Det blev morgon i dag också.
Jag skakade av mig söndagens besvikelse, klev ut i ett vackert och kylslaget London, gjorde lite tv till vår 24 och gick på hockey.
Det är så man botar en baksmälla.
Den var inte av pints och andra finesser utan berodde enbart på den våg av besvikelse, som svepte över Sarah Sjöström och Sverige över den förlorade medaljen på 100 meter fjäril. Jag satt allra högst upp på mäktiga Riverbank Arena och följde Sarahs försök på 200 meter fritt på min dataskärm i samma ögonblick Australien lekte med Sydafrika i premären på den blåa (!) mattan. Hon laddade om, tog tillbaka vattnet i palatset och gick enkelt vidare till semifnal. Det var starkt gjort.
Jag gjorde ett snabbare svep förbi en av alla souvenirbutiker, som finns lite här och var över området. Det är verkligen mycket saker, men då spelen knappt börjat och den blågula feststämning är lika hög som den sista dagen på semestern får all form av shopping vänta.
Jag köpte visserligen en adapter under helgen, men det var ju på grund av stölden i Wimbledon.
Å andra sidan visade det sig att man delade ut adapter gratis vid det stora mediecentret i Stratford, men det tänker jag inte tala om för tjuven i Wimbledon.