Logga in
Logga ut
Frias de från äktenskapstvång Juristbloggen Juristbloggen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

För att förstå och jämföra rättsfall bör man ta ställning till följande fyra delmoment: 1. Fastställa ratio decidendi, dvs. identifiera rättsregeln i avgörandet (bortse från domstolens obiter dictum, dvs. redogörelser för rättsregler som inte är relevanta i det aktuella fallet); 2. Avgöra om rättsfallet med den definierade rättsregeln är relevant eller irrelevant; 3. Bedöma om det finns anledning att avvika från andra liknande rättsfall; och 4. Bedöma om omständigheterna är lika eller olika, dvs. följ eller särskilj rättsfallet.

Hemlighållande av vistelseort gentemot pappan

Norrköping C yrkar att besluten om hemlighållande av vistelseort gällande hans barn E och F ska upphävas. Han anför bl.a. följande till stöd för sin talan. Han har inte utövat våld mot sin dotter eller sin fru. Han har svartmålats under hela utredningen. Han är väl medveten om att E uttryckt osäkerhet kring att träffa honom. Orsaken till det är att hon vill komma hem igen, vilket hon har skrivit i brev och sms. Hon kan inte heller hantera situationen när de skiljs åt. Även F säger varje gång de ses att han vill följa med pappa. Ingen har lyssnat på barnens önskemål. De far illa av att leva på hemlig vistelsort, totalt avskilda från honom, övrig släkt och vänner. De tar även skada av att inte kunna avslöja var de bor för honom. Förvaltningsrätten har upphävt besluten om umgängesbegränsning på grund av allvarliga formella brister i utredningen.

Kammarrätten anförde.

Vad C anfört ger inte kammarrätten anledning att betvivla vad nämnden angett om att ett röjande av barnens vistelseort i nuläget skulle innebära en otrygghet för E och att ändamålet med vården därigenom skulle äventyras. Vidare har det framkommit att barnens mamma i dagsläget inte kan skydda barnen om C besöker jour hemmet. Kammanätten anser mot denna bakgrund att nämnden har haft grund för sitt beslut att hemlighålla barnens vistelseort. Den omständigheten att förvaltningsrätten har upphävt nämndens beslut om umgängesbegränsning på grund av brister i utformningen av de besluten påverkar inte denna bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

Frias de från äktenskapstvång

Norrköping NN m.fl. har tillsammans och i samråd genom att utnyttja A:s syster Z:s utsatta belägenhet förmått henne att ingå en äktenskapsliknande förbindelse enligt afghansk tradition som inneburit att parterna betraktats som makar med rättigheter och skyldigheter och som endast kunde upplösas genom skilsmässa enligt bestämda regler.

NN har valt ut den tilltänkta maken och arrangerat äktenskapet i samförstånd med NN utan hänsyn till målägandens egen vilja och övertalat henne att gå med på äktenskapet. Brottet fullbordades den XX genom en traditionell fest på XXX, Åre kommun.

NN begick gärningen med uppsåt. Den utsatta belägenheten bestod av att målsägande som var 15 år och ensamkommande flyktingbarn inte hade några andra släktingar i Sverige än brodern och hans fru vilka hon bodde hos och var beroende av. Målsägande var uppväxt och uppfostrad i en hederskontext och motivet var att rädda hennes och familjens heder.

Hovrätten friar enligt följande.

Omständigheterna kring vigseln är också oklara. Det har inte kommit fram vilka kontakter olika personer har haft med varandra eller vem som har stått för arrangemanget. I viss mån talar uppgifterna i målet för att det var NN:s familj som arrangerade ceremonin som var avgörande för den äktenskapslikande förbindelsen. Familjen hade nämligen ordnat så att en mulla kunde ”viga” de båda. Som tingsrätten har angett kan inte endast de omständigheterna att NN utfört vissa sysslor på bröllopsfesten eller att NN tagit emot hemgiften leda till ansvar för äktenskapstvång. I övrigt är det inte bevisat att någon av de tilltalade i målet haft en sådan roll i arrangemanget att de ska anses ha förmått Z att ingå förbindelsen. 

 

Man lånade sambons bil - den förverkas

Norrköping Sambons personbil har tagits i beslag i samband med utredning av NNs brottslighet. NN har nu åtalats för olovlig körning, grovt brott, för att ha kört personbilen utan att ha rätt till det. Av utredningen har framkommit att NN flera gånger tidigare lagförts för olovlig körning, grovt brott, varav en del av brottsligheten inte ligger mer än två år tillbaka i tiden. Mot bakgrund av dessa omständigheter tillsammans med de uppgifter vittnet lämnat om sina iakttagelser i samband med utredningen av brottet kan det skäligen antas att personbilen kan komma att förverkas vid prövningen av åtalet mot NN. Skälet för beslaget får anses uppväga det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för sambon eller för något annat motstående intresse. Att bilen kan vara värd något mer än vad vittnet uppskattat värdet till föranleder ingen annan bedömning. Beslaget ska därför fastställas.

Ett fordon som har använts vid brott enligt trafikbrottslagen får enligt 7 § trafikbrottslagen (1951:649) förverkas om det behövs för att förebygga fortsatt brottslighet och föreverkande inte är uppenbart oskäligt.

 

 

Pekade ut grannar som pedofil och mordbrännare på Facebook

Norrköping Tvisten ska bedömas enligt 12 kap. 46 § l st. 2 p. jordabalken som föreskriver följande. Om hyresvärden har sagt upp hyresavtalet har hyresgästen rätt till förlängning av avtalet utom när hyresgästen har åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att avtalet skäligen inte bör förlängas.

Hyresnämnden anförde följande.

Vad först angår hyresvärdens påståenden beträffande glas som har lagts ut framför en grannes dörr, orden "Hitler" och "Pedofil" som skrivits, upp- och nedvända kors som ritats, pentagram som ristats i en grannes billack samt askkopp som placerats framför en grannes ytterdörr finner nämnden mot NN:s bestridande inte styrkt att det är hon som utfört handlingarna. Följaktligen kan dessa påståenden inte läggas till grund för att hyresavtalet ska upphöra.

Emellertid visar utredningen beträffande inläggen och filmklippen på sociala medier att NN i stor omfattning och i det närmaste systematiskt har utsatt flera av sina grannar för kränkningar och andra trakasserier. Vad som sålunda framkommit strider mot gott skick inom fastigheten och bör betraktas som sådana störningar i boendet som övriga hyresgäster i fastigheten inte ska behöva finna sig i. NN har genom sitt beteende åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte bör förlängas. I bedömningen beaktar nämnden också att kränkningar och andra trakasserier av hyresgästerna i fastigheten har förekommit i stort sett alltsedan hyresförhållandet inleddes. Hyresvärdens yrkanden om att hyresavtalet ska upphöra och att NN ska åläggas att flytta ska på grund av det nu anförda bifallas.

Kan beslut om uteslutning ur en förening prövas av domstol på materiell grund?

Norrköping Frågor om ideell förenings beslut att utesluta medlem har från materiella utgångspunkter prövats av HD främst beträffande två från varandra vitt skilda typer av föreningar. I fråga om föreningar med utpräglat ideell inriktning, närmast religiösa föreningar, har det ansetts ankomma på föreningen att själv avgöra, om en medlem så avvikit från föreningens normer att han borde på grund härav uteslutas ur föreningen (NJA 1906 s 317 och 1931 s 604). I fråga om fackliga organisationer och liknande föreningar har prövats, om föreningen visat att den uteslutne medlemmen låtit komma sig till last något som enligt stadgarna berättigat föreningen att utesluta honom och, när föreningen inte förmått detta, har uteslutningsbeslutet förklarats sakna verkan (se tex NJA 1945 s 290 och 1946 s 83). Denna prövning får anses ha skett på avtalsrättsliga grunder, varvid stadgarna är att anse som led i rättsförhållandet mellan föreningen och medlemmen. Även beträffande andra föreningar där medlemskapet är av ekonomisk betydelse för medlemmarna, har uteslutningsbeslut på grundval av föreningens stadgar prövats enligt avtalsrättsliga grunder (se NJA 1977 s 129; jfr NJA 1970 s 394). Högsta domstolen har i NJA 1990 s. 687 anfört att beslut om uteslutning ur idrottsförening har ansetts i princip inte kunna prövas av domstol på materiell grund.

 

 

Brottsligt att inte hålla hunden kopplad

Norrköping Åklagaren har begärt att NN ska dömas för vållande till kroppsskada enligt följande gärningsbeskrivning.

NN har orsakat O sårskada som behövde sys, blånad och smärta i låret genom att NNs hund bitit O i låret flera gånger. Det hände den 22 februari 2017 på Storängens strandväg, Nacka kommun. NN begick gärningen av oaktsamhet. Oaktsamheten bestod i att NNs hund var okoppplad och att han saknade kontroll över hunden.

Tingsrätten anförde - i vilket hovrätten instämde:

Vid bedömningen av vilka aktsamhetskrav som bör ställas på en hundägare är det av betydelse att hundar enligt 1 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter ska hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador.

Enligt tingsrättens bedömning måste utgångspunkten för när en hundägare bedöms ha tillräcklig tillsyn över sin hund vara vad som framgår av de lokala ordningsföreskrifterna. I Nacka kommun föreskriver dessa att hundar ska vara kopplade vilket NNs hundar inte var. För att NN trots detta ska anses ha haft tillräcklig tillsyn över sina hundar måste det vara klarlagt att han på annat sätt har haft motsvarande kontroll. I det aktuella fallet har NN trots att det har varit möjligt att se O på visst avstånd inte uppmärksammat henne förrän det var för sent att ge hunden ett kommando. NN har därmed brustit i sin tillsyn över hundarna och har därmed varit oaktsam i förhållande till att hans hund orsakade Os skada och han ska därför dömas för vållande till kroppsskada.

 

 

Gör: jurist (jur.kand).


Födelseår: 1970.



Började skriva för juristbloggen: September 2013.


Gillar: kreativitet, måttfullhet, tapperhet och juridisk visdom.



  • Kreativiet (inom juridiken favoriseras pedanteri på bekostnad av kreativitet);

  • Måttfullhet (med andra ord gäller att visa förnuft, se sammanhang, inte göra mer än nödvändigt samt att ha känsla för det passande (”timing”);

  • Tapperhetsidealet utgår ifrån att visa ett självuppoffrande mod utan att snegla på tänkbara personliga nackdelar. Undfallenhet och anpassning är själva motsatsen till mod och tapperhet.

  • Juridisk visdom kan sammanfattas inom ramen för juridikens uppgifter/syften; som innebär att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.


Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se