• lördag 18 november 2017
  • Familjeannonser
  • Lunchguiden
  • Grannar
  • Lokus
  • XTRABONUS
  • Lohts
  • JobbPlus - Östergötlands nya mötesplats för dig som söker jobb och nya möjligheter
Fegt bara förnamnet Lasse Stjernkvist (S) Lasse Stjernkvist (S)
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Konkurrensförbud i anställningsavtal oskäligt

Norrköping En regionchef vid ett bolag som tillhandahåller hushållsnära tjänster hade en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal. Arbetsdomstolen har funnit att klausulen är oskälig enligt 38 § avtalslagen.

Av den bestämmelsen framgår följande.

Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.

Tingsrätten anförde:

Konkurrensklausulen, som inte är oskälig, är fortfarande gällande mellan parterna och U.P. har brutit och bryter fortfarande mot den genom att bedriva konkurrerande verksamhet. Han och hans bolag Seniortjänst ska därför meddelas ett konkurrensförbud, som bör förenas med vite för att få nödvändig verkan. Det yrkade vitesbeloppet är skäligt.

Arbetsdomstolen ändrade tingsrättens bedömning och anförde:

En bindningstid om två år är lång, men inte så lång att den redan i sig gör klausulen oskälig (se AD 2017 nr 38 och 1969 års överenskommelse).

Enligt konkurrensklausulen får U.P. inte bedriva eller starta konkurrerande verksamhet med Seniorbolaget, vilket enligt bolaget omfattar att utföra eller tillhandahålla byggarbeten, trädgårdsarbeten, hemtjänster eller andra hushållsnära tjänster och bemanning. Klausulen hindrar honom inte från att ta anställning i företag som konkurrerar med Seniorbolaget.

U.P. är bosatt i Grebbestad och var när anställningen upphörde 60 år. Han hade då varit verksam i den aktuella branschen i fem år och hade således under en relativt lång tid inte varit yrkesverksam i någon annan typ av verksamhet. Med hänsyn härtill är U.P:s arbetsmarknadssituation sådan att klausulen, enligt Arbetsdomstolens mening, medför en inte obetydlig begränsning av hans möjlighet att bedriva yrkesverksamhet, även med beaktande av att den inte hindar honom från att ta anställning. U.P. får inget vederlag under bindningstiden och det har inte framkommit att anställningsvillkoren i övrigt bestämts med beaktande av konkurrensklausulen. Vid en sammantagen bedömning av det anförda kommer Arbetsdomstolen fram till att konkurrensklausulen är oskälig enligt 38 § avtalslagen. Den ska därför inte tillämpas. 

Gåva i själva verket testamente

Norrköping R, avled 2015. Han efterlämnade makan U, särkullbarnen K, P och J, samt sitt och Us gemensamma barn, J. Den avlidne efterlämnade inte testamente.

Bouppteckning efter R förrättades 2016. Enligt gåvobrev undertecknat den 2007 överlät R sin hälft av fastigheten Göteborg (Fastigheten) till U. Samma dag upprättades ett äktenskapsförord med förordnande om att Fastigheten skulle vara Us enskilda egendom. U var innan ovan nämnda gåva genomfördes ägare till 50 procent av Fastigheten, således äger hon numera hela Fastigheten.

Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken (ÄB) får en bröstarvinge påkalla jämkning i ett testamente som inkräktar på bröstarvingens laglott. Om en gåva som arvlåtaren har gett bort under sin livstid lämnats under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, har bröstarvingen motsvarande rätt till jämkning om det inte finns särskilda skäl som talar däremot. Detta följer av 7 kap. 4 § ÄB. Syftet med regeln angavs i förarbetena vara att förhindra förfoganden i avsikt att kringgå laglottsreglerna genom att i stället för att upprätta testamente skänka bort sina tillgångar, se kommentaren till 7 kap. 4 § i Walin och Lind, Ärvdabalken Del I, publicerad i Zeteo 2017-04-07 med vidare hänvisningar (nedan Walin m.fl.).

Fråga är om gåvan lämnats under sådana omständigheter eller på sådana villkor att den till syftet är att likställa med testamente, dvs. om gåvan skett för att ordna successionen. Bevisbördan för att syftet är att likställa med testamente åvilar normalt sett den bröstarvinge som yrkar laglott, se Walin m.fl. under rubriken 2) Gåva för dödsfalls skull (ad mortis causa) men det krävs inte någon konkret avsikt hos givaren att kringgå laglottsreglerna för att bestämmelsen ska vara tillämplig (se NJA 1973 s. 687).

 

 

Tingsrätten anförde.

U har uppgett att R fortfarande var mycket aktiv vid tidpunkten för överlåtelsen och att han även efter överlåtelsen, på önskemål från banken, stod kvar som låntagare för de lån som hade upptagits för förvärvet. Hennes uppgift om att R inte vågade ta något ansvar som fastighetsägare och att det skulle ha blivit katastrof med lånen om han stod kvar som delägare förtjänar därför inte tilltro. Hennes uppgifter i detta avseende förklarar inte heller varför makarna genom äktenskapsförord samma dag som gåvobrevet upprättades träffade överenskommelse om att fastigheten skulle vara Us enskilda egendom. Till detta kommer att R även efter att gåvan hade lämnats fortfarande tillsammans med U var solidariskt ansvarig för de upptagna lånen och att gåvan inte innebar någon uppoffring från hans sida eftersom han kunde räkna med att behålla nyttan av egendomen även framöver. Mot denna bakgrund anser tingsrätten visat att gåvan till syftet har varit att likställa med testamente.

 

Domstolarnas beslutsfattande

Norrköping Det uppkommer många gånger frågor kring hur en part bör argumentera inför domstol och där kan professor Boldings schema användas där viktiga faktorer för en dom (och därmed argumentationen) är:

– väl förenligt med lag, praxis, förarbetsuttalanden, handelsbruk och annan sedvänja samt juridisk doktrin;

– grundat på en formellt oantastlig, omsorgsfull och allsidig utredning;

– ägnat att inge respekt (även om ändring sker) vid ev. prövning i högre rätt;

– lämpat som förebild för framtida rättsliga avgöranden;

– intresseväckande från teoretisk synpunkt(t ex om det blir nämnt i en rättsfallsöversikt);

– förenligt med önskemålet om allmänhetens aktning för domstolen.

 

Därmed framstår det i allmänhet som mindre viktigt (och därmed inte ändamålsenligt med argument) som är:

– politiskt lämpligt (om det inte är uttryckt i lag för t.ex. konsumenter);

– nationalekonomiskt försvarbart;

– godtagbart från företagsekonomisk synpunkt;

– rimligt från arbetsmarknadsmässig synpunkt;

– begripligt för allmänheten;

– hänsynsfullt såvitt gäller de närmast berörda;

– ägnat att tillgodose individuella (exempelvis humanitära eller privatekonomiska) intressen;

– konstruktivt med avseende på parternas framtida relationer.

 

För den intresserade kan rekommenderas: Bolding, P . O. (1976) : Domstolarnas beslutsfattande, i Den judiciella, administrativa och privata beslutsprocessen, Uppsala.

"Min plikt att påpeka rasism hos domstolen"

Norrköping I ett överklagande daterat den 9 januari 2017 har advokaten skrivit bl.a. följande:

”Skaraborgs tingsrätts fällande dom saknar all logik och bygger enbart på subjektiva fördomar, subjektiva förutfattade meningar samt subjektiv tro”…….”Jag kan tyvärr inte finna annat än om den tilltalade istället för [ ] från Gaza hade varit en etnisk svensk 55-årig man hade den tilltalade mot angiven bakgrund inte blivit fälld/funnits skyldig bortom varje rimligt tvivel, av den eniga tingsrätten! Skaraborgs tingsrätts fällande dom har således grundats på ren, medveten eller omedveten, rasism från de enskilda domstolsledamöternas sida.”

Hovrätten dömde enligt 9 kap. 5 § rättegångsbalken för rättegångsförseelse till penningböter 1 000 kr. Hovrätten anförde att att advokaten genom sina nedsättande uttalanden har uttalat sig otillbörligt om en rådman och tre nämndemän vid Skaraborgs tingsrätt. 

Nu ska Högsta domstolen pröva frågan.

Kommentar: det aktuella förbudet som att "'i rättegångsskrift uttalar sig otillbörligt eller eljest kränker domstolens värdighet" syftar till att upprätthålla domstolens värdighet, inte att upprätthålla enskilda personers värdighet eller ära. Lagstiftarens avsikt har varit att förbjuda uttalanden som klandrar enskilda, utan att förbjuda uttalanden i skrift som sker med ett ovärdigt språkbruk. Enskildas skydd mot chikanerande uttalanden om dem regleras i brottsbalken genom förtalsbestämmelser. Det blir intressant att se hur Högsta domstolen prövar detta....

 

Fastighetsägare vinner mot byggbolag - inte ansvarig för beställning som gjorts av hennes man

Norrköping Monica är gift med Leif. De har varit gifta med varandra sedan 1971. De har sedan tidigt 1980-tal bott tillsammans på fastigheten Överkalix.

Från början ägdes fastigheten gemensamt av makarna, men sedan december 2007 ägs fastigheten enbart av henne. I anslutning till årsskiftet 2011/2012 installerade Överkalix Rör & VVS AB (fortsättningsvis Överkalix Rör) en bergvärmeanläggning på fastigheten. Arbetena inleddes under hösten 2011 och avslutades tidigt år 2012. Det var fråga om en installation av ett komplett bergvärmesystem – innefattande bl.a. borrning av hål, installation av bergvärmepump, rördragning och installationer av radiatorer.

Arbetena pågick under flera dagar. Överkalix Rör stod för arbete och material i alla avseenden, förutom beträffande de delar av installationen som avsåg rena elarbeten. Företaget Berglunds Elektriska ansvarade för elarbetena. Avtalet om installationen ingicks muntligt under hösten 2011 mellan Leif och Bernt, som var huvudsaklig ägare och företrädare för Överkalix Rör. Bernt är nu avliden. Installationen utfördes i enlighet med avtalet. Berglunds Elektriska fakturerade separat för elarbetena. Fakturan betalades av Leif. Överkalix Rör fakturerade för övriga arbeten. Enligt Överkalix Rör utgjorde det avtalade priset för bolagets del av installationen 235 158 kr, vilket motsvarar det i målet omtvistade beloppet. Fakturan kvarstår obetald.

Hovrättens bedömning.

Hovrätten finner i likhet med tingsrätten att det är Överkalix Rör som har bevisbördan för de omständigheter som ligger till grund för att ett avtalsförhållande ska anses föreligga mellan bolaget och Monica. Överkalix Rör har i denna del gjort gällande att Leif ingått avtalet om installation av bergvärmeanläggning i Monicas namn, dvs. att han agerat som fullmäktig för henne när avtalet träffades.

Det är ostridigt mellan parterna att avtalet ingicks muntligen med bara Leif och Bernt närvarande.

Leif har i vittnesförhör berättat att han ingick avtalet för egen räkning. Det finns ingen annan bevisning som med någon styrka talar för att avtalet har haft något annat innehåll än vad Leif uppgett. Hovrätten finner därför att Överkalix Rör inte har visat att Leif ingått avtalet i Monicas namn.

I likhet med tingsrätten anser hovrätten att Överkalix Rör inte visat att anläggningen blivit ett fastighetstillbehör eller på annat sätt berikat Monica. Vid denna bedömning kan någon obehörig vinst inte ha uppkommit i förhållande till Överkalix Rör.

 

Kommentar:

Omständigheten att Leif faktiskt påtar sig betalningsansvar för anläggningen tyder på att han inte ljuger enligt domstolarna. Det bör vara ganska ovanligt att någon lämnar falska uppgifter i syfte att bli betalningsansvarig. 

I juridisk doktrin påstås det ibland att det förekommer en princip om obehörig vinst i svensk rätt. Högsta domstolen har också under senare år i ett par rättsfall formulerat sig på sätt som möjligvis kan tolkas som att det finns en sådan princip. Vad principen innebär, hur den ska tillämpas och huruvida den överhuvudtaget existerar är dock fortfarande omdiskuterat. Om principen existerar, finns det i så fall helt klart ingen entydig och tydlig överrättspraxis som ger ledning i frågan om hur den är konstruerad eller när den kan bli aktuell. Att i ett sådant rättsläge experimentera med principen på ett småskaligt konsumentförhållande är vanskligt.

 

 

 

Gör: pappa, make och supporter.


Födelseår: 1970 (vädur).



Började skriva för juristbloggen: September 2013.


Gillar: historia, litteratur, Norrköping


  • Mest lästa bloggar
Östgötahockey

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se