker också betalar en del av vad resan faktiskt kostar. Jag tror inte det är många som ifrågasätter det.  Vänsterpartiet är rädd för att biljettkontroller skrämmer bort trafikanter, ja förhoppningsvis skrämmer de personer från smitning, det är väl det som är avsikten också.

Men det finns uppenbarligen de som tycker att det är fel, bl a föreningen Planka. Motiveringen är att kollektivtrafiken ska vara gratis. Idag betalas kollektivtrafiken till ca 60 % via skattemedel, ca  40 % betalas av de som nyttjar den.  Alltså är kollektivtrafiken redan idag till största delen finansierad av skattekollektivet.  Ska kollektivtrafiken vara snabb och bra så krävs det fler som betalar för sina resor, inte smiter ifrån det.

Föreningen Planka anser att det är en rättighet att få åka gratis på bussen. Jaha, vilka andra självklara rättigheter borde det finnas? Vore det inte rimligt att alla fick sin mat och kläder också gratis, det är väl en mänsklig rättighet? Alla borde väl få gå in i affärer och plocka åt sig mat och kläder efter vad man behöver, eller? Det kanske finns någon förening som driver att man borde stjäla det man behöver i största allmänhet?

Föreningen Planka har en fullständig horribel inställning. De har all rätt i världen att tycka att kollektivtrafiken borde vara gratis. Men då får man försöka påverka det i demokratisk ordning – inte uppmana till civil olydnad.

Det har ju varit ett antal bränder i Norrköping på senare tid, sorgligt nog. Att Färgargårdens cafe' byggs upp på samma plats är väl rätt så givet. Men är det lika givet att Blå Huset byggs upp på samma plats? Kommunen håller på o planerar för bostäder i inre hamnen. Visserligen är det ett långtidsprojekt och den norra delen planeras först. Men så småningom kommer sedan södra delen också att bli aktuell. Jag kan då tycka att det i nuläget är dumt att sätta upp ett stort nytt hus som kanske måste flytta på sig om några år.

Blå Huset innehöll ju en massa olika verksamheter, det kanske inte är absolut nödvändigt att den verksamheten ligger i hamnen? Vad jag vet så hade huset inte någon direkt koppling till någon hamnverksamhet. Innan det blir dags för återuppbyggnad så måste kommunen o fastighetsägaren, vem det är vet jag inte, ta en diskussion kring lämpligheten att återuppbygga huset på samma plats O titta på alternativ plats istället. Något annat vore  oklokt.