Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Blod bevisar inte våldtäkt - fälld i tingsrätten med friad i hovrätten

Norrköping Den allmänna bakgrunden i detta mål är att på en nattklubb i Örebro har målsäganden, som är 1,43 m lång och har ett handikapp som innebär vissa fysiska begränsningar, träffat N, som är 1,78 m lång och som inte talar någon svenska. Efter någon timmes bekantskap har de hamnat på en toalett där det förekommit sexuella handlingar mellan dem. 

I tingsrätten fälldes N för våldtäkt, fick 2,5 års fängelse samt utvisning, men hovrätten friar!

Hovrätten anförde.

Hovrättens huvuduppgift är att bedöma om dessa handlingar kan ha varit, eller av den tilltalade kan ha uppfattats vara, ömsesidiga och frivilliga eller om det har gått till så som åklagaren har påstått. 

Här har målsäganden inte i ord gett uttryck för att hon inte längre ville vara med och såvitt framgår har hon inte heller i handling, t.ex. genom tydliga kroppsrörelser, gett uttryck för att N gick längre än vad hon hade tänkt sig. Även om det för många säkert framstår som uteslutet att utöva sexuella handlingar inne på en toalett med en person man nyligen träffat, håller hovrätten det inte för uteslutet att sådant kan förekomma. Enligt hovrättens värdering av bevisningen kan hovrätten därmed inte heller utesluta möjligheten av att N uppfattade förhållandena så som han hävdat, dvs. att han förstod det som att målsäganden var med på inte bara att "hångla" utan även på de sexuella handlingarna, vilka som hovrätten uppfattat det inte pågick under någon längre tid utan avbröts så snart N märkte att målsäganden börjat blöda. Vid denna bedömning är åtalet inte styrkt utan åtalet liksom skadeståndstalan och utvisningsyrkandet ska ogillas. Även beslaget ska hävas.

 

 

Domen grundas på ren rasism

Norrköping I ett överklagande daterat den 9 januari 2017 har advokaten skrivit bl.a. följande: ”Skaraborgs tingsrätts fällande dom saknar all logik och bygger enbart på subjektiva fördomar, subjektiva förutfattade meningar samt subjektiv tro”…….”Jag kan tyvärr inte finna annat än om den tilltalade istället för gärningsmannen från Gaza hade varit en etnisk svensk 55-årig man hade den tilltalade mot angiven bakgrund inte blivit fälld/funnits skyldig bortom varje rimligt tvivel, av den eniga tingsrätten! Skaraborgs tingsrätts fällande dom har således grundats på ren, medveten eller omedveten, rasism från de enskilda domstolsledamöternas sida.”

Med anledning av de citerade avsnitten har hovrätten väckt frågan om ansvar enligt 9 kap. 5 § rättegångsbalken för rättegångsförseelse, bestående i att advokaten uttalat sig otillbörligt om domare vid Skaraborgs tingsrätt.

Hovrätten anförde.

Advokaten är i sin fulla rätt att i ett överklagande kritisera underinstansens bevisvärdering. Han har också all rätt att, i ett lämpligt sammanhang, ta upp en generell diskussion om risken för att domare påverkas i sitt dömande av skilda privata uppfattningar eller erfarenheter. Det är en viktig fråga som varje domare har att vara uppmärksam på, och som är väl värd att uppmärksammas och diskuteras.Det är emellertid inte något av detta som A har ägnat sig åt i sina skrifter i hovrätten. Med utgångspunkt i hur domarna i Skaraborgs tingsrätt har värderat bevisningen har han tillåtit sig att på ett otvetydigt sätt beskylla en rådman och tre nämndemän vid Skaraborgs tingsrätt för att vara rasistiska och för att i brottmålet ha låtit ett sådant tänkande bestämma utgången. Han har hävdat att det är det enda skälet till att hans klient har blivit dömd. Han har inte grundat sina uttalanden på något som domarna har uttalat eller skrivit, vare sig i målet eller i annat sammanhang, utan endast på det förhållandet att de funnit åtalet styrkt. Hovrätten har för närvarande ingen som helst uppfattning om hur långt den i målet åberopade bevisningen räcker, men det saknar betydelse för frågan om rättegångsförseelse. As uttalanden har varit obefogade, även med utgångspunkt i vad som åvilar en försvarare för att ta tillvara sin klients intressen. Genom sina nedsättande uttalanden har han uttalat sig otillbörligt om en rådman och tre nämndemän vid Skaraborgs tingsrätt. Han ska därför dömas för rättegångsförseelse.

Berusad tonårsflickas våld inte tillräckligt kränkande för man

Norrköping I tingsrätten dömdes Sofie för misshandel, ringa brott, och ofredande av Mazen. Påföljden bestämdes till dagsböter. Sofie förpliktades även att, solidariskt med sina vårdnadshavare, utge skadestånd för kränkning med 5 000 kr jämte ränta avseende ofredandet. Både Sofie och Mazen överklagade tingsrättens dom. Hovrätten har gett prövningstillstånd beträffande Sofies överklagande i skadeståndsfrågan, dvs. i frågan om hennes skadeståndsskyldighet för ofredande.

Hovrätten anger.

Det ofredande som Sofie har dömts för består i att hon upprepade gånger puttat/knuffat på Mazen med sin egen kropp. Av övervakningsfilmen framgår att puttarna/knuffarna inte har varit särskilt kraftiga. Omständigheterna i övrigt är inte heller sådana att gärningen, med beaktande av det relativt lindriga våldet, kan anses ha inneburit en allvarlig kränkning. Även om Mazen har fått utstå ett visst mått av kränkande behandling, anser hovrätten därför att kränkningen inte har varit så allvarlig att han är berättigad till kränkningsersättning. Hans skadeståndsyrkande ska alltså lämnas utan bifall. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.

Män döms oftare till fängelse jämfört med kvinnor

Norrköping Brås analys visar att sannolikheten eller risken att få gängelse är dubbelt så stor för män jämfört med kvinnor när det kommer till att dömas till fängelse. Tänkbara faktorer är systematiska skillnader i tillvägagångssätt könen emellan alternativt att kvinnor i större utsträckning än män försörjer hemmaboende barn och därför får annan påföljd. 

En studie av 300 simulerade rättsfall visar att erfarna domare, åklagare, poliser och advokater fattar beslut och dömer åtalade på olika sätt beroende på om de är män eller kvinnor och på hur de åtalade ser ut. Även ögonvittnen till brott påverkas av dessa faktorer. Särskilt tydligt är detta då en lång tid hunnit gå mellan brottet och förhöret. Detta visar Angela S. Ahola, Psykologiska institutionen i sin avhandling

I sin studie med simulerade korta brottsfall visar Angela S. Ahola att kön och utseende påverkar våra bedömningar av personlighet, yrke, moral och pålitlighet och skapar en referensram för vårt agerande. Bland annat visade det sig att domare och nämndemän både bedömde och dömde åtalade personer av samma kön som de själva hårdare än åtalade av det motsatta könet. Däremot bedömde åklagare, advokater, poliser och juridikstudenter oavsett eget kön de manliga åtalade hårdare än de kvinnliga. Hos de kvinnliga medlemmarna av denna kategori, dvs utan dömande roll i rättsprocessen, såg man dessutom skillnader i bedömningen av olika åtalade beroende på den åtalades utseende.

Grundtryggheten i rättssamhället är likhet inför lagen, men kön har uppenbart betydelse vid utdömandet av straff. Inom juridiken talar man om ”kavaljersdomar” där kvinnor bedöms mildare t.ex. får kvinnor oftare skyddstillsyn för narkotikabrott jämfört med män.

 

Varför åtalades aldrig Transportstyrelsens chef

Norrköping I Veckan juridik under rubriken Transportstyrelsen sväller - nonchalans eller okunskap? uttalas att "det borde ha blivit en rättegång. Vi hade kunnat få svar genom rättspraxis" enligt advokaten Conny Larsson om att Transportstyrelsens generaldirektör aldrig åtalades. I praktiken var  det bekvämt och billigt att omplacera chefen jämfört med en rättsprocess som gett publicitet och dessutom riskerat politiska implikationer. 

Generellt brukar regeringskansliet, eller ”elefantkyrkogården” som det också kallas, bli ny arbetsplats för gamla generaldirektörer...  Tillsammans får dessa exchefer en årslön på 17 miljoner kronor efter petningarna.....

 

Göta hovrättsområde dömer oftare till fängelse

Norrköping Sverige har 48 tingsrätter under sex hovrätter.

Hovrätten är andra instans i frågor som rör brottmål som redan behandlats i tingsrätten, och det är till hovrätten en part som inte är nöjd med tingsrättens dom kan överklaga.

En Brå-analys av tingsrättsdomar uppdelade efter hovrättsområde är intressant, i den meningen att hovrätten som högre instans kan ses som en sorts kulturbärare av den domstolskultur som råder i de tingsrätter som ingår i hovrättsområdet. Skillnader mellan vissa hovrättsområden

Med hovrättsområde för Skåne och Blekinge som referenskategori (det hovrättsområde vars fängelseandel ligger närmast totalpopulationens) visar tingsrätter i hovrättsområdet för västra Sverige och i Göta hovrättsområde en påverkan på sannolikheten att dömas till fängelse i ökande riktning efter konstanthållning för de andra förklarande variablerna i modellen. En påverkan i minskande riktning visar tingsrätter i hovrättsområdet för övre Norrland och Svea hovrättsområde, medan hovrättsområdet för nedre Norrland inte påverkar sannolikheten.

 

 

Gör: pappa, make och supporter.


Födelseår: 1970 (vädur).



Började skriva för juristbloggen: September 2013.


Gillar: historia, litteratur, Norrköping


  • Mest lästa bloggar
Östgötahockey

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se