• fredag 24 november 2017
  • Familjeannonser
  • Lunchguiden
  • Grannar
  • Lokus
  • XTRABONUS
  • Lohts
  • JobbPlus - Östergötlands nya mötesplats för dig som söker jobb och nya möjligheter
"Straffavgift" trots giltig biljett Juristbloggen Juristbloggen
Vädersponsor:

Ingrid Westlund (V)

Klassföräldrar - finns dom?

Finspång I samband med Vänsterpartiets 100-års fest hyllades en vänsterpartist från Finspång som varit medlem i 55 år; de flesta av dessa år som aktiv lokalpolitiker. Vi träffades för 47 sedan då jag var ”fröken” i dotterns klass. Han och hans fru var klassföräldrar. På den tiden valdes klassföräldrar som hade som uppgift att engagera sig för ALLA barns väl och ve. De ordnade olika typer av aktiviteter och framförde synpunkter som var till gagn för ALLA barn. Devisen ”It takes a whole society to create a child” var ofta levande. På den tiden var det inte riktigt rumsrent att endast hävda egna intressen och behov - tack och lov.

Jag vet att det även idag finns många föräldrar som engagerar sig på varierande sätt i olika föreningar och som på detta sätt bidrar till samhällets bästa. Jag inser också att det krävs två för att dansa tango och hoppas att de föräldrar som vill, orkar och kan engagera sig för fler barn än de egna, upplever att de blir lyssnade på.

Klassföräldrar var ni nu finns? Ni är vardagshjältar! Ni behövs för hela förskolans och skolans verksamhet samt kan betyda så mycket för alla barn i hela gruppen/klassen! Ja, rentav göra skillnad för vissa barn. 

För övrigt gläds jag över att kantarellerna förefaller slå till efter allt regn! 

 

Elevsammansättningen spelar roll!

Finspång Folkbladets redaktör hävdar att elevsammansättningen spelar liten roll och att de som hävdar motsatsen tillhör den s.k identitetsvänstern. Elevsammansättningen spelar visst roll. Låt mig ge några exempel:

  • I skolor/klasser med hög andel barn vars föräldrar har hög utbildningsnivå läser barn signifikant bättre och vem som helst kan nog räkna ut att med duktiga läsare i klassen är det lättare att leverera goda resultat. Vissa klasser är som självspelande pianon. Det finns många data ex. från Skolverket om hur läsförmåga samspelar med föräldrarnas utbildningsnivå.
  • I segregerade skolor/klasser, där en extremt hög andel elever inte behärskar svenska, är det i det närmsta omöjligt att nå de mål som gäller. Det finns idag skolor där det inte finns några nyanlända elever alls– exempel på sådana skolor finns i Norrköping.
  • ”Kamrateffekten” är ett begrepp som beskriver de effekter en blandad elevsammansättning kan ha. Högpresterande elever i en klass kan vara en faktor som gör att lågpresterande elever stimuleras att arbeta mer. Kamrateffekterna i en ickesegregerad skolmiljö miljö kan bidra till att det skapas positiva spiraler och förväntningar på prestation. Är skolmiljön segregerad med många barn som inte kommer från studievana familjer (eller direkt studiefientliga miljöer) kan det motsatta uppstå; nämligen en antiskolkultur som kan vara riktigt svår att rå på.
  • Nu i veckan presenterades i NT forskningsresultat om att även könsfördelningen i en klass kan betyda en del för elevernas prestationer. I en grupp med många flickor och färre pojkar drar pojkarna det längsta strået. Detta beror till viss del på att flickor (som ofta mognar tidigare än pojkar) uppvisar högre koncentration och motivation – något som ”smittar av sig” på pojkarna. 

Ja, det finns det finns en hel del som talar för att elevsammansättningen spelar roll och att en blandad och variationsrik elevsammansättning är något eftersträvansvärt som också kan lyfta resultaten i svensk skola.

För övrigt anser jag att våra elever under sin skoltid har rätt att berikas av nya perspektiv och klasskamrater som går utöver ”den lilla världen”.

Sist, men inte minst! Ojämlika skolmiljöer är aldrig bra och är ett faktiskt hot mot vår demokrati.

 

Fyra perspektiv på läsning

Finspång  

Politiskt perspektiv

Barns läsförmåga är idag en klassmarkör av stora mått. Det är föräldrars utbildningsnivå som kraftfullt styr hur barn presterar på olika typer av lästest/diagnoser. I min egen kommun är det särskilt pojkar i åk 7 som underpresterar i läsning. Som politiker vill jag se kraftfulla, men även kompensatoriska och kompetenshöjande åtgärder för att komma till rätta med skrämmande skillnader i läsförmåga.

Forskningsbaserat perspektiv

I många år har läsforskarna påtalat vikten av tidiga insatser när det gäller läsning. Det räcker inte att vänta på att läsförmågan ska komma av sig själv. Vid 12 års ålder samspelar läsförmåga och självkänsla på ett sätt som gör att lästräningen går trögare. 

Elever som aldrig automatiserar sin läsning får mycket svårt att komma vidare och lära sig annat. Skolår läggs till skolår utan att de kan ta till sig utbildningen.” (David Ingvar i DS 2017-11-09).

Lärarutbildningsperspektiv

Har arbetat på lärarutbildningen i Linköping under många år och minns hur kollegor som var läsforskare förskräcktes över att det under en period var möjligt att släppa ut blivande 1-3 lärare som inte hade en enda poäng om läsmetodik. Hur kunde det vara möjligt och vilka redskap har dessa lärare i sin ”läslåda”? 

Erfarenhetsbaserat perspektiv

Är lågstadielärare och har 18 års erfarenhet av läsinlärning. Varenda lärare vet vad läsförmåga betyder för elevernas skolframgång. Minns att läsning/läsförmåga stod i högsätet för våra ansträngningar. Lågstadielärarna på den tiden var experter på läsinlärning och behärskade flera metoder. Speciallärarna hade hög kompetens när det gällde läsning. 

För övrigt anser jag att det förmodligen finns ett samband mellan läsförmåga och ungdomsarbetslöshet och att en stor satsning på läsning/effektiva läsmetoder/läslust kan bidra till att minska den oroväckande ungdomsarbetslösheten.

Breddat engagemang

Finspång I Finspång finns fyra fasta beredningar som arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige. Uppdragen handlar oftast om att ta fram strategier, planer eller policys som ska vara styrande när det gäller verksamheternas inriktning och utveckling.

I uppdraget till beredningarna ingår att samla in kunskap om läget i verksamheterna och genom omvärldsbevakning ta vara på goda idéer och långsiktiga lösningar. Dessutom ska beredningarna genom olika typer av dialoger engagera medborgarna i arbetet. Slutligen ska beredningarna initiera en vägledande debatt i Kf, så att kommande förslag också är politiskt förankrade.

Samtliga politiska partier som finns i Kf är representerade i beredningarna. Flera av ledamöterna sitter inte i kommunfullmäktige och beredningsarbetet breddar på det viset det politiska engagemanget. Ledamöterna i en beredning har möjlighet att vara med på en spännande kunskaps- och demokratiresa.

För övrigt anser jag att vi behöver lära oss mer om medborgardialoger så att fler människor, unga som gamla, kommer till tals eller rentav blir intresserade av att engagera sig politiskt. Dessutom tror jag att arbete i en beredning kan vara en bra inkörsport för de som nyligen engagerat sig politiskt. 

 

 

 

 

Ekonomi och psykologi

Finspång Ett av Nobelstiftelsens pris gick till en ekonomen Richard H Thaler, som låtit ekonomi och psykologi korsbefrukta varandra i en härlig förening. I hans forskning framgår att vi i samband med ekonomiska vägval (och även andra val) inte alls är så rationella, utan snarare fattar irrationella beslut. Jag blir glad när jag erfar att så är fallet. För hur vore det om vi människor gör precis såsom andra säger till oss att göra eller anser vara den enda rätta vägen? Eller att vi fattar beslut om ekonomi som endast är bra för oss själva oavsett vad de kan innebära för andra? Bra att tanken om en Homo economicus kommer på skam.

Thaler har även satt sig in i det svenska pensionssystemet och funnit att antal möjliga val är alltför många. Endast de riktigt insatta eller de som har riktigt gott om tid har möjlighet att göra något så när underbyggda val, medan en stor majoritet i stort sett tvingats att bli en spelare på marknaden. Frågan är vilka andra möjliga och omöjliga val som görs utan ett bra beslutsunderlag eller utifrån helt irrationella grunder?

För övrigt tycker jag det är fel att de som arbetar med pengar och endast har tvåårig utbildning i ekonomi ofta tjänar så mycket mer än en lärare som har en 4-5 årig utbildning. Är det månne marknaden eller nationalekonomiska principen om en rationell, kalkylerande och nyttomaximerande människa som ligger bakom detta förhållande?

 

 

 

 

 

Blommor och pedagogisk förnyelse

Finspång När friskolereformen sjösattes hörde vi argument om att reformen var till för att skapa pedagogisk förnyelse och att tusen blommor skulle få blomma i den svenska skolmyllan. Friskolorna skulle inspirera den kommunala skolan till utveckling. Vissa gick så långt att de hävdade att friskoleföretagen gjorde Sverige och skolsystemet en tjänst.

Efter ett antal år såg vi hur ett antal aktörer köpte upp de små blommorna och att det gick att tjäna riktigt stora pengar på att äga skolor. Finansvärlden, som alltid nosar upp riskfria affärer, såg till att sko sig på skattemedel.

Nu när vi ser hur de stora koncernerna investerar i ex. Indien och Saudiarabien undrar jag om inte hjälteglorian och talet om pedagogisk mångfald faller platt till marken. Nu är det inte omtanken om de små svenska småplantorna som styr. Inte ens trädgårdsmästarna finns med i matchen. Det är profiten som styr.

För övrigt är det svårt att avstå från följande utnötta uttryck som egentligen ingen vill mötas av. "Vad var det Vänsterpartiet sa?"

Pensionerad skolforskare som är ordförande i Vänsterpartiet i Finspång. Sitter i Kommunfullmäktige och är ordförande för två av Kommunfullmäktiges beredningar; Lärandeberedningen och Omsorgsberedningen. 


Mitt stora politiska engagemang rör bevarandet av en välfärd som når alla och en rättvis fördelningspolitik. Sist, men inte minst lägger jag ner en hel del tid på att följa och granska de stora skolbolagens giriga lek med våra skattemedel.


På fritiden ägnar jag mig åt trädgårdsarbete i min öländska trädgård. Särskilt lite exotiska växter upptar mitt intresse. Hemma i Finspång är det skogen som gäller. Har sedan barnsben plockat mycket bär och svamp. 

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se