Logga in
Logga ut
Äntligen tiillbaka i Sörping Björn Grip (V) Björn Grip (V)
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Förmänskligade sina katter som barn

Norrköping Länsstyrelsen har i sin utredning framhållit följande.

NN:s djurhållning har haft stora brister under en lång tid, genom bl.a. att djur har hindrats från att utöva sina naturliga beteenden samt att djur har tvångshanterats och hanterats hårdhänt. Vidare har NN behandlat djur själv när behandlingen borde ha utförts av veterinär, hon har godtyckligt medicinerat djur och djur har inte tagits till veterinär när detta varit nödvändigt men hon har å andra sidan kontaktat veterinär i många fall där det inte funnits någon anledning. Det är osannolikt att så många katter skulle drabbas av så ovanliga besvär, skador och olyckor som de katter som NN har hållit utan att det har berott på hennes handhållande av katterna. Det har varit fråga om ett förmänskligande av djuren och det är inte fråga om någon engångsföreteelse.

Kammarrätten anförde.

Kammarrätten betvivlar inte att NN tyckt om de djur hon har hållit och att hon har varit väldigt fäst vid dem men finner att länsstyrelsens uppgifter får stöd av utredningen i målet. Utredningen ger enligt kammarrättens mening tillräckligt stöd för att det varit fråga om sådana allvarliga missförhållanden som avses i 29 § första stycket 2 och 3 djurskyddslagen. På grund härav och då det inte kan anses uppenbart att ett upprepande inte kommer att inträffa finner kammarrätten att länsstyrelsen haft fog för sitt beslut om djurförbud. Vad NN anfört om proportionalitetsprincipen och att något föreläggande inte har meddelats henne tidigare föranleder ingen annan bedömning.

Enligt 29 § första stycket 2 och 3 djurskyddslagen ska länsstyrelsen meddela förbud att ha hand om djur eller ett visst slag av djur för den som allvarligt har försummat tillsynen eller vården av ett djur eller har misshandlat ett djur. Av andra stycket följer att förbud inte ska meddelas, om det är uppenbart att ett upprepande inte kommer att inträffa. Förbudet kan enligt fjärde stycket avse viss tid eller gälla tills vidare.

 

Kommentar.

Enligt allmänna rättsgrundsatser gäller att proportionalitetsprincipen ska beaktas när en myndighet fattar beslut som är betungande för enskilda. Det innebär att skälen för beslutet ska uppväga det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller (se t.ex. HFD 2012 ref. 12). Vid tillämpning av undantagsregeln i 29 § andra stycket djurskyddslagen ska en framåtsyftande bedömning göras av risken för att det förbudsgrundande beteendet kommer att upprepas. Bedömningen måste grundas på en sammanvägning av samtliga relevanta omständigheter och förhållanden (se HFD 2017 ref. 5). 

 

 

Frågor rörande bevisbörda och beviskrav

Norrköping En köpare påstår sig ha lämnat kvar en köpt och betald vara i butiken medan butiken gör gällande att varan har lämnats ut.

Bakgrund

MK köpte i oktober 2013 smycken i en butik i södra Stockholm för 29 380 kr.

Butiken drevs av ett handelsbolag i vilket BA var bolagsman. Som sådan är hon ansvarig för bolagets förpliktelser.

MK har hävdat att han kom överens med en person i butiken om att smyckena skulle göras i ordning och lämnas över först en vecka senare. Han har, trots ett flertal påstötningar, ännu inte fått smyckena och har därför hävt köpet. Han har begärt att BA ska betala så mycket som han har betalat till butiken med avdrag för 5 000 kr som han redan erhållit.

BA har påstått att MK fick smyckena vid köpet. 

Bevisbörda och beviskrav för att en betald vara har överlämnats

Butiksköp och andra köp där parternas prestationer normalt utväxlas samtidigt sker vanligtvis utan att det upprättas något mottagningsbevis eller någon annan liknande handling rörande överlämnandet av varan. Det är i stället en utgångspunkt – och en följd av samtidighetsprincipen – att köparen inte betalar varan utan att få den.

Frågan är om det angivna förhållandet medför att det finns skäl att göra avsteg från de allmänna principerna rörande bevisbördans placering. Det skulle i så fall innebära att om säljaren påstår att köparen har fått varan ankommer det på köparen att bevisa att så inte är fallet.

Bedömning

Det är ostridigt att MK betalade för smyckena när köpet genomfördes. Den omständigheten utgör ett starkt bevis för att smyckena då också lämnades över till honom. MK får också anses ha medgett att smyckena vid köpet var tillgängliga för medtagande. Vad han påstår är att han i samband med köpet godtog ett erbjudande om att smyckena skulle göras i ordning och att en överenskommelse därmed träffades om att lämna kvar dem.

Det anförda innebär att frågan huruvida – som BA påstår –MK fick smyckena vid köpet måste anses vara överspelad. Vad som ska prövas är i stället MKs påstående att det i samband med köpet träffades en överenskommelse om att smyckena skulle lämnas kvar. Han har bevisbördan för det påståendet .

Utredningen ger visserligen starkt stöd för att det med anledning av smyckesaffären finns ouppklarade förhållanden mellan MK och olika personer som har anknytning till den butik där köpet skedde. Detta kan emellertid ha olika förklaringar. Det kan därför inte anses vara bevisat att MK på det sätt som han påstår träffade en överenskommelse med företrädare för butiken om att de köpta smycken skulle lämnas kvar för att göras i ordning.

MKs överklagande ska alltså avslås.

Förtal - kallade kvinnlig proffsboxare "killer" och hävdade mordhot

Norrköping M är professionell boxare.

P är sedan länge en välkänd skribent i boxningssammanhang. Han har bland annat skrivit om M. Relationen dem emellan har inte varit god. De i målet aktuella gärningarna hade sin upprinnelse i en händelse, där P påstår sig ha blivit hotad till livet om han fortsatte att skriva illa om M. P senare skrivit om denna händelse på olika bloggar och i samband därmed kallat M ”The Killer”, ”Mördar M” och ”fubbick”. M har därefter väckt talan vid tingsrätten och yrkat att P ska dömas för grovt förtal.

Tingsrätten anger.

Enligt 5 kap. 1 § brottsbalken döms för förtal den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Det andra stycket i bestämmelsen innehåller en ansvarsfrihetsregel som innebär att den misstänkte om denne var skyldig att uttala sig eller det annars sett till omständigheterna var försvarligt att uttala sig inte ska dömas till ansvar, förutsatt att han eller hon visar att uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund för den.

Av 5 kap. 2 § brottsbalken framgår att vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada. För att någon ska begå förtalsbrott krävs i första hand att denne har lämnat en uppgift om någon. Påståendet måste vara så pass bestämt att dess sanningshalt kan prövas för att det ska räknas som en uppgift. Av detta följer att mer allmänna värdeomdömen inte kan utgöra uppgifter i lagens mening. Påståendet måste snarare vara knutet till ett visst faktum, såsom en viss egenskap hos en person eller en viss inträffad händelse. Även uppgifter som lämnats genom insinuation kan vara straffbara uppgifter vid tillämpningen av förtalsbestämmelsen. Därutöver krävs det att uppgiften lämnats till en tredje person, dock inte att den fått större spridning än så. Vidare krävs att uppgiften typiskt sett ska vara ägnad att utsätta målsäganden för andra personers missaktning. Någon bevisning om att så faktiskt har blivit fallet krävs dock inte. De objektiva rekvisiten ska vara täckta av uppsåt.

Tingsrätten konstaterar att P själv har gett uttryck för att M inte varit någon "killer" i boxningssammanhang och det är enligt rätten därför "svårt att förstå" varför hans läsare skulle uppfatta de beteckningar han gett henne som "passande smeknamn". Tvärtom har han enligt rätten själv uppgett att anledningen till "smeknamnen" varit det påstådda mordhotet.

"Beteckningarna" måste enligt tingsrätten ha uppfattats som en "insinuation" om att M haft något att göra med det påstådda mordhotet.

Denna uppfattning förstärks också enligt rätten "genom den avslutande kommentaren 'Att ta livet av sina kritiker lär dock inte hjälpa'".

Det finns enligt rätten "starka skäl" att anta att P haft som direkt avsikt med användandet av tillmälena att uttala sig nedsättande om kvinnan och utsätta henne för andras missaktning.

Tingsrätten anger att:

"Han måste i vilket fall ha insett den betydande risk som förelåg att det skulle bli effekten av dem", framhåller rätten.

Domstolen bedömer dock brottet som förtalsbrott av normalgraden och inte som grovt förtal.

 

 

 

Jag vet redan nu vem som kommer att vinna

Norrköping Domaren uttalade i samband med huvudförhandlingen i tingsrätten att ”jag vet redan nu vem som kommer att vinna”. 

Målet överklagades till hovrätten med påståenden om jäv.

Hovrätten har infordrat yttrande från tingsrätten.

Domaren har därvid anfört bl.a. följande.

”Det är riktigt att jag under förhandlingen gjorde uttalanden som om inte ordagrant men någorlunda återger verkligheten. Lösryckt och utan att sättas i sitt sammanhang torde ett sådant uttalande te sig anmärkningsvärt. Det skall emellertid sättas in i sitt sammanhang. /……/ Innan käranden skulle höras tog jag upp frågan om eventuell förlikning i målet. Eftersom jag förstod att svaranden i och för sig kanske var ganska villig till en förlikning men käranden synes principfasta och angelägna om att få saken prövad ville jag vända mig till käranden själv och framhålla följande.

Saken rör en rättsfråga som kommer att leda till att ena parten vinner och andra förlorar. Det synes svårt att se några mellanlösningar. Genom att saken är så att säga svartvit och alla omständigheter framlagda vet jag naturligen hur saken kommer att gå. Detta känner däremot parterna inte till utan de tar en risk att förlora allt om de fortsätter processen och det utgör ett incitament för dem att begränsa sitt risktagande genom att träffa en överenskommelse. Någon förlikning träffades inte varför saken gick till avgörande.

Jag anser emellertid inte att mitt uttalande innefattade något ställningstagande som kan medföra jäv eller något rättegångsfel utan har utgått från att parterna insett att hela argumentationen var ägnad att förmå parterna att se en frivillig överenskommelse som ett bra alternativ.”

M har uppgett att domarens uttalande fälldes direkt efter sakframställningarna medan förlikningsfrågan togs upp först efter det att parterna slutfört sin talan. Motparten har sagt sig ha uppfattat vad domaren sade som uttalanden inför möjligheten till att föra förlikningssamtal. Hovrätten finner klarlagt att domaren vid förhandlingen i tingsrätten, innan den muntliga bevisningen togs upp, uttalade ”jag vet hur målet ska gå” eller något i sak liknande. Vad domaren har uppgett om att uttalandet fälldes inom ramen för ett förlikningsförsök får godtas. Uttalandet säger ingenting om hur domaren avsåg att döma i målet och det kan därför, fällt i det angivna sammanhanget, inte anses ägnat att hos en oberoende betraktare rubba förtroendet för domarens opartiskhet som domare. Domaren kan därför inte anses på grund av jäv ha varit förhindrad att döma i målet. Uttalandet utgör inte heller ett sådant rättegångsfel som ska föranleda undanröjande och återförvisning av målet.

Kommentar: Bestämmelserna om jäv har inte undergått några större förändringar sedan rättegångsbalken kom till och de överensstämmer för övrigt i stor utsträckning med vad som gällde enligt 1734 års rättegångsbalk. Det har dock särskilt under de senaste två decennierna skett en utveckling som inneburit att fler förhållanden än tidigare anses konstituera jäv och vikten av att rättskipningen omfattas av ett allmänt förtroende väger idag tungt. 

Juridik och politik

Norrköping Migrationsdomstolen tillämpar inte det sänkta beviskravet rörande utlänningars identitet i den så kallade gymnasielagen. 

Migrationsdomstolen i Stockholm har avgjort ett mål om uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen om tillstånd på grund av gymnasiestudier som trädde i kraft den 1 juli 2018. Domstolen har funnit att bestämmelsen i 16 f § tredje stycket om sänkt beviskrav för identitet står i strid med för Sverige bindande överordnade förpliktelser och ska därför inte tillämpas. Istället gäller det normala beviskravet som innebär att identiteten ska vara klarlagd.

Målet i domstolen gäller en ung asylsökande man från Afghanistan, som kom till Sverige under hösten 2015. Han har inte bedömts ha gjort sin identitet sannolik. Hans asylskäl har inte ansetts vara tillräckliga för att grunda ett skyddsbehov och inte heller har synnerligen ömmande omständigheter ansetts föreligga. Eftersom mannen kommit in med en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen, hade domstolen också att pröva denna fråga.

Migrationsdomstolen anser i domen att EU-rättsliga bestämmelser, Schengenregelverket inkluderat konventionen och den s.k. gränskodexen, binder Sverige till att bl.a. inte ge uppehållstillstånd till personer som inte har styrkt sin identitet. Från den grundläggande principen om identitetsfastställelse medges undantag i svensk rätt för personer som får uppehållstillstånd av skyddsskäl. Undantag kan också ges vid vissa familjeåterföringar som i sin tur har bakgrund i uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl eller vid rent humänitära skäl enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen. Vid ansökningar om uppehållstillstånd på grund av studier krävs emellertid att den sökande klargör sin identitet. Eftersom mannen inte gjort detta avslogs hans överklagande.

Kommentar: även Migrationsdomstolen i Malmö har underkänt lagens tillämpning.

Våld inom idrott

Norrköping En ishockeyspelare som utdelade ett kraftigt slag med klubban mot en motståndare (cross-checking) döms för misshandel till villkorlig dom.

I mars år 2015 pågick ett kval till SHL (Svenska hockeyligan). Under en match i kvalet utdelade en spelare i ett lag ett kraftigt slag med klubban, en s.k. cross-checking, som träffade i nacken på en motståndarspelare. Den spelare som utdelade slaget fick matchstraff och händelsen anmäldes till Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd. Nämnden beslutade att stänga av spelaren i ett antal matcher.

Såväl tingsrätten som hovrätten kom fram till att slaget utdelats vid sidan av spelet och dömde ishockeyspelaren för misshandel till villkorlig dom och böter.

Högsta domstolen fastställer nu hovrättens domslut när det gäller bedömningen av gärningen, men bestämmer påföljden till villkorlig dom utan böter.

Högsta domstolen framhåller i domen att såväl handlingar som håller sig inom spelets regler som handlingar som strider mot dessa men håller sig inom spelets ramar normalt är tillåtna, även om de i och för sig uppfyller rekvisiten för t.ex. misshandel. Detta följer av brottsbalkens undantagsregel om samtycke och av de oskrivna reglerna om social adekvans.

Högsta domstolen har emellertid, på samma sätt som tingsrätten och hovrätten, kommit fram till att slaget utdelades vid sidan av spelet och att gärningen inte kan anses vara tillåten med stöd av de nyss nämnda undantagsreglerna.

Påföljden har av Högsta domstolen bestämts till villkorlig dom. Med beaktande av det disciplinstraff som spelaren tilldelats förenas den villkorliga domen inte med böter.

 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Gillar: kreativitet, måttfullhet och juridisk visdom.

Juridikens uppgifter: att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se