• söndag 25 juni 2017
  • Familjeannonser
  • Lunchguiden
  • Grannar
  • Lokus
  • XTRABONUS
  • Lohts
  • JobbPlus - Östergötlands nya mötesplats för dig som söker jobb och nya möjligheter
Rådman som åtalat man som åtalat rådmannen... Juristbloggen Juristbloggen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Hemlighållande av vistelseort gentemot pappan

Norrköping C yrkar att besluten om hemlighållande av vistelseort gällande hans barn E och F ska upphävas. Han anför bl.a. följande till stöd för sin talan. Han har inte utövat våld mot sin dotter eller sin fru. Han har svartmålats under hela utredningen. Han är väl medveten om att E uttryckt osäkerhet kring att träffa honom. Orsaken till det är att hon vill komma hem igen, vilket hon har skrivit i brev och sms. Hon kan inte heller hantera situationen när de skiljs åt. Även F säger varje gång de ses att han vill följa med pappa. Ingen har lyssnat på barnens önskemål. De far illa av att leva på hemlig vistelsort, totalt avskilda från honom, övrig släkt och vänner. De tar även skada av att inte kunna avslöja var de bor för honom. Förvaltningsrätten har upphävt besluten om umgängesbegränsning på grund av allvarliga formella brister i utredningen.

Kammarrätten anförde.

Vad C anfört ger inte kammarrätten anledning att betvivla vad nämnden angett om att ett röjande av barnens vistelseort i nuläget skulle innebära en otrygghet för E och att ändamålet med vården därigenom skulle äventyras. Vidare har det framkommit att barnens mamma i dagsläget inte kan skydda barnen om C besöker jour hemmet. Kammanätten anser mot denna bakgrund att nämnden har haft grund för sitt beslut att hemlighålla barnens vistelseort. Den omständigheten att förvaltningsrätten har upphävt nämndens beslut om umgängesbegränsning på grund av brister i utformningen av de besluten påverkar inte denna bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

Rådman som åtalat man som åtalat rådmannen vinner

Norrköping En pensionär förlorade tvistemålet och väckte enskilt åtal mot rådmannen för tjänstefel och förtal. Rådmannen väckte i sin tur enskilt åtal mot mannen för falskt alterantivt obefogat åtal. Rådmannens fel var inte staffbara enligt hovrätten men däremot fälls pensionären för obefogat åtal.

I kommentaren till rättegångsbalken sägs att en avsevärd marginal måste lämnas innan åtalet anses så ogrundat att det blir straffbart som obefogat. Vidare uttalas att sannolika skäl säkert föreligger om skälen för att anta att det ska bli en fällande dom ter sig starkare än skälen för antagandet om motsatsen, men att en sådan vägning av skälen och motskälen sällan är möjlig att göra med någon bestämdhet. Enligt kommentaren måste åtal anses väckt med sannolika skäl och alltså vara straffritt överhuvudtaget där det ter sig rimligt att åtal anställs. Det påpekas att det innan åtal väcks bör göras en noggrann undersökning av bevismöjligheterna och att den som väckt åtal inte kan freda sig från ansvar genom att påvisa att han för sin del trott att de omständigheter han känt till utgjorde sannolika skäl om en förståndig person hade bedömt frågan annorlunda. Det uttalas också att en ogrundad tro på omständigheter som är till den tilltalades fördel måste räknas honom till godo. 

Genom att utfärda stämning för tjänstefel har hovrätten bedömt att det inte var uppenbart att åtalet var ogrundat. Men det är inte samma sak som att det funnits sannolika skäl för att åtalet skulle lyckas. Av det yttrande som Riksåklagaren har utfärdat den 24 februari 2016 framgår att han har tagit ställning till pensionärens polisanmälan mot rådmannen och bedömt att uppgifterna i ärendet inte ger anledning att anta att domaren har gjort sig skyldig till tjänstefel eller annat brott som hör under allmänt åtal. Pensionären har uppgett att han har förstått innehållet i Riksåklagarens yttrande. Enligt hovrättens bedömning har det inte funnits sannolika skäl för att pensionären skulle nå framgång med sitt åtal. Det borde även han ha insett. I vart fall har Riksåklagarens yttrande gett honom anledning att noga överväga sitt åtal och bevisningen för det. Trots innehållet i yttrande har han vidhållit sitt åtal. Mot bakgrund av vad hovrätten anfört ovan om pensinären tidigare agerande kommer hovrätten därför till slutsatsen att det för honom inte haft någon betydelse för hans åtal om det funnits sannolika skäl för att han skulle nå framgång med åtalet. Han ska därför dömas för obefogat åtal.

 

Berusad advokat kröp på golvet i tingsrätten

Norrköping I protokollet, anger tingsrätten.

Innan målet ropas på kommer åklagaren in i rättssalen tillsammans med en av tingsrättens ordningsvakter och uttrycker en misstanke om att advokaten är berusad. Åklagaren förklarar att den tilltalades har uppfattat honom som det och framfört sina misstankar till åklagaren som delar denna misstanke. Rätten kallar in den tilltalades far och ber honom att återge sina iakttagelser varpå han berättar att han känt en stark lukt av alkohol från advokaten samt sett en halvtom whiskeyflaska bland dennes tillhörigheter. Rätten kallar advokaten, som emellertid är oförmögen att ta sig till rättssalen. Ordföranden söker upp advokaten i ett utrymme dit hanförts av ordningsvakterna och konstaterar att advokaten är oförmögen att genomfora förhandlingen. Tingsrätten konstaterade därefter att advokaten är förhindrad att företräda klienten vid förhandlingen.

Advokaten anförde själv beträffande whiskeyflaskan.

"Vad beträffar den omnämnda whiskeyflaskan ställer han sig helt oförstående, då han överhuvudtaget inte nyttjar whiskey och får därmed hävda att denna flaska inte är medtagen av honom in på tingsrätten utan av annan part."

Lagmannen svarade därefter.

Hon vill klargöra att hon i anmälan endast har redovisat vad hennes medarbetare och åklagaren i målet har iakttagit. Hon var inte själv på plats den aktuella dagen utan hänvisar till redogörelserna i bilagorna till anmälan. När det gäller den på toaletten påträffade whiskeyflaskan har hon från ordningsvakten NN inhämtat uppgiften i bilaga 2 till anmälan att advokaten tog fram
en flaska whiskey ur sin väska och sade att det var den som luktade inte baseras på något som ordningsvakten själv har sett, utan helt grundar sig på vad den tilltalades pappa uppgett för ordningsvakten.

Kommentar: det väsentliga är väl om vederbörande var berusad när han skulle uppträda som offentlig försvarare - inte vilken flaska som han druckit ur!

 

Bidragsbrotten är systemhotande för samhället

Norrköping Bidragsbrotten kring assistansersättningar fortsätter med oförminskad styrka. Vilken slutsats drar politikerna av det?

Senast har åklagaren nekats tillgång till handlingar hos såväl kommunen som hos kammarrätten. 

Åklagarmyndigheten yrkar att handlingen

Åklagarmyndigheten anför bl.a. följande. Polis och åklagare bedriver för närvarande en förundersökning i vilken en person misstänks ha lämnat oriktiga uppgifter till försäkringskassan angående sitt fysiska och psykiska tillstånd alternativt kraftigt ha överdrivit sitt hjälpbehov. Den misstänka brottstiden utgörs av tio år. Om misstankarna mot de misstänkta visar sig stämma så har personen tillsammans med sin hustru under en tidsperiod av tio år orsakat att försäkringskassan betalat ut över 6 miljoner kronor i felaktiga ersättningar. Paret sitter häktade sedan februari 2017 och tingsrätten har beviljat kvarstad på deras egendom. Straffvärdet för den misstänkta brottsligheten uppgår till 3,5 års fängelse. För att klara ut den enskildes fysiska och psykiska tillstånd bakåt i tiden är det av yttersta vikt att få tillgång till de handlingar som socialtjänsten har och som berör denna fråga. Misstankarna rör allvarlig brottslighet som är systemhotande för samhället. Polis och åklagare har därför begärt ut handlingarna men endast fått ut dem i maskat skick, varför flera uppgifter saknas. Misstankarna rör ett mycket allvarligt brott som i sig innebär ett systemhotande angrepp på hela välfärdsstaten. Gärningen har ett mycket högt straffvärde.

Kammarrätten anger.

Kammarrätten instämmer i Uddevalla kommuns bedömning att de uppgifter som inte lämnats ut omfattas av sekretess med stöd av 26 kap. 1 § OSL. Frågan blir då om någon sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig.

Av utredningen framgår att den pågående förundersökningen avser allvarlig brottslighet i form av misstänkt grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott. Straffskalorna för båda dessa brott innehåller fängelse lägst sex månader. Med hänsyn härtill träffas inte dessa brott av tillämpningsområdet för den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 23 § OSL. Med andra ord kan inte åklagaren få del av material som rör bidragsbrotten. 

 

Villaköpare får inget skadestånd trots vårdslös besiktning

Norrköping Den 19 maj 2014 utförde Anticimex Aktiebolag (Aniicimex) en försäkringsbesiktning av fastigheten i Mölndal i samband med att den dåvarande ägaren lade ut-fastigheten till försäljning "för ett accepterat pris om 3 450 000 kr.

Besiktningsprotokollet tillhandahölls potentiella köpare av fastigheten och innehöll en rad anmärkningar mot fastigheten, bl.a. sju närmare angivna rekommendationer om en fördjupad "undersökning av fastigheten och tre noteringar om risk för skada. Protokollet innehöll dock ingen anmärkning mot två av fastighetens våtrum på entré- och suterrängplan.

A kom senare att lägga ett bud om 3 700 000 kr på fastigheten, vilket säljaren accepterade utan någon ytterligare budgivning. Köpeavtal träffades därefter den 17 juni 2014 med tillträde i september samma år. Efter att A tillträtt fastigheten upptäckte han att golven i de två våtrummen på entré- och suterrängplan hade en felaktig lutning som medförde att vatten, vid spolning från dusch/badkar, stannade kvar på golvet i stället för att rinna ner i golvbrunnen. Parterna är överens om att den felaktiga golvlutningen utgör ett fel som Anticimex borde ha upptäckt vid sin besiktning och att besiktningen därmed varit vårdslös.

Anticimex har inte ifrågasatt att A kan göra gällande besiktningsprotokollet som köpare av fastigheten. Det som tingsrätten har att ta stälning till är om Anticimex vårdslösa besiktning har medfört skada för A genom att han inte kunnat påtala felet för säljaren vid köpetillfället, dvs. om det finns ett adekvat orsakssamband. Om tingsrätten finner att så är fallet har tingsrätten också att bedöma skadans storlek. Tingsrätten fann att det fanns ett orsakssamband och därmed vann villägaren i tingsrätten men förlorade senare i hovrätten.

Hovrätten anförde.

När ett besiktningsprotokoll innehåller ett flertal allvarliga anmärkningar och en köpare inte låtit utföra någon av de fördjupade undersökningar som rekommenderats, måste det i allmänhet anses tala för att informationen i besiktningsprotokollet inte har haft en avgörande inverkan på vilket pris köparen var beredd att betala. Med beaktande av de anmärkningar som det aktuella besiktningsprotokollet har innehållit kan det enligt hovrättens mening inte antas att en uppgift om den felaktiga golvlutningen i våtrummen skulle ha motiverat A att allvarligt överväga att lämna ett lägre bud.

Till detta kommer att A själv, under förhöret med honom, inte har uppgett att han skulle ha lagt ett lägre bud om besiktningsprotokollet hade innehållit en anmärkning om den felaktiga golvlutningen i våtrummen. Han har i stället uppgett att han i så fall inte skulle ha köpt fastigheten över huvud taget. Det sagda innebär att utredningen inte visar på ett tillräckligt samband mellan felaktigheten i besiktningsprotokollet och As beslut om vilket bud han skulle lägga på fastigheten för att ett skadeståndsansvar ska föreligga. Med ändring av tingsrättens dom ska As talan därför ogillas.

Kommentar: tvistemål innebär alltid osäkra utfall, här vinner villaägaren i tingsrätten men förlorar på samma material i hovrätten. Processkostnad runt 600 tkr som nu villägaren ska försöka betala (rättsskyddet ersätter normalt runt 200 tkr).

Advokatbyrå i konkurs

Norrköping Skatteverket yrkade, såsom verket slutligen har bestämt sin talan, att förvallningsrätten beslutar att J tillsammans med Advokatfirman (bolaget) ska förpliktigas att till staten utge totalt 457 742 kr.

Advokaten anförde frågan om dubbelbestraffning, rörande bolaget och honom personligen.

Förvaltningsdomstolen konstaterade att advokaten i sin roll som företrädare för bolaget har han bl.a. haft ett ansvar för att bolaget betalade ifrågavarande skatter och avgifter. Han har emellertid inte utfört betalningama. Genom att inte se till att i målet aktuella skatter och avgifter betalades senast på respektive förfallodag eller dessförinnan vidta verksamma åtgärder för en samlad avveckling av bolagets skulder med hänsyn till samtliga borgenärers intressen har han förfarit i vart fall grovt oaktsamt, i den mening som avses i det nu aktuella sammanhanget. Därmed underkändes även invändningen om dubbelbestraffning! Bedömningen stod sig även i kammarrätten.

 

Gör: pappa, make och supporter.


Födelseår: 1970 (vädur).



Började skriva för juristbloggen: September 2013.


Gillar: England, historia, litteratur.


Bonusinfo: Spelade fotboll för IFK Norrköping som ung, operafantast och samlar böcker, både fack- och skönlitteratur.


Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se