Förbudsskylt vid privat camping olaglig Juristbloggen Juristbloggen
Vädersponsor:

Ingrid Westlund (V)

Skoluniform som klassmarkör

Finspång Idag kom Skolinspektionens beslut angående införandet av skoluniform på friskolan Nordic International School i Norrköping. Skolinspektionen vänder sig emot att eleverna inte är fria att bära de kläder de vill, samt att elever kan råka ut för reprimander ifall de ej bär skoluniform. I januari ska bärandet av skoluniform tas bort från skolans regler, anser Skolinspektionen. Bra beslut, tycker jag. 

I England är skoluniform vanligt, men är inget som gäller samtliga skolor. Skoluniformens utseende signalerar vilken skola du går på och jag undrar till vilken nytta och nytta för vem? I ett engelskt samhälle jag känner rätt väl, finns en av Englands äldsta privatskolor, Oakham School. Flickorna bär en kiltliknande blårutig yllekjol, vit blus och mörkblå kavaj. Där kostar det 120.000 kr per termin att gå. Alla vet att de ungdomar som går där tillhör överklassen. Uniformen är en tydlig klassmarkör eller ett sätt att distansera sig från övriga skolor. 

För övrigt anser jag att det är rätt intressant att de flesta skoluniformer jag sett har den mörkblå färgen som grundkoncept. Jag anser också att talet, om att skoluniform på en Norrköpingsskola skulle motverka mobbning, är nys. Det är en fråga om distansering.

Grattis!

Finspång Vill gratulera partivännen från Finspång, Lilibet Gustafsson, till en hedrande tredjeplats på Östgötadistriktets riksdagslista! Och grattis Vänsterpartiet!

För övrigt anser jag att det är kul att så smått komma igång med valrörelsen och fastställande av olika listor. Men det bästa av allt är att tillsammans med engagerade partikamrater formulera hur vi vill att Finspång ska förändras och se ut utifrån ledorden "socialism" och "feminism".

Elevsammansättningen spelar roll!

Finspång Folkbladets redaktör hävdar att elevsammansättningen spelar liten roll och att de som hävdar motsatsen tillhör den s.k identitetsvänstern. Elevsammansättningen spelar visst roll. Låt mig ge några exempel:

  • I skolor/klasser med hög andel barn vars föräldrar har hög utbildningsnivå läser barn signifikant bättre och vem som helst kan nog räkna ut att med duktiga läsare i klassen är det lättare att leverera goda resultat. Vissa klasser är som självspelande pianon. Det finns många data ex. från Skolverket om hur läsförmåga samspelar med föräldrarnas utbildningsnivå.
  • I segregerade skolor/klasser, där en extremt hög andel elever inte behärskar svenska, är det i det närmsta omöjligt att nå de mål som gäller. Det finns idag skolor där det inte finns några nyanlända elever alls– exempel på sådana skolor finns i Norrköping.
  • ”Kamrateffekten” är ett begrepp som beskriver de effekter en blandad elevsammansättning kan ha. Högpresterande elever i en klass kan vara en faktor som gör att lågpresterande elever stimuleras att arbeta mer. Kamrateffekterna i en ickesegregerad skolmiljö miljö kan bidra till att det skapas positiva spiraler och förväntningar på prestation. Är skolmiljön segregerad med många barn som inte kommer från studievana familjer (eller direkt studiefientliga miljöer) kan det motsatta uppstå; nämligen en antiskolkultur som kan vara riktigt svår att rå på.
  • Nu i veckan presenterades i NT forskningsresultat om att även könsfördelningen i en klass kan betyda en del för elevernas prestationer. I en grupp med många flickor och färre pojkar drar pojkarna det längsta strået. Detta beror till viss del på att flickor (som ofta mognar tidigare än pojkar) uppvisar högre koncentration och motivation – något som ”smittar av sig” på pojkarna. 

Ja, det finns det finns en hel del som talar för att elevsammansättningen spelar roll och att en blandad och variationsrik elevsammansättning är något eftersträvansvärt som också kan lyfta resultaten i svensk skola.

För övrigt anser jag att våra elever under sin skoltid har rätt att berikas av nya perspektiv och klasskamrater som går utöver ”den lilla världen”.

Sist, men inte minst! Ojämlika skolmiljöer är aldrig bra och är ett faktiskt hot mot vår demokrati.

 

Fyra perspektiv på läsning

Finspång  

Politiskt perspektiv

Barns läsförmåga är idag en klassmarkör av stora mått. Det är föräldrars utbildningsnivå som kraftfullt styr hur barn presterar på olika typer av lästest/diagnoser. I min egen kommun är det särskilt pojkar i åk 7 som underpresterar i läsning. Som politiker vill jag se kraftfulla, men även kompensatoriska och kompetenshöjande åtgärder för att komma till rätta med skrämmande skillnader i läsförmåga.

Forskningsbaserat perspektiv

I många år har läsforskarna påtalat vikten av tidiga insatser när det gäller läsning. Det räcker inte att vänta på att läsförmågan ska komma av sig själv. Vid 12 års ålder samspelar läsförmåga och självkänsla på ett sätt som gör att lästräningen går trögare. 

Elever som aldrig automatiserar sin läsning får mycket svårt att komma vidare och lära sig annat. Skolår läggs till skolår utan att de kan ta till sig utbildningen.” (David Ingvar i DS 2017-11-09).

Lärarutbildningsperspektiv

Har arbetat på lärarutbildningen i Linköping under många år och minns hur kollegor som var läsforskare förskräcktes över att det under en period var möjligt att släppa ut blivande 1-3 lärare som inte hade en enda poäng om läsmetodik. Hur kunde det vara möjligt och vilka redskap har dessa lärare i sin ”läslåda”? 

Erfarenhetsbaserat perspektiv

Är lågstadielärare och har 18 års erfarenhet av läsinlärning. Varenda lärare vet vad läsförmåga betyder för elevernas skolframgång. Minns att läsning/läsförmåga stod i högsätet för våra ansträngningar. Lågstadielärarna på den tiden var experter på läsinlärning och behärskade flera metoder. Speciallärarna hade hög kompetens när det gällde läsning. 

För övrigt anser jag att det förmodligen finns ett samband mellan läsförmåga och ungdomsarbetslöshet och att en stor satsning på läsning/effektiva läsmetoder/läslust kan bidra till att minska den oroväckande ungdomsarbetslösheten.

Breddat engagemang

Finspång I Finspång finns fyra fasta beredningar som arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige. Uppdragen handlar oftast om att ta fram strategier, planer eller policys som ska vara styrande när det gäller verksamheternas inriktning och utveckling.

I uppdraget till beredningarna ingår att samla in kunskap om läget i verksamheterna och genom omvärldsbevakning ta vara på goda idéer och långsiktiga lösningar. Dessutom ska beredningarna genom olika typer av dialoger engagera medborgarna i arbetet. Slutligen ska beredningarna initiera en vägledande debatt i Kf, så att kommande förslag också är politiskt förankrade.

Samtliga politiska partier som finns i Kf är representerade i beredningarna. Flera av ledamöterna sitter inte i kommunfullmäktige och beredningsarbetet breddar på det viset det politiska engagemanget. Ledamöterna i en beredning har möjlighet att vara med på en spännande kunskaps- och demokratiresa.

För övrigt anser jag att vi behöver lära oss mer om medborgardialoger så att fler människor, unga som gamla, kommer till tals eller rentav blir intresserade av att engagera sig politiskt. Dessutom tror jag att arbete i en beredning kan vara en bra inkörsport för de som nyligen engagerat sig politiskt. 

 

 

 

 

Pensionerad skolforskare som är ordförande i Vänsterpartiet i Finspång. Sitter i Kommunfullmäktige och är ordförande för två av Kommunfullmäktiges beredningar; Lärandeberedningen och Omsorgsberedningen. 


Mitt stora politiska engagemang rör bevarandet av en välfärd som når alla och en rättvis fördelningspolitik. Sist, men inte minst lägger jag ner en hel del tid på att följa och granska de stora skolbolagens giriga lek med våra skattemedel.


På fritiden ägnar jag mig åt trädgårdsarbete i min öländska trädgård. Särskilt lite exotiska växter upptar mitt intresse. Hemma i Finspång är det skogen som gäller. Har sedan barnsben plockat mycket bär och svamp. 

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se