Dela och kommentera

Fortsätter faktiskt fundera på hur Olle Johansson (S) ansvarig för skolverksamheten i Norrköping uttryckte sig på nämnden i veckan som var.

Han menade krasst att Barn- och ungdomsnämnden inte tjänar någonting på att folk jobbar och den enda vinningen av att människor arbetar i Norrköping är att kommunen slipper betala försörjningsstöd.

Det hela känns som en rätt pinsam historia som nu både Olle Johansson själv försöker repararea på sin blogg och som Lars Stjernqvist (S) skriver om i sin debattartikel i dagens tidning.

Stjernqvist lyfter frågan och säger att alla nämnder bör samarbeta för att skapa ett bättre företagsklimat som är gynnsamt för företagande och arbetsmarknad.

På något sätt känns det som om de båda herrarna inte riktigt drar åt samma håll? För vad vill de egentligen? Ska alla nämnder jobba mer övergripande och fatta beslut som gynnar hela Norrköpings arbetsliv eller ska nämnderna fortsätta jobba i stuprör där de inte tar så stor hänsyn till hur egna beslut påverkar annan verksamhet än den egna? Vilket uppdrag vill de båda förmedla till respektive förvaltning?

Cirka 65 familjer står på kö för att få nattomsorg i Norrköping.  Mammor och pappor som utgör den del av samhället som upprätthåller trygghet i Norrköping på obekväm arbetstid. Brandmän, Sjuksköterskor, läkare och polis är några av de grupper som kan tänkas höra till de 65 familjerna. I nuläget löser familjerna situationen själva med sannolik hjälp från mor- och farföräldrar men troligtvis skulle åtminstone hälften av dessa säkert ta en nattisplats om den fanns att tillgå.

I min värld är det en stor förlust om människor måste tacka nej till ett jobb för att de inte har nattomsorg för sina barn. Det blir inte bara en negativ spiral för den enskilde individen med liten eller ingen möjlighet till egen försörjning och en ständig oro för familjen utan också ett säkert tapp av skattepengar till kommunen.  Alliansen måste se över hur vi kan hantera frågan i budgeten och majoriteten får väl fundera på vilket som är bäst återigen… lite framförhållning inom barnomsorgen eller mer minus genom ökat försörjningsstöd.

Det är väl självklart att förskolor och skolor gynnas om fler människor i kommunen arbetar. Ju högre skatteintäkter vi får till kommunen desto mer pengar kan vi lägga till välfärden . Johansson är av åsikten att skatteintäkterna ska höjas genom skattehöjningar. Jag är istället av åsikten att vi ska höja skatteintäkterna genom att skapa förutsättningar så  folk kommer i arbete.

Och om Stjernkvist menar allvar med att han nu tänker agera för att skapa en företagsvänligare kommun kanske det är dags att slå en signal till sina nämndordföranden. Det är dags för lite verkstad i Norrköpingsbyråkratin.

Betänker Barn- och ungdomsnämndens möte idag och konstaterar att mötet följer samma mönster som alltid. Fyrkantighet och kommentarer från sittande majoritet, som inte känns relevanta i ett modernt samhälle. Eller vad säger Ni om :

”Det enda kommunen tjänar på att föräldrar jobbar är att de inte lyfter försörjningsstöd”

Den som sa detta kan ju uppenbarligen inte tänkt längre än näsan räcker. För det kan vi väl ändå konstatera – att ett Norrköping som jobbar inte bara gynnar ekonomin, tillväxten och utvecklingen av Norrköping. Det är viktigt för den enskilde individens mående och för självkänsla och vikten av att känna sig behövd. För Alliansen är det betydligt mer centrala argument för att alla ska ha ett jobb än att kommunen ”slipper betala ut försörjningsstöd.”

Fyrkantigheten landade ned i ett ärende om att centralisera studie- och yrkesvägledarna (SYV) till utbildningsförvaltningen.  Mer makt till förvaltningen och mindre möjlighet för varje skola och rektor att själva styra sin verksamhet.  

Men Alliansen vill stärka rektorernas och skolornas befogenheter och då är en centralisering av SYV inte en bra lösning. Besluten ska fattas så nära eleverna som möjligt. Betydelsen av en närvarande SYV på enheterna, som finns till hands och som känner ungdomarna är större än att SYV organiseras centralt.

SYV är ett viktigt redskap för att hjälpa ungdomarna att göra val som rör fortsatta studier, yrken eller andra frågor som rör elevernas framtid. Norrköpings kommun har stora problem att få ungdomar i arbete och SYV-arbetet tror vi kan vara avgörande. Rektorerna har huvudansvaret på skolorna och måste få styra över resurserna för SYV. Vi ställer höga krav på våra rektorer men samtidigt måste vi ge dem mer inflytande.

Majoriteten var nog inte heller riktigt nöjda med beslutsunderlaget för summan av kardemumman blev återremiss. Min förhoppning är att vi istället får tillbaka ett underlag som gynnar SYV och resurser för ett utökat SYV-arbete i grundskolan.

För övrigt kan jag inte låta bli att kommentera det märkliga inlägg Olle Johansson (S) gjort på sin blogg angående skolgårdar.

Självklart kan kommunen sätta upp riktlinjer som gör att de friskolor som inte har skolgårdar får en lägre lokalkostnadsersättning än de som har en fungerande skolgård. Det handlar inte om bygglov eller om att nämnden måste veta var skoletableringen ska var geografiskt. Det är endast en slags spelregel för en viss spelplan.

 Svårare än så är det inte Olle. Vill man så kan man!

Vi  mår alla bra av frisk luft och lagom dos av solljus. Utomhus främjar vi motoriken, både fin och grovmotoriskt, språket, matematiska begrepp, naturkunskap, teknik och framför allt upplever vi saker tillsammans. Vi hittar både stora och små vänner att leka med. Vi hittar också både stora och små ytor att leka på tillsammans eller kanske en lugn plats att leka på för sig själv en stund.

Jag tror att det är  viktigt att barn får vara ute och röra sig i omgivningarna och att barn har en chans att utveckla positiva band med natur och utomhuslek men främst att barnen också genom barnomsorgen och skolan ges möjlighet att skapa goda utomhusvanor.

För en tid sedan började vi en diskussion med några tjänstemän på utbildningsförvaltningen hur Norrköpings kommuns skolor kan blir bättre att konkurrera mot friskolorna med ordentliga skolgårdar - det var bra samtal. Friskolorna tenderar i allt större utsträckning att välja bort skolgårdar när de väljer lokalisering för sina skolor. Vilket nu uppenbart Östnytt konstaterat. Samtidigt finns det klara riktlinjer som säger att kommunen kan avkräva friskolorna skolgårdar.... och det är nu det blir förvirrande. Norrköpings skolpolitik alltså...

Å ena sidan vill majoriteten inte, för allt i världen, släppa in friskolorna i Norrköping. De avslår säkert  90 procent av alla ansökningar och yttranden för förskolor och skolor på underliga grunder som tex för litet elevunderlag i kommunen... Samtidigt som det  finns  lagstadgade sätt att reglera friskolorna. Till exempel genom att avkräva dem att hålla med en ordentlig skolgård.

Hur går detta ihop? Varför i hela friden använder man sig inte av relevanta argument när de finns framför näsan om man nu ska avslå friskoleansökningar? "Inget elevunderlag" är väl knappast något som majorieten kan avgöra?

Jag är fortsatt för våra friskolor som jag tror bidrar till konkurrens och högre kvalite i alla skolor men jag vill också se att de erbjuder skolgårdar till våra barn och ungdomar. 

I lördagens NT presenterade jag tillsammans med tre moderata kollegor, Mia Vargö, Libbie Riismark och Viktoria Strömberg ett "startpaket" för Norrköpings arbetsmarknad. 

Och nu publicerar jag det här på bloggen med.

I dagarna är det 475 dagar kvar till valet. Ett val som främst kommer att handla om människors möjlighet att komma till egen försörjning. Norrköping förtjänar en offensiv jobbpolitik. Vi moderater vänder på alla stenar för att skapa en hållbar arbetsmarknad i Norrköping.

Norrköping har idag en högre arbetslöshet än genomsnittskommunen i Sverige. Tjugo år av vänsterstyre har cementerat strukturella problem i samarbete med näringsliv, inom skola och inom omsorg. Vi utarbetar nu en lokal jobbpakt där vi lyfter fram politikens ansvar i samverkan med många aktörer som är viktiga för kommunens framtid. Vår lokala jobbpakt sätter människan i centrum och ser våra arbetssökande i kommunen som en resurs.

Utbildning är en förutsättning för att klara framtidens utmaningar. Då behöver vi bland annat en väl fungerande gymnasieskola. Idag är kommunens elevpeng alltför låg vilket urholkar gymnasiekvalitén. Kommunen ger inte våra gymnasieskolor förutsättningar att klara måluppfyllelsen. Många praktiska yrkesutbildningar kan med så knappa resurser inte erbjuda tillräcklig praktisk övning. Ungdomar tar studenten med en utbildning som inte möter arbetsgivarnas förväntningar. Vi vill därför införa en 1000-timmarsgaranti, tillsammans med näringslivet. Garantin ska skapa lokala förutsättningar för att ungdomarna ska kunna komplettera sin utbildning samtidigt som de tar steget in på arbetsmarknaden och får egen försörjning. Arbetsgivarna efterfrågar duktiga hantverkare och våra gymnasieskolor vill givetvis erbjuda eleverna en konkurrenskraftig utbildning.

Vi vill också skapa riktade sommarjobb för ungdomar i familjer med försörjningsstöd. Dessa ungdomar saknar ofta nätverk inom arbetslivet och har svårt att finna vägar in i arbetslivet. Pengarna ungdomarna tjänar ska inte ingå i hushållets sammanlagda inkomst vid beräkning av försörjningsstöd. På så sätt får ungdomarna en morot för egen försörjning.

Det ska vara enkelt för individen att ta del av myndigheter och andra aktörers insatser avseende utbildning och arbetssökande. Därför initierar vi ett samordningsprojekt under namnet Rekryten. Vi vill att Rekryten ska vara Norrköpings nya samlokalisering av arbetsförmedling, jobbcoacher, näringslivsaktörer och sociala myndigheter. Då blir det lättare att få hjälp till egen försörjning. Vi kortar väntetider och vi ger aktörerna möjlighet att hitta samordningsvinster. På så sätt jobbar vi med individen i centrum.

Politikens roll är att skapa förutsättningar för jobb. Men våra riktiga vardagshjältar är alla små och stora företag i kommunen. De skapar jobben, har en central roll för Norrköpings utveckling och är de som har bäst kunskap om hinder och problem. Vi fortsätter besöka företag för att lyssna och lära. Samtalen blir grunden för en näringslivspolitik där vi utgår från de problem som Norrköpings företagare upplever i sin vardag.

Norrköping kan så mycket bättre ur ett kommunalt perspektiv och vi vill skapa de bästa förutsättningarna. Detta är bara början på moderaternas mer offensiva jobbpolitik. Så tar vi ansvar för jobben i Norrköping och så tar vi ansvar för ett Norrköping som växer.