Sängläge - den 19 juni 2013, kl 18:37
Sängläge - Sarah Bilton
Original titel: Bed Rest (2006)
Förlag: Norstedts
Quinn är gravid och allt är jättebra. Tills det uppstår komplikationer som leder till att hon blir ordinerad sängläge. Hon ska hålla sig stilla, helst ligga ner på vänster sida, under den tid som är kvar till barnets födsel.
Det första felet som begicks var citatet på insidan av pärmen. "Läs den som en "storasyster" till Sophie Kinsella... ren underhållning med det där lilla extra som gör att karaktärerna lever vidare i minnet långt efter det att boken är slut."
Jo, jag tyckte att boken var bra och det tog inte så lång tid innan boken var utläst. Men jämförelsen med Sophie Kinsella gjorde att jag väntade mig någonting mer. Mer humor, det fanns visserligen humor där men inte på samma sätt som Sophie Kinsella. Jag trodde också att boken skulle sluta på ett annorlunda sätt. Nu kan jag inte säga vad jag förväntade mig utan att spoila hela boken så det ska jag inte göra.
Logiken kan jag inte riktigt heller få ihop. Hon jobbade jättemycket innan hon blev sängliggande, men när hon väl har lagt sig ner den där första dagen var det inga problem att inte jobba. Visst, hon hade det väldigt tråkigt och inte så mycket att göra, men hon led inte några kval av att inte vara på jobbet. Det var väl jätteskönt för henne att hon inte tänkte på jobbet hela tiden, men om hon gick från att jobba över 12 timmar per dag till ingenting vet jag väl inte om jag finner det så realistiskt. Att hon ligger där i soffan med sin dator bjuder väl i alla fall in till att jobba lite grann?
Den grekiska damen i lägenheten i någon våning under är nog min favoritkaraktär ut boken. Vilken söt dam!
Det låter som att jag inte tyckte något vidare om boken, men jag sträckläste den, så det måste betyda någonting. Till viss del trodde jag att den skulle gå i en annan riktning än den gjorde, men det var väl inte ett jättedåligt slut det här heller. Jag tycker om boken i slutändan i alla fall.
Det var ju tur att det inte regnade - den 18 juni 2013, kl 21:34I går var jag inne och besökte biblioteket. Jag tog mig hem per buss och tänkte att jag inte skulle ha med mig för många böcker. Eftersom det är 4km att gå från bussen vill man inte ha för mycket att släpa på. Jag lånade två böcker. Och eftersom jag redan hade med mig en bok i väskan kompenserade jag och läste en av böckerna samtidigt som jag gick hem. Går man där det inte är så mycket trafik går det utan större trafikfara eller konstiga blickar, så det blev inte så mycket tyngre.
I går kväll hade jag i alla fall kommit fram till två saker. Den första boken Sängläge av Sarah Bilston (läser bilstol varje gång) var inte som jag hade tänkt mig, men den var fortfarande bra. Vidare tankar hade jag tänkt att försöka klämma ur mig i morgon, om jag inte har för mycket annat att göra i mitt sommarlovande.
Den andra saken jag kom fram till var att Who's Afraid of Mr Wolfe av Hazel Osmond inte alls var en chic lit som jag hade trott utan visade sig vara romance. Det tog en hundra sidor eller så innan jag insåg det och då kunde jag inte bara sluta läsa, jag måste ju se hur det slutar. Jag tror att jag någon gång har nämnt att jag inte är jätteförtjust i romance. Jag har inte rikigt kommit på vilken typ av romance det är, om det är den med ett obligatoriskt så-levde-de-lyckliga-i-alla-sina-dar-slut eller ett nä-de-får-inte-varandra-för-det-är-ju-inte-kul-slut. Jag hoppas på det första. Jag hatar dåliga slut. Och jag kan inte bara läsa slutet först för att se om det är bra, så kan man inte riktigt göra.
Vad har vi då lärt oss av detta?
- Det går att läsa när man går hem från bussen.
- Böckerna försvinner läskigt fort när det är sommarlov.
- Böcker kan luras.
- Man får inte läsa slutet först.
Okej, jag erkänner - den 16 juni 2013, kl 21:27Jag fick en bok i studentpresent.
Tidigare hade jag inte riktigt bestämt mig för om jag ville läsa den elller inte. Gissar att valet gjordes åt mig. Nu när jag har boken i handen kan jag ju inte bara låta bli att läsa den.
Den handlar om någon zombie som blir kär i en tjej. Typ. Det finns en film också.
Dagens ord - den 13 juni 2013, kl 23:51"Det är alltid så uppfriskande att tala om blasfemiska teman med er barn av tjugohundratalet. Ni blinkar inte ens vid ordet heresi."
Nej, och vi skulle antagligen inte göra det även om vi visste vad heresi var.
s. 358, Safirblå - Kerstin Gier
Safirblå är andra boken i Ädelstens-trilogin. Här är det resor i tiden som gäller.
Wikipedia. Bara ifall att ni mot förmodan inte heller skulle veta vad heresi är. Eller blasfemi.
Shakespeare - den 11 juni 2013, kl 23:30Jag tänkte att det var dags att läsa lite Shakespeare. Ingen kan väl ha ungått vem Shakespeare är eller vad hans kändaste dramor handlar om? Eftersom jag faktiskt aldrig har läst någonting av Shakespeare utan bara har läst sagor eller sett film som är baserade på hans verk tog jag saken i egna händer. Jag gick förbi en second hand-affär och nu har jag ett exemplar av Romeo and Juliet och ett av A Midsummer Night's Dream. Snart ska jag läsa Shakespeare! (jag ska bara läsa ut boken jag läser nu först)
Fast, vänta nu? - den 9 juni 2013, kl 23:14För det mesta har författare bra koll på grejerna de skriver om i böcker. Eller så är vi för ovetande om ämnet så att det bara verkar rimligt. Men i bland dyker det upp någonting som man inte riktigt får ihop.
Kel took cover to choose two arrows this time, holding one in her mouth as she set the other to her string. Once more she chose a target and shot; the man she hit keeled over as she put her second arrow to the string.
s. 346, Squire - Tamora Pierce
För många ser det här kanske inte så konstigt ut. Men som bågskytt ser jag det inte rimligt att hon skulle skjuta sådär. Om hon har en pil i munnen är den i vägen för handen som drar strängen. Om hon inte har pilspetsen (eller andra sidan) i munnen, vilket inte verkar troligt. Eller om hon la pilen på marken när hon sköt, vilket inte heller är rimligt - i sånna fall skulle hon inte ha stoppat den i munnen från första början.
Men annars tycker jag att serien The Protector of the Small är utomordentligt bra. Det här är bok nummer tre i serien.
Majläsning - den 6 juni 2013, kl 20:06Eh, okej. Jag har tittat lite och det verkar som att jag bara har läst två böcker i maj. Jag är inte riktigt säker. Jag vet att jag började på ungefär tre till, men de räknas inte...
Perry Mason Solves the Case of the Drowsy Mosquito - Erle Stanley Gardner (Perry Mason #23), 241s
Farlig förmåga - Jessica Spotswood (Systrarna Cahill #1), 336s
Antal lästa böcker: 2
Svenska: 1
Engelska: 1
Hyllvärmare: -
Det blev ingen hyllvärmare den här månaden, men det blev visst inte så mycket böcker läst över huvud taget.
Det här var den första gången jag läste en Perry Mason-bok på engelska. Jag trodde att engelskan skulle vara svårare. Den här upplagan, som jag läste, är från mars 1952 så jag trodde att det skulle förekomma ett antal ord som jag inte skulle förstå. Eller, ja fler än vanligt, då de troligtvis liksom svenskan har en del ord som har försvunnit ur det vardagliga språket med tiden.
Jag tror att det kommer att bli lite mer läst i juni, nu har jag inte lika mycket att göra längre. Och, jag lämnade visst in min dator sista maj...
Vad gör man när man inte har någon dator? - den 2 juni 2013, kl 21:58Nu har jag skickat in den sista uppgiften. Nu är det inte långt kvar till studenten. I fredags lämnade jag in min ementa dator också (alltså tillbaka till skolan, vi fick den till låns ett år). Sen gick jag till biblioteket och lånade lite böcker. Två av dem är relativt nyöversatta fortsättningar på serier. Safirblå av Kerstin Gier som är fortsättningen på Rubinröd och Rädda mig inte av Tahere Mafi som är fortsättningen på Rör mig inte. Det blir spännande att läsa dem!
Nu när jag har lite mer fritid (tror jag i alla fall) hoppas jag att det kommer att dyka upp lite fler recensioner, det har varit lite snålt med dem på sistonde.
Eftersom det är en ny månad betyder det att det ska dyka upp en månadsrapport, men listan med böcker jag har läst under månaden låg nog på datorn jag lämnade. Jag tror att jag kan skramla ihop en lista på böckerna i alla fall, inlägget blir bara lite försenat. Det blev inte så många böcker lästa...
En smakebit på søndag - den 26 maj 2013, kl 12:52Nu kommer den klassiska ”förlåt för att jag inte har bloggat”-ursäkten. Eller, ja, eh, det blev lite mycket där ett tag. Men nu har det lugnat ner sig lite i skolan och jag har inte så mycket kvar att göra i skolan. Snart är det studenten!
Det var ett tag sedan vi gjorde En smakebit på søndag så jag tänkte att vi ska göra en sådan i dag. Det är ett inlägg som den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten började med. Man delar med sig av en liten snutt av boken man läser just nu.
Jag var på myrorna i början av maj och fick bland annat med mig Äventyrens slott (Enid Blyton) hem. Jag tyckte inte att jag kände igen varken framsidan eller handlingen på baksidan av boken så jag tänkte att det var någon i serien som jag inte hade läst. Men när jag kom in ett tio-tal sidor i boken kände jag igen saker i den. Efter lite efterforskningar så hade vi boken, fast i en äldre upplaga. Men jag kommer inte ihåg hur den slutar så jag tar och njuter lite av en omläsning.
”Jag vill gå in i slottet”, sa Jack.
”Nej, nej!” utbrast Tassie och spärrade förfärat upp ögonen. De andra tittade nyfiket på henne.
”Varför inte?” frågade Jack. ”Det är väl öde?”
”Nej”, sa Tassie. ”Det hörs röster där, och gråt och steg. Det är säkrast att akta sig.”
”Du har lyssnat på skvaller”, sa Filip. ”Vem skulle hålla till där? Det är säkert bara ugglor som hoar och fladdermöss som piper.”
”Vad vet du om slottet?” frågade Dina.
”Det påstås att det bodde en elak karl där förr i världen som bjöd in folk till slottet - och sedan syntes de aldrig mera till.” Tassie viskade, som om hon var rädd för att den elaka karln kunde höra henne. ”Det hördes skrik och stön och vapenskrammel. Det påstås också att han låste in folk i lönnrum och lät dem svälta ihjäl.”
- s. 35, Äventyrens slott - Enid Blyton