• måndag 23 oktober 2017
  • Familjeannonser
  • Lunchguiden
  • Grannar
  • Lokus
  • XTRABONUS
  • Lohts
  • JobbPlus - Östergötlands nya mötesplats för dig som söker jobb och nya möjligheter
Sluta handla på City Gross? Nicklas Lundström (V) Nicklas Lundström (V)
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

"Mycket allvarligt" men inte "synnerligt grovt" brott

Norrköping I fråga om grov våldtäkt anförde hovrätten följande.

Det brott som NN nu döms for är så allvarligt att det i och för sig finns förutsättningar att överväga utvisning av honom. I detta övervägande måste emellertid rätten beakta att NN sedan den 2 mars 2015 har flyktingstatusförklaring i Sverige. Vidare anges att brottet bör bedömas som grovt eftersom fler än en förgrep sig på målsäganden och NN m.fl. visade särskild hänsynslöshet och råhet.

En utlänning som är flykting och som behöver en fristad i Sverige far utvisas endast om han eller hon har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna här (8 a kap. 2 § andra stycket utlänningslagen). Med synnerligen grovt brott avses sådan allvarlig brottslighet som normalt genombryter det politiska verkställighetshindret enligt 12 kap. 2 § utlänningslagen och som kan medföra återkallelse enligt 4 kap. 5 b § samma lag. Utrymmet för att utvisa en person med flyktingstatusförklaring är således mycket litet. I praxis har så skett t.ex. när den tilltalade dömts för försök till dråp (se NJA 1991 s. 203) men inte vid narkotikabrott av normalgraden (NJA 1997 s. 158). 

Varför vill inte domstolarna se grova sexualbrott som allvarlig brottslighet? Möjligen något för lagstiftaren att stramma upp, framförallt med tanke på  rättstryggheten!

 

 

Konsten att göra intryck

Norrköping Angela Ahola är doktor i psykologi får ofta agera sakkunnig i både brottsmål och i media. Nu är hon aktuell med boken Konsten att göra intryck där hon skriver om några framgångsprinciper, baserat på neuropsykologi och socialpsykologi som flätas samman med dagens kommunikationstrender, sinnesmarknadsföring och köpbeteendeforskning. I boken berättar hon om hur vi skapar ett första intryck och vad det är som styr andras uppfattning om oss. Vad ger oss inflytande och hur vinner vi den avgörande tilliten? Hur skapar vi rätt förutsättningar för en god relation? Och om det blir fel går det att rädda ett dåligt första intryck?

För sju år sedan kom Angela Aholas avhandling som visade att könstillhörigheten är avgörande för straffpåföljden och att erfarna domare, åklagare, poliser och advokater faktiskt bedömer åtalade på olika sätt beroende på om de är män eller kvinnor. I sin studie med simulerade korta brottsfall visade hon att kön och utseende påverkar våra bedömningar av personlighet, yrke, moral och pålitlighet och skapar en referensram för vårt agerande. Bland annat visade det sig att domare och nämndemän både bedömde och dömde åtalade personer av samma kön som de själva hårdare än åtalade av det motsatta könet. Däremot bedömde åklagare, advokater, poliser och juridikstudenter oavsett eget kön de manliga åtalade hårdare än de kvinnliga. Hos de kvinnliga medlemmarna av denna kategori, dvs utan dömande roll i rättsprocessen, såg man dessutom skillnader i bedömningen av olika åtalade beroende på den åtalades utseende.

Svårt för invandrare att bedömas efter kompetens

Norrköping Hur gör man för att rekrytera bäst lämpade sökande? Genom ett strukturerat anställningsförfarande kommer man långt. Åtminstone om den arbetssökande har ett svenskt namn. För personer med utländska namn är det dock fortfarande svårt att bli bedömd efter kompetens. Det visar ny forskning från Lunds universitet.  Resultatet kan tolkas som att det tar emot att rekrytera kompetenta invandrare till vissa högstatus jobb vilket troligen är en av mekanismerna bakom den segregerade arbetsmarknaden vi ser idag.

I Sverige saknas skyddsmekanismer kring diskriminering vid rekryteringar, frågan är om vi vill göra något åt det?

 

Uppgifter om homosexualitet är "vaga och knapphändiga"

Norrköping I ett mål dömdes A för grov våldtäkt och frågan om utvisning bedömdes enligt följande.

Enligt 8 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) får en utlänning utvisas på grund av brott om det med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar. Den brottslighet som A ska dömas för är av allvarligt slag. Han är medborgare i Afghanistan och kom hit som s.k. ensamkommande barn. Han har levt under till synes ordnade förhållanden men saknar anknytning till Sverige. Allmänna förutsättningar för utvisning föreligger därför. Hovrätten konstaterar vidare att säkerhetsläget i Afghanistan är mycket allvarligt men att det inte finns något generellt hinder mot att utvisa personer till Afghanistan, med undantag från vissa provinser. Något generellt hinder mot verkställighet av en utvisning finns inte.

Frågan är då om As personliga förhållanden utgör hinder mot utvisning.

A har berättat följande. Han flydde med sina föräldrar till Iran och föräldrarna är numera avlidna. Han har släktingar i Afghanistan men han vet inte var de bor. Han har sedan han kom till häktet mått mycket dåligt psykiskt och har gjort ett suicidförsök där. Tidigare mådde han psykiskt bra. Han har dock tillagt att han tidigare har försökt ta sitt liv vid fem tillfällen, både i Iran och i Sverige. Han har vidare uppgett att han i sin asylansökan uppgett att han är homosexuell. I hovrätten har han berättat att han upptäckte det i sjuårsåldern när han umgicks mer med pojkar. Han har även berättat att han i tioårsåldern brukade röra vid andra pojkar utan att ha sex. Migrationsverket har avgett yttrande och uppgett att det inte går att bedöma om det föreligger hinder mot verkställighet enligt utlänningslagen mot bakgrund av de uppgifter som A hittills har uppgett. Migrationsverket har vidare uppgett att en asylutredning hölls den 17 februari 2017, vid vilken A informerades om att en muntlig komplettering skulle komma att genomföras. Enligt Migrationsverket går det inte att ta ställning till om de skyddsskäl som åberopats är sannolika eller tillräckliga innan ärendet är färdigutrett.

Hovrätten anförde.

Enligt hovrätten kan det som framkommit rörande As psykiska ohälsa inte anses innebära att det föreligger medicinska hinder mot en verkställighet. A har i den del som rör frågan om hans sexuella läggning lämnat väldigt vaga och mycket knapphändiga uppgifter. Omständigheten har varit känd för Migrationsverket vid tidpunkten för deras yttrande i verkställighetsfrågan. Mot denna bakgrund finns det inte heller på denna grund hinder mot utvisning. Utvisningsyrkandet ska därför bifallas. Förbudet att återvända ska begränsas till 5 år.

Mamma som förlorat vårdnadstvist ljög om barnmisshandel

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska dömas för falsk tillvitelse enligt följande gärningsbeskrivning.

NN har den 21 juli 2015 i Örebro sanningslöst tillvitat B brottslig gärning genom att anmäla till Polismyndigheten att B misshandlat henne och deras gemensamma barn. Förfarandet ledde till att B misstänktes för två fall av misshandel och att förundersökning inleddes. Lagrum: 15 kap 7 § 1 st brottsbalken

NN och B har en gemensam dotter. Vid tidpunkten för den åtalade händelsen pågick en vårdnadstvist om dottern. B hade genom en tingsrättsdom tillerkänts ensam vårdnad. Den 20 juli 2015 åkte B till NN för att hämta dottern. GG uppgav senare för vårdpersonal att de hade blivit misshandlade av B. Förundersökningen lades ned den 29 juli 2015. Frågan i målet är vad som hände i NN:s bostad den 20 juli 2015 när B kom dit för att hämta dottern och om det är ett sanningslöst påstående från NN:s sida att hon och dottern vid tillfället utsattes för misshandel av B.

Tingsrätten anförde.

Genom förhören har åklagaren alltså lagt fram tillräcklig bevisning för att tingsrätten ska kunna utesluta att B har misshandlat GG eller dottern i lägenheten vid det aktuella tillfället. Sammantaget finner tingsrätten att det är bevisat att GG sanningslöst har tillvitat B brottslig gärning. Hon ska därför dömas för falsk tillvitelse.

Hovrätten gjorde senare samma bedömning som tingsrätten i fråga om GG begått den åtalade gärningen, hur gärningen ska rubriceras, gärningens straffvärde och val av påföljd.

 

Vi har helt tappat greppet och varit naiva

Norrköping Polis och åklagare anger att "Vi har helt tappat greppet och varit naiva". Chefsåklagaren Lise Tamm varnar nu i Veckans juridik för att Sverige helt har tappat greppet om lag och ordning i de utsatta bostadsområdena. Det rättssystem, våldskapital och hederskultur - som idag finns i våra förorter har kommit för att stanna. Även om samhället infört nya regler för t.ex. stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap så de ingen dramatisk förändring av det tidigare gällande rättsläget utan är fråga om en markör till potentiella förövare och offer om lagstiftarens hållning i frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. En ingång i detta är hedersrelaterat våld och rekrytering till kriminella nätverk. Så länge det inte uppmärksammas så blir det bara fråga om plakatpolitik, se t.ex. Rikspolischef Dan Eliasson debattartikel i DN där han listar åtgärder för att komma till rätta med problemen:

 

1. Fortsatta resursförstärkningar. Fler polisanställda som kan ingripa mot, utreda och förebygga brott är den viktigaste åtgärden för att minska brottsligheten och öka tryggheten. All samlad erfarenhet visar att nära och förtroendefulla relationer mellan polisen och allmänheten är helt centralt för att uppnå det. De utsatta områdena kommer därför fortsatt att prioriteras i fördelningen av polispersonal över landet. Det krävs även insatser för att förbättra arbetsmiljön för de som arbetar här. En annan viktig åtgärd är att nya poliskontor planeras i några av de särskilt utsatta områdena.

 

2. Lokal myndighetssamverkan. Polisens samverkan med kommuner och andra samhällsaktörer utvecklas positivt. Varje kommun har nu särskilt utpekade kommunpoliser och det tillsätts områdespoliser i de utsatta områdena. Den lokala samverkan mellan polis och andra myndigheter har stärkts. Stort fokus läggs på strategiskt kriminella personer. Att bekämpa fusk med bidrag, skatter och tillstånd är ett effektivt sätt att rubba den ekonomiska basen för grov kriminalitet. Regionala samverkansforum byggs upp där Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten med flera samverkar.

 

3. Teknisk brottsbekämpning. Polisen satsar hårt på den tekniska brottsbekämpningen. Med övervakningskameror, skott- och explosionsdetektorer, drönare, tekniska ledningssystem m.m. skapas nya verktyg som komplement i bekämpningen av grov brottslighet.

 

4. Forskningsbaserade metoder. Ett intensivt arbete pågår för att identifiera, testa och utvärdera nya arbetsmetoder, varav flera är forskningsbaserade. Några konkreta modeller är nätverksförsvagning, konfliktdämpning och gruppintervention vid våldskonflikter, identifiering av ensamagerande, insatser mot social oro, dold brottslighet mot kvinnor och taktisk narkotikabekämpning. Utveckling av metodstöd och utbildning pågår parallellt med utvecklingsarbetet.

 

5. Nationell samordning. Nationella operativa avdelningen får i uppdrag att följa upp och identifiera utvecklingsbehov för arbetet i de utsatta områdena. En viktig uppgift blir att följa upp områdenas handlingsplaner.

 

6. Brottsförebyggande satsningar. Polisen arbetar brett med att utveckla detbrottsförbyggande arbetet i utsatta områden med hjälp av medborgarlöften, sociala insatsgrupper, volontärer, tillsyn enligt tobaks- och alkohollagen, grannsamverkan mot brott m.m.

 

Gör: pappa, make och supporter.


Födelseår: 1970 (vädur).



Började skriva för juristbloggen: September 2013.


Gillar: historia, litteratur, Norrköping


Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se