Logga in
Logga ut
Midnattssolens land Tuula Ravander (S) Tuula Ravander (S)
Vädersponsor:

Blod!

Östergötland  


Ok, ska nog skriva mig livs kortaste blogginlägg på NT

14 juni är det "Internationella Blodgivardagen".

Vi har blodbrist i Sverige!

Med lite blod, kan du rädda ett trafikoffer, en mor under förlossning, ett litet barn som drabbats av olycka eller något annat, livet du kan bidra till att rädda, kan vara en total främlings, en bekant eller kanske till och med ditt eget!

Var en hjälte, ge blod!

Det är du som kan göra skillnaden!

Svenska traditioner är klimatsäkrade

Norrköping
Efter de senaste årens varma somrar och nu med märkliga majvädret, börjar folk acceptera att klimatförändringarna existerar och påverkar oss i vardagen.
En del vill inte göra miljö- eller klimatinsatser i alla fall, och förnekar problemets existens.
 
Ganska många av dessa, skriker dessutom högt att "Svenska traditioner är hotade!".
 
Sicket nonsens!
Midsommarhelg, 12 grader varmt, blåst och regn.
 
En del traditioner är så etablerade, att inte ens klimatförändringar rår på dom!
 
Glad midsommar på er alla!

Hur tänker en del?

Östergötland  

Nu har diskussionen om böneutrop tagit lite paus.

Som vanligt när andra kulturer kommer upp som ämne, så blir det infekterat och polariserat.

Min utgångspunkt är, att egentligen är jag inte road av böneutrop! Jag är inte road av glassbilen och jag tycker det är idiotiskt med affärer som envisas med att spela musik utanför sina ingångar hela dagarna (och andra former av ”onödiga” ljud. Men jag köper läget, att det får låta, även om jag verkligen anser att musik ska vara i butiken, inte utanför).

Fast man kan roa sig med att få andra perspektiv, med tanke på de upprörda känslorna.
Tre moskeer har tillstånd med ett böneutrop på drygt tre minuter i veckan, sammanlagt, cirka tio minuter i veckan.
Sverige har cirka 10 miljoner innevånare och är sådär 450 000 kvadratkilometer stort.

Vi har alltså en massa diskussion om något som i genomsnitt, ger en miljondels minuts böneutrop per person, eller en dryg tusendels sekunds utrop per kvadratkilometer … I veckan …

 

Ok, om någon tycker det är småfånigt sätt att resonera, tänk såhär. Vi har ett parti som är helt baserat på invandringsmotstånd (SD). Vi har fler partier som i valtaktiska skäl, ändrat ståndpunkt, som M, S och KD. Givetvis har alla rätt att byta åsikter, fast jag trodde det var politisk ideologi som borde diskuteras, och inte styras av valtaktiker baserade på enkätundersökningar av, milt sagt, varierande kvalité.

Nå, jag inledde med att roa mig med lite siffror, och det är där jag funderar mest. SD har absolut tjänat mest på denna miljondels minut och ökat sitt stöd. Landsbygdens kriskommuner är sedan tidigare ofta fäste för partiet.

Men varför? Tror man på allvar att böneutrop är kriskommunernas största problem?
SD hade i sin alternativbudget, en minskning av kommun- och landstingsstöd på 53 miljarder för 2018! Om man bor på i en kommun, med ungdom som flyr, pensionärerna ökar stadigt i antal och basfunktionerna rasar ihop i brist på pengar och personal, blir dessa kommuner bättre med miljontals kronor mindre? Kommer ungdomen utbilda sig och komma tillbaka? Kommer bruken återuppstå och ta över produktion från Kina? Kommer ICA tycka att det är en jättebra idé att öppna affärer på småorter och så vidare?

 

Jag underskattar inte känslorna en del kan få vid kulturkrockar, människan är som hon är och jag tror absolut på demokratins principer: Alla ska ha rösträtt, och alla röster ska räknas lika. Jag tror dessutom att ingen ska behöva motivera sin röst, men förlåt mig, nu gör jag, utav ren nyfikenhet, ett undantag.

Ni som bor i en kriskommun, och ogillar en miljondels minuts böneutrop i veckan så till den grad att ni vill rösta på ett parti, som uttryckligen strävar efter att minska stödet till kommunen ni bor i, och förvärra kommunens problem att kunna ge vad innevånarna behöver, något som mest kommer drabba barn och äldre.


Hur fan tänker ni där?

Kunskapsinhämtning

Östergötland

 

Eftersom jag ställer upp i Landstingsvalet (Regionfullmäktige) för att jag är övertygad om att det går att förbättra hälsan hos de psykiskt sjuka, de med missbruk och andra i samhället som man "inte vill se", och då krävs det kunskap. 
Jag har varit aktiv i dessa frågor i över tio år, men för den skull inbillar jag mig inte, att jag kan allt jag behöver veta.

Så när jag fick chansen att tillbringa närmare två timmar med professorn i psykiatri, Markus Heilig, en av Sveriges ledande experter på beroendesjukdomar, så tog jag den.

Och efter det mötet, är jag än mer övertygad om att det går att hjälpa de mest utsatta, och det kommer krävas tid, vilja, resurser och rejält med envishet.

 

Man brukar säga, att man kan bedöma ett lands kultur efter hur de behandlar sina djur.
Man kan gott även tänka sig, att bedöma kulturen efter hur de behandlar människor på samhällets ytterkant.
Nu har psykisk hälsa blivit ”på ropet”, bra så, men dessa är även utsatta fysiskt, och där är det svårt att hantera.
Men trots det, detta måste hanteras på något sätt, även om det är svårt.
Och allra värst utsatta för dålig fysisk dålig hälsa, är psykiskt sjuka i kombination med missbruk …

Även de äldres psykiska hälsa måste hanteras, nu när 40-talisterna blir allt flertaliga, och de ensamma blir allt fler, de som kan hoppas på sju minuters besök om dagen eller liknande.

Och på något sätt, så är jag ganska usel på prioritering! Som miljöpartist förväntas jag kämpa för miljö, jämlikhet, kollektivtrafik, sjukvård, förebyggande hälsa och liknande, och det gör jag! Men jag känner mig trygg att jag har partikamrater som gör detta lika bra eller till och med bättre, och jag inser givetvis att min nisch är knappast något som lockar väljare i massor, jag ser mig som ett sorts komplement, ett som saknas i fler partier ...

Men engagemang är vilja att verkligen göra skillnad. Inte att lysa som en sol för väljarna med ett ämne som dessa vill höra för att det låter bra, och sedan tystna tills nästa val.

Jag vill bli vald, för att sitta och nöta på långa möten, träffa tjänstemän, träffa de jag vill hjälpa och besöka vården. Det är så man kan göra konkret skillnad, bit för bit, med rejält med sittfläsk och mycket kaffe. Så ur personvalsynpunkt är mitt ämnesområde knappast smart.

Men ärlighet börjar framför spegeln, och ljuger man för sig själv, så ljuger man för andra!
Och att ljuga för sig själv, är inte att ge sig själv respekt.

Så jag är den jag är, och det är allt jag är!

Äntligen ska FN-veteranerna hyllas!

Norrköping  

Förra året lade Joanna Sjölander (M) en motion om en minnesplats och samlingsdag för FN-veteraner i Norrköping. Inte för att konkurrera med Stockholms arrangemang, utan för de som inte kan, av olika orsaker, åka dit.

Hon och jag pläderade för detta i fullmäktige (vi stöddes även av Jan Peterson, SD, i frågan), och jag fick då frågan varför Miljöpartiet stödde detta efteråt, från många olika håll.


Jag tycker frågan är märklig. För även om Miljöpartiet ogillar vapenexport och liknande, finns det situationer i världen med vidriga övergrepp som måste stoppas med vapen. Partiet har alltid principiellt ansett att FN har en funktion i detta (även om det i praktiken ibland är svårt).
Diskussioner och förhandlingar är i längden den bästa fredslösningen, men först måste man få andra att inse att krig mot civila ska ha ett mycket högt pris, så de föstår att förhandlingar är bästa aternativet. Och där har vi FN-trupper som ska ingripa. (För att påpeka det självklara, bland de jag vill hylla, ingår det även de civila personer som gör insatser som är oerhört viktiga).

Förra gången tyckte jag att det var skamligt att vi i Norrköping faktiskt inte hedrar de som riskerat, eller riskerar, kropp och själ, för att hjälpa utsatta, okända, människor, långt ifrån Sverige. Det är helt enkelt en moralisk fråga för mig, hur omoget det kan verka för en del i de dagar då egoism gäller, och hjälpa främlingar är något som kommenteras som ”Oansvarigt” och de som gillar sådant räknas som ”Godhetsapostlar”. Solidaritet är ett uttryck som den politiska inflationen ätit upp, fast det har en praktisk betydelse för de Norrköpingsbor som burit uniformer av olika slag.
För, förra gången gick inte motioner igenom, den styrande ”Kvartetten” ville helt enkelt inte detta.

Joanna berättade för mig, att hon tänkte variera den och lägga in motionen igen, vilket gjorde att jag avstod från att skriva en själv, det viktiga att det sker något, inte vem som gör det.

Och på måndagens kommunfullmäktigemöte gick nya motionen igenom. Den styrande majoriteten hade ändrat åsikt och kommunalrådet Reidar Svedahl (L) erkände att vi tre enskilda ledamöter M, MP och SD hade rätt förra gången, vilket ska ses som storsint.

Jag har varit med om att tagit beslut av ”tyngre” saker, än en sten och en samling.

Men få saker har varit lika tillfredsställande som detta.

För om vi inte är beredda att hylla de som är beredda att göra den totala uppoffringen för en god sak, då är vi inte bättre, än en liten lort!

Jens Lindell


Personvalskandidat till Regionfullmäktige 2018.


Facebook:


Jens Lindell MP


 


Informationssekreterare för Miljöpartiet Östergötland. Sitter i Norrköpings kommunfullmäktige och är ersättare i Östergötlands Regionfullmäktige. Sitter i socialnämnden. Nämndeman i Förvaltningsrätten. Jag är intresserad av sociala frågor, sjukvård för de absolut mest utsatta i samhället. Aktiv i rättsfrågor och långsiktiga politiska lösningar.
Privat seriesamlare/älskare, modellbyggare, Macanvändare, Science Fiction-biten och gillar motorcyklar, i synnerhet italienska. Betraktar mig som en obotlig nörd med samhällsengagemang. http://twitter.com/#!/LindellJens

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se