Logga in
Logga ut
Lärare skyddade kollega - dömdes men frias... Juristbloggen Juristbloggen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Utmätning trots att fordran var preskriberad

Norrköping En man hade löneutmätning men senare visade det sig att fordran var preskriberad. I tingsrätten fick han tillbaka sina pengar men hovrätten ändrade bedömingen enligt följande.

Hovrätten anförde.

Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att rättsläget är sådant att, i avsaknad av uttryckligt lagstöd, betalning av en preskriberad fordran inte kan återkrävas. Att något utrymme för återbetalning inte torde finnas oavsett hur betalningen gått till konstateras även i doktrin (se Lindskog, Preskription, 4 upp. s. 574). Goda skäl talar visserligen för att återbetalning av en preskriberad fordran i vissa fall borde kunna ske, särskilt i konsumentförhållanden Gfr Lindskog, s. 575). I avsaknad av lagreglering eller avgöranden från Högsta domstolen saknas dock stöd för att låta betalning av en preskriberad fordran återgå. Hovrättens slutsats blir därför att någon återbetalning på den först åberopade grunden inte ska ske.

Hovrätten anser även att företaget - som drev in en preskriberad fordran - inte agerat svikligt eller otillbörligt. Det är ostridigt att ett ofullständigt historikunderlag lämnades in av företaget i verkställighetsärendet. Mannen har dock inte lagt fram någon annan utredning till stöd för att bolagets agerande varit svikligt eller otillbörligt. Han har således inte visat att så var förhållandet. Återbetalning av skulden kan därför inte ske på den grunden.

Nu har HD beviljar prövningstillstånd och kommer pröva målet. 

En allmän huvudregel är att betalning av en preskriberad skuld inte kan återkrävas (Lindskog, Preskription, 3 u., s. 538 f.). Detta hänger samman med synsättet att en frivillig betalning av en preskriberad skuld i regel ses som ett erkännande av skulden och som under vissa omständigheter kan medföra att fordran återuppväcks. Frågan har dock inte reglerats i preskriptionslagen (1981 :130).

I doktrinen har förts fram att rättsläget torde vara att en betalning av en preskriberad skuld inte kan krävas åter ens om gäldenären vid betalningen inte visste om att preskription inträtt och oberoende av borgenärens insikt beträffande gäldenärens vetskap. Som undantag nämns dock att det borde vara antagligt att en betalning som en konsument gör i ovetskap om att preskription har inträtt kan krävas åter (Lindskog, Preskription, 3 u., s. 539--540.).

 

Lärare skyddade kollega - dömdes men frias av hovrätten

Norrköping Åklagaren har påstått att följande har hänt.

1. Läraren (L) har tagit ett s.k. polisgrepp på eleven (E) genom, att trycka upp hans arm bakom hans rygg. Det hände den 23 februari 2017 på en bussresa från Gullmarsplan till Sköndal, Stockholms stad. E fick ont. E begick gärningen med uppsåt

Tingsrätten fällde läraren för ringa misshandel men hovrätten friade honom enligt följande.

Det framgår av utredningen att L har gripit tag och hållit fast i E:s arm och fört ner den bak mot hans rygg, vilket omfattas av gärningsbeskrivningen. Greppet har varat i några sekunder. Genom E uppgifter är det klarlagt att han upplevt smärta till följd av greppet. I likhet med tingsrätten anser hovrätten att gärningen i och för sig uppfyller rekvisiten i straffbestämmelsen för ringa misshandel. Hovrätten delar även tingsrättens bedömning att det varit fråga om en nödvärnssituation.

Till skillnad från tingsrätten anser emellertid hovrätten att Ls handlande inte har varit uppenbart oförsvarligt. Vid bedömningen av vad som är uppenbart oförsvarligt ska det tillgripna våldet sättas i relation till Ls tillsynsplikt som lärare och till det förhållande som har utlöst ingripandet (se bl.a. NJA 2009 s. 776). L har i den aktuella situationen ingripit mot ett pågående och ordningsstörande beteende från Es sida.

Både lärarna hade dessförinnan - utan resultat - försökt sätta stopp för beteendet genom att säga åt E att sluta. Ls ingripande har skett av ordningsskäl, för att förhindra ett fortsatt ofredande av en annan lärare och det har inte varit fråga om en bestraffhingsåtgärd. Mot den bakgrunden framstår Ls grepp om Es arm som befogat. Eftersom L har agerat inom ramen för nödvärnsrätten har han inte gjort sig skyldig till en brottslig handling. Han ska därför frikännas från åtalet för misshandel.

 

 

Detta får inte skrivas på Facebook

Norrköping I skrivelsen står följande.

Bland advokater i Göteborg med omnejd är K ett ständigt samtalsämne och de allra flesta är överens om att han systematiskt bryter mot samfundets etiska regler. Dessutom publicerar K regelbundet synnerligen olämpliga inlägg på sociala medier, bland annat på Facebook, vilket påverkar allmänhetens syn på advokater negativt. De är många som upplever detta problematiskt, men ingen vill anmäla honom i eget namn. Därför skickas denna anmälan in anonymt.

Till anmälan har bifogats skärmdumpar från K Facebook-sida som visar inlägg med bl.a. följande innehåll.

"Veckans förhandling var via länk. ..haha...känns alltid lite konstigt att inte vara med i förhandlingssalen [emoji] [i inlägget publicerat bild på en kvinna]"

"Begärd som försvarare, gäller mordförsök i Norrköping. Bara att hoppa i bilen då det är förhör 16.00....haha...blir kanske inte laglig hastighet [emoji]"

"Dagens höjdare! Nöjd klient vill ge en lyckosouvenir, spränggranat och egentillverkad hållare, inför en huvudförhandling i tingsrätten, i tron av att det är en attrapp. ..haha.... Efter att ha skickat en bild till en kille på försvarsmakten visade det sig att den troligen är riktig och polisens bombpatrull är på väg hit [emoji]"

"Upplösningen till min tidigare utlagda bild...polisen som kom till kontoret fick inte röra granaten, den skulle få ligga kvar på kontoret i väntan på bombgruppen. Det visade sig vara en riktig granat till en tysk tigerstridsvagn. ..haha...men som tur var utan sprängladdning"

"Numera har vi en äkta men icke laddad spränggranat på kontoret. Tydligen till en tysk stridsvagn av modell Tiger. Ca 90 cm lång.. .Den kommer absolut ge lycka i den kommande vårdnadsprocessen klienten ligger i" "HJÄLP!! Jag behöver hjälp att klona mig... avslutade ett misstänkt mord och människorov i onsdags, Göteborgs tingsrätt. Tor å fre var det fotbollsengagerade killar som gillar att boxas, Örebro tingsrätt. Å veckan avslutades med att jag blev begärd i ytterligare ett mord, ett narkotikamål å även målsägandebiträde i en våldtäkt. Jag har verkligen ett utvecklande jobb [emoji]"

"Representerar/firar med tre klienter, åtalet ogillades...det var bara tre visemän som gillar fotboll... Skål [emojis] [i inlägget publicerat en bild på tre klienter bakifrån]"

"Hoppas ni har en roligare lördagskväll än jag har kära vänner...14 000 sidor som sällskap å har förberett att läsa tills jag somnar, se bäddningen i soffan [emojis] Ps men vi får 3 min per sida...dvs 700 timmar så om ett par månader kommer jag skratta hela vägen till banken [emoji]"

"Igår blev jag begärd i ett ekomål och idag var det en kille som sitter häktad för mordförsök som begärde att fa byta till mig.. .jag som behöver semester [emojis]"

"180 på 100-väg.. .tredje gången polisen sympatiserar med en stressad advokat!! Den här gången på väg till häktet i Mariestad för polisförhör...tack polisen [emojis]"

 

Nämndens bedömning och beslut

Disciplinnämnden konstaterar inledningsvis att de publicerade Facebook-inlägg som återges i beslutet faller inom ramen för Ks advokatverksamhet.

God advokatsed innefattar skyldighet för en advokat att iaktta integritet och uppträda sakligt och korrekt samt så att förtroende för advokatkåren upprätthålls. Advokaten ska också iaktta diskretion om sina klienters angelägenheter. Enligt nämndens mening är innehållet i Ks inlägg på Facebook av sådant slag att han genom publiceringen allvarligt har brutit mot god advokatsed. Vad K anfört om att Facebook-sidan inte riktar sig till allmänheten föranleder inte någon annan bedömning.

Begärt ersättning av statliga medel på helt bristande grunder

Norrköping Anmälan Hovrätten för Västra Sverige, genom hovrättspresidenten, har i anmälan som kom in till Advokatsamfundet den XX riktat anmärkningar mot K och anfört i huvudsak följande.

K har vid åtskilliga tillfållen, i uppdrag som offentlig försvarare, begärt ersättning av statliga medel på helt eller delvis bristande grunder. Det har enligt hovrättens bedömning varit fråga om oriktiga uppgifter i kostnadsräkningar. Hovrätten menar vidare att endast vissa av de framställda yrkandena om ersättning är sådana att de oriktiga uppgifterna torde kunna förklaras av bristande noggrannhet. Det kan konstateras att K i totalt 53 mål (av 140 tillgängliga i hovrättens verksamhetsstöd Vera) har tillerkänts lägre ersättning än vad han begärt. Av nämnda 53 mål, varvid K inte tillfullo tillerkänts den yrkade ersättningen, har 33 varit sådana att nedsättningen inte berott på rena feluträkningar från advokatens sida. Besluten om ersättning i dessa 33 mål torde således inte ha att göra med bristande noggrannhet från Ks sida. Hovrätten har i sina skäl i flera mål starkt ifrågasatt Ks påståenden om besök hos dennes huvudman i häkte.

K anförde.

Han bestrider å det starkaste att det skulle handla om något annat än ett konkludent handlande eventuellt i kombination med bristande noggrannhet i form av hans personliga förutsättningar/begränsningar. Han har ett flertal neuropsykiatriska diagnoser. Dessa diagoser gjorde att han under sina juridikstudier hade halv sjukpension. På grund av sina funktionshinder har han också under tidigare anställning haft lönebidrag, samt beviljats starta eget-bidrag från Arbetsförmedlingen att användas för att underlätta vissa brister avseende struktur, organisation o.s.v. Dessa brister ingår i en daglig kamp för att få livet och arbetet att fungera.

Nämndens bedömning och beslut

En domstol ska kunna utgå från att de uppgifter en advokat lämnar i en kostnadsräkning, som underlag för bedömning av ett yrkat ersättningsanspråk, är korrekta. Vidare ska kostnadsräkningen vara utformad på ett sådant sätt att domstolen kan bedöma vad som utgör ersättningsgillt arbete. Av utredningen framgår att K i flera mål i hovrätten har brustit i noggrannhet vid utformandet av kostnadsräkningarna och även lämnat oriktiga uppgifter i olika avseenden. Härigenom har K allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat.

 

Kommentar: En domstol ska kunna utgå från att de uppgifter en advokat lämnar i en kostnadsräkning, som underlag för bedömning av ett yrkat ersättningsanspråk, är korrekta, och att advokaten har ansvar för det.

 

Mamma frias - dottern fick slag med bälte och tvångsduschades

Norrköping I stämningsansökan anges.

M och C har var och en för sig eller tillsammans och i samförstånd den 20 december 2017 i NN kommun, uppsåtligen försatt dottern i ett livsfarligt tillstånd av vanmakt alternativt tillfogat henne livsfarlig kroppsskada genom att, medelst bad i kallt vatten eller på annat sätt, orsaka henne kraftig nedkylning med låg puls, låg andningsfrekvens och ljusstela pupiller som följd. Brottet bör bedömas som synnerligen grovt eftersom nedkylningen orsakat dottern synnerligt lidande samt då de tilltalade visat synnerlig hänsynslöshet och råhet genom att gärningen under ett utdraget förlopp riktats mot ett skyddslöst barn som var i beroendeställning till dem. Mamman såsom vårdnadshavare för dottern och styvpappan såsom faktisk vårdnadshavare för dottern har haft en garantställning med skyldighet att skydda och ha omsorg om henne. De har i vart fall genom underlåtenhet att ingripa för att skydda henne från gärningen orsakat hennes tillstånd och tillfogat henne synnerligt lidande.

Tingsrätten friar mamman enligt följande.

Även om dotterns (D) uppgifter starkt talar för att mamman (M) i vart fall delvis var medveten om vad styvpapan (C) brukade utsätta D för, finns det inte något stöd i utredningen för att hon visste om vad som hände, och underlät att ingripa, vid de tillfällen som C har berättat om. I det sammanhanget måste också beaktas vad D har sagt om att M inte alltid var närvarande eller ens befann sig i bostaden när hon bestraffades. Till det kommer att varken M eller D har kunnat närmare precisera de olika händelserna i tid, bortsett från att C sagt att de ägde rum under sommaren 2017 och fram till oktober samma år. De har inte heller kunnat ge någon beskrivning av den yttre ramen kring någon av händelserna på ett sätt som kan ge M rimliga förutsättningar att förstå vilken eller vilka händelser det skulle vara fråga om. Vid sådana förhållanden har M haft ytterst begränsade möjligheter att försvara sig mot misstankarna. Prövningen av skuldfrågan i ett sådant fall måste ske med beaktande av den tilltalades begränsade möjligheter att lägga fram någon annan motbevisning än sådan som avser målsägandens allmänna trovärdighet. Stränga krav bör därför upprätthållas när det gäller bevisföringen (se NJA 2010 s. 671). Sammantaget menar tingsrätten att den utredning som lagts fram inte i någon del kan läggas till grund för slutsatsen att det är ställt utom rimligt tvivel att M, på sätt åklagaren påstått, genom underlåtenhet medverkat till de gärningar som C gjort sig skyldig till. Hon ska därför frikännas helt från åtalet.

Kommentar: För att det i ett sådant fall ska kunna anses vara ställt utom rimligt tvivel att vissa kroppsskador eller ett visst tillstånd orsakats på ett visst angivet sätt, krävs att slutsatsen vilar på en vetenskaplig ståndpunkt som det finns mycket starka belägg för. Samtidigt måste det i praktiken också vara uteslutet att det finns någon annan tänkbar förklaring till skadorna eller tillståndet (se NJA 2014 s. 699).

 

 

Vad gäller vid gemensam vårdnad

Norrköping

Har barnet två vårdnadshavare ska dessa, enligt 6 kap. 13 § första stycket föräldrabalken, utöva sina rättigheter och skyldigheter mot barnet tillsammans. Från denna grundläggande huvudprincip om det gemensamma beslutsfattandet vid gemensam vårdnad finns undantag för speciella situationer i 6 kap. 13 § andra stycket föräldrabalken. Är en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte kan skjutas upp utan olägenhet, bestämmer den andre ensam. En av vårdnadshavarna får dock - oavsett att den andre vårdnadshavaren har förhinder - inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, såvida inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.

Det finns i lag ytterligare några enstaka möjligheter för en av vårdnadshavarna att ensam få till stånd ett beslut, se t.ex. 30 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481) och 7 § passlagen (1978:302). Om nödvändig vård inte kan komma till stånd med båda vårdnadshavarnas samtycke, kan vidare socialnämnden, med hänvisning till ansvaret för barn i risksituationer, reagera med en talan om ändring i vårdnaden eller ansöka om vård enligt t.ex. lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. När situationen är brådskande kan, om en eller båda vårdnadshavarna motsätter sig en åtgärd inom främst hälso- och sjukvården, allmänna principer om nöd inskränka vårdnadshavarnas rätt att bestämma över barnet.

Normalt krävs alltså gemensamma beslut när det finns två vårdnadshavare. Båda vårdnadshavarna kan ju dock inte förutsättas delta i alla de vardagliga avgöranden som måste fattas när det gäller vårdnaden om barnet. Undantag från det gemensamma beslutsfattandet finns därför även, utan att det direkt framgår av lag, i frågor som rör den dagliga omsorgen. Hit hör frågor om mat, kläder, sovtider och hur barnet ska tillbringa sin fritid. När det gäller sådana frågor får besluten fattas av den vårdnadshavare som har hand om barnet vid tillfället. Lagstiftaren har vid flera tillfällen upprepat att området för den dagliga omsorgen inte lämpar sig för lagstiftning (se t.ex. prop. 1997/98:7 s. 54).

Vårdnadshavarna kan hos socialnämnden få hjälp med frågor som rör det gemensamma beslutsfattandet genom familjerådgivning och samarbetssamtal. Vårdnadshavarna kan även med socialnämndens hjälp, inom ramen för den gemensamma vårdnaden, träffa avtal om barns boende och umgänge. Vad gäller dessa frågor samt frågor om underhållsbidrag finns även en möjlighet till tvistlösning i domstol. I övrigt går det inte att genom rättsliga beslut avgöra meningsskiljaktigheter mellan vårdnadshavarna. Om en av vårdnadshavarna i strid mot gällande bestämmelser trots allt fattar beslut ensam, kan den andra vårdnadshavaren i vissa fall hävda att beslutet inte ska gälla, medan det i andra fall inte går att rubba de förhållanden som har ändrats genom beslutet.

Den yttersta möjligheten att få igenom beslut mot den ene förälderns vilja är att ansöka i domstol om ensam vårdnad. Förutsättningarna för domstol att besluta om ensam respektive gemensam vårdnad har skiftat under det senaste årtiondet. Genom 1998 års vårdnadsreform (se prop. 1997/98:7) vidgades domstolens möjlighet att besluta om gemensam vårdnad och domstolen gavs möjlighet, under förutsättning att det var bäst för barnet, att besluta om gemensam vårdnad även om en förälder motsatte sig det. Högsta domstolen uttalade att ändringen måste anses innebära att lagstiftningen förutsätter att gemensam vårdnad normalt är till barnetsbästa (rättsfallet NJA 1999 s. 451). Detta uppfattades som att det gällde en presumtion för gemensam vårdnad. Genom ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:99) infördes en uttrycklig bestämmelse om att domstolen vid bedömningen av om vårdnaden ska vara gemensam ska fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. I propositionen angavs att vad som är barnets bästa bör i varje enskilt fall bestämmas utifrån en bedömning av de individuella förhållandena, och någon presumtion för eller emot gemensam vårdnad bör inte gälla. Lagändringarna innebar en uppstramning av rättspraxis, dvs. en möjlighet att döma till ensam vårdnad i fler fall. Den nya lagregleringen har hittills prövats i Högsta domstolen vid ett tillfälle (rättsfallet NJA 2007 s. 382). Frågan var om föräldrarnas samarbetsproblem var av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kunde anses vara det bästa för barnet. Domstolen uttalade bl.a. att gemensam vårdnad kräver att föräldrarna kan ta ett gemensamt ansvar.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Gillar: kreativitet, måttfullhet och juridisk visdom.

Juridikens uppgifter: att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se