Dela och kommentera

Resultat från skolan, statistik från statliga myndigheter, samtal med Norrköpingsbor och företag ger en tydlig bild; Norrköpings allmäntillstånd blir allt sämre. Vad är det Lars Stjernkvist vill säga genom sin senaste debattartikel” kommunen måste bli bättre på att stödja företagande”?. Å ena sidan vill han ta statistiken på allvar och är självkritisk till att kommunen tappar i företagsrankingen, å andra sidan skriver han att statistik ska tas med en nypa salt.

Politikens huvudsakliga roll i en kommun är att rusta de yngre kommuninvånarna till att passa framtidens arbetsmarknad. Genom skolan måste ungdomarna förberedas för att efter tolv år stå färdiga för universitet eller sysselsättning som leder till egen försörjning.

Vi moderater ser ett behov av att stärka yrkesprogrammen där vi ser en efterfrågan av arbetskraft på arbetsmarknaden. El, VVS och Bygg är bra exempel för Norrköping. Det är viktigt att de programmen har resurser att utbilda barnen praktiskt så att de verkligen blir konkurrenskraftiga. Samtidigt vill vi säkerställa att ungdomarna förbereds bättre för arbetslivet redan under gymnasietiden. Kommunen och AF måste hitta samarbetsformer för det arbetet. Det är fullt rimligt att alla gymnasielever, vid sista terminens slut, har en färdig plan för sin egen försörjning efter gymnasiet.

Lars Stjernkvist skriver som om företagande och entreprenörskap är något som kommer i framtiden. Men framtiden är här och nu och Norrköping borde varit bättre rustad. För att förbättra nuvarande näringslivsklimat vill vi att det ska bli enklare att etablera och utveckla företag. Kommunen måste jobba effektivt och serviceinriktat med hela byggprocessen för att attrahera nybyggen. Kommunen måste vara en seriös samarbetspartner som lyssnar till företagen och tar beslut i samförstånd. Företagare är de som bäst känner till vad livet som företagare innebär. Därför fortsätter moderaterna dialogen med företagen.

Efter tjugo år av socialistisk vänsterstyre behöver Norrköping en omstart. Genom Alliansen kan vi utveckla den goda företagskulturen i Norrköping och förvalta den svenska välfärdsmodellen. Ju fler som arbetar desto mer resurser kan vi lägga till skola, äldreomsorg och trygghet.

Så vill vi ta ansvar för Norrköping efter september 2014.

Fortsätter faktiskt fundera på hur Olle Johansson (S) ansvarig för skolverksamheten i Norrköping uttryckte sig på nämnden i veckan som var.

Han menade krasst att Barn- och ungdomsnämnden inte tjänar någonting på att folk jobbar och den enda vinningen av att människor arbetar i Norrköping är att kommunen slipper betala försörjningsstöd.

Det hela känns som en rätt pinsam historia som nu både Olle Johansson själv försöker repararea på sin blogg och som Lars Stjernqvist (S) skriver om i sin debattartikel i dagens tidning.

Stjernqvist lyfter frågan och säger att alla nämnder bör samarbeta för att skapa ett bättre företagsklimat som är gynnsamt för företagande och arbetsmarknad.

På något sätt känns det som om de båda herrarna inte riktigt drar åt samma håll? För vad vill de egentligen? Ska alla nämnder jobba mer övergripande och fatta beslut som gynnar hela Norrköpings arbetsliv eller ska nämnderna fortsätta jobba i stuprör där de inte tar så stor hänsyn till hur egna beslut påverkar annan verksamhet än den egna? Vilket uppdrag vill de båda förmedla till respektive förvaltning?

Cirka 65 familjer står på kö för att få nattomsorg i Norrköping.  Mammor och pappor som utgör den del av samhället som upprätthåller trygghet i Norrköping på obekväm arbetstid. Brandmän, Sjuksköterskor, läkare och polis är några av de grupper som kan tänkas höra till de 65 familjerna. I nuläget löser familjerna situationen själva med sannolik hjälp från mor- och farföräldrar men troligtvis skulle åtminstone hälften av dessa säkert ta en nattisplats om den fanns att tillgå.

I min värld är det en stor förlust om människor måste tacka nej till ett jobb för att de inte har nattomsorg för sina barn. Det blir inte bara en negativ spiral för den enskilde individen med liten eller ingen möjlighet till egen försörjning och en ständig oro för familjen utan också ett säkert tapp av skattepengar till kommunen.  Alliansen måste se över hur vi kan hantera frågan i budgeten och majoriteten får väl fundera på vilket som är bäst återigen… lite framförhållning inom barnomsorgen eller mer minus genom ökat försörjningsstöd.

Det är väl självklart att förskolor och skolor gynnas om fler människor i kommunen arbetar. Ju högre skatteintäkter vi får till kommunen desto mer pengar kan vi lägga till välfärden . Johansson är av åsikten att skatteintäkterna ska höjas genom skattehöjningar. Jag är istället av åsikten att vi ska höja skatteintäkterna genom att skapa förutsättningar så  folk kommer i arbete.

Och om Stjernkvist menar allvar med att han nu tänker agera för att skapa en företagsvänligare kommun kanske det är dags att slå en signal till sina nämndordföranden. Det är dags för lite verkstad i Norrköpingsbyråkratin.

Betänker Barn- och ungdomsnämndens möte idag och konstaterar att mötet följer samma mönster som alltid. Fyrkantighet och kommentarer från sittande majoritet, som inte känns relevanta i ett modernt samhälle. Eller vad säger Ni om :

”Det enda kommunen tjänar på att föräldrar jobbar är att de inte lyfter försörjningsstöd”

Den som sa detta kan ju uppenbarligen inte tänkt längre än näsan räcker. För det kan vi väl ändå konstatera – att ett Norrköping som jobbar inte bara gynnar ekonomin, tillväxten och utvecklingen av Norrköping. Det är viktigt för den enskilde individens mående och för självkänsla och vikten av att känna sig behövd. För Alliansen är det betydligt mer centrala argument för att alla ska ha ett jobb än att kommunen ”slipper betala ut försörjningsstöd.”

Fyrkantigheten landade ned i ett ärende om att centralisera studie- och yrkesvägledarna (SYV) till utbildningsförvaltningen.  Mer makt till förvaltningen och mindre möjlighet för varje skola och rektor att själva styra sin verksamhet.  

Men Alliansen vill stärka rektorernas och skolornas befogenheter och då är en centralisering av SYV inte en bra lösning. Besluten ska fattas så nära eleverna som möjligt. Betydelsen av en närvarande SYV på enheterna, som finns till hands och som känner ungdomarna är större än att SYV organiseras centralt.

SYV är ett viktigt redskap för att hjälpa ungdomarna att göra val som rör fortsatta studier, yrken eller andra frågor som rör elevernas framtid. Norrköpings kommun har stora problem att få ungdomar i arbete och SYV-arbetet tror vi kan vara avgörande. Rektorerna har huvudansvaret på skolorna och måste få styra över resurserna för SYV. Vi ställer höga krav på våra rektorer men samtidigt måste vi ge dem mer inflytande.

Majoriteten var nog inte heller riktigt nöjda med beslutsunderlaget för summan av kardemumman blev återremiss. Min förhoppning är att vi istället får tillbaka ett underlag som gynnar SYV och resurser för ett utökat SYV-arbete i grundskolan.

För övrigt kan jag inte låta bli att kommentera det märkliga inlägg Olle Johansson (S) gjort på sin blogg angående skolgårdar.

Självklart kan kommunen sätta upp riktlinjer som gör att de friskolor som inte har skolgårdar får en lägre lokalkostnadsersättning än de som har en fungerande skolgård. Det handlar inte om bygglov eller om att nämnden måste veta var skoletableringen ska var geografiskt. Det är endast en slags spelregel för en viss spelplan.

 Svårare än så är det inte Olle. Vill man så kan man!