Mia Sköld (MP)

 

Oppositionsråd

När får man bli svensk?

Om man har flyttat till Sverige (eller något annat land), av vilken orsak som helst, när kan man då anse att man kan känna sig trygg i den nya nationaliteten? När har man blivit Svensk?

Är det när man talar flytande, obruten svenska? Tja kanske inte. Är man en person med väldigt bra språköra kan den processen gå mycket snabbt. Det finns människor som snappar språk och språkmelodi på några få år, framförallt om man inte var vuxen när man kom, och det finns de som bott nästan hela sitt liv i Sverige utan att den osvenska språkmelodin någonsin slipas av. Ungefär som de skåningar som aldrig kan lära sig tala med rullande R.

Är det när man fått det officiella medborgarskapet och får rösta i alla val? Tja, kanske inte då heller. Många behåller sitt gamla medborgarskap och fortsätter leva i två världar. Det gamla landet på semestern, det nya landet under resten av året, men i tanken och i drömmen stannar man kvar i semestervärlden.

Är det när man är född och uppvuxen här, men av föräldrar som inte är det? Man har gått i förskolan, som alla andra svenska barn. Man har tragglat sig igenom hela det svenska skolsystemet och kommit ut med hyfsade betyg, etablerat sig på arbetsmarknaden och talar bättre svenska än föräldrarnas språk. Är man svensk då? Skulle föräldrarna anse att deras barn då är svenskar? Eller hur skulle farmor uttrycka det?

Någonstans önskar vi nog alla att det är ungefär då det går att kalla sig svensk, men tyvärr är det få som känner det så, och varför har det blivit så?

Vi har alla del i detta.

Vi tittar på en människa och noterar att hon inte har ett typiskt svenskt utseende. Det innebär att en av våra första frågor till henne är – Var kommer du ifrån? Och vi nöjer oss inte med svaret Norrköping. Vi vill ha det ”riktiga” svaret, Jugoslavien, Kroatien, Syrien, Afghanistan, Mogadishu.

Tyvärr stannar det inte vid det. När denna person ska söka arbete blir hon bortrensad i sökningen redan när man kommit till namnet. Antingen för att man inte klarar av att uttala det eller för att det inte ser svenskt ut. Det innebär att hon hamnar i ett underläge direkt. Då spelar det inte så stor roll att betygen är de allra bästa och att språket är felfritt. Det blir helt plötsligt viktigt vad man har för namn, var man kommer ifrån, och kanske till och med vad man har för religion.

Om vi inte tillåter nya människor att bli svenskar ska vi inte undra varför det finns en och annan av dem som i sin frustration över detta vänder sig till grupperingar som tar emot dem, som ger dem tillhörighet och identitet. Vi har i alla tider haft exakt samma problematik med ”ursvenska” ungdomar som av olika orsaker känt utanförskap. De har också sökt identitet och gemenskap i subgrupper som inte alltid följt lagens bokstav.

Jag säger inte att det är vårt eget fel att vi har människor i vårt land som radikaliseras och går med i grupper med terror som huvudsysselsättning. Jag säger bara att vi nog behöver fundera lite över hur vi hanterar våra nya medborgare. Så länge vi inte låter dem bli svenskar kommer vi att få se den här sortens problem. Vad jag säger är att vi inte ska vara förvånade, tagna på sängen, utan vi ska veta vad vi är med och gör.

Nu har det gått ett par veckor sedan Stockholm drabbades av terrorn, och det kommer säkert att hända igen. Det händer igen, i andra delar av världen, hela tiden, varje dag. Och det är precis lika hemskt var det än händer.

Klimatoffensiv och bränslebyte.

Minister Isabella Lövin var här i Norrköping i måndags. Hon besökte företaget Agroetanol som är en stor producent av förnybart biobränsle. Företaget producerar etanol till personbilar och de producerar etanoldiesel (ED95) till lastbilar.

Förutom att Agroetanol producerar biobränslen håller de också på med produktutveckling för att hitta andra användningsområden för sina produkter. Agroetanol är ett bioraffinaderi och deras produkter ska jämföras med de produkter ett fossilt raffinaderi kan producera. Närmast i pipen ligger bioplast.

Att Lövin besökte just det här företaget hänger naturligtvis ihop med den klimatoffensiv regeringen just nu lanserat, och som en del av den, satsningen ”Bränslebytet”. Bränslebytet ska leda till att målet om att transportsektorns utsläpp av koldioxid ska minska med 70 % till 2030 verkligen uppfylls, och det innefattar flera olika insatser.

Det är bra att vi nu verkligen fasar ut de fossila lösningarna och ser till att hållbara lösningar fasas in i allt snabbare grad. Vi miljömuppar har ju krävt detta i många år.

Vid måndagskvällens Bar Grön fick Isabella frågan om varför vi koncentrerar oss så mycket på just klimatfrågan och talar så lite om miljön och naturen. En mycket relevantfråga. Jag tror inte vi kan få en positiv valrörelse om vi enbart fokuserar på klimathotet. Då blir människor bara nedslagna. Vi ska naturligtvis fokusera på det fantastiska samhälle vi kommer att få när alla sektorer blivit hållbara, och vi ska peka ut vägen och tala om hur vi ska nå dit. Där har miljön och naturen stora och viktiga funktioner som bärare av positiva värden.

Vad är då det positiva som händer just nu?

Allt fler åkare går över till biobränslen och vi har idag minst två åkerier som bara kör med biodiesel i tankarna. Andra stora aktörer har också insett miljönyttan och kräver fossilfritt i alla transporter till och från företagen och i hela produktionskedjan.

Andelen privatbilister som väljer bilar som kan drivas med biodrivmedel ökar hela tiden, och även om vi inte lyckats bygga ut antalet tankställen ännu så är det på gång.

I Linköping provar man nu att flyga Gripen på ett helt biobaserat flygbränsle, gjort av rapsolja. Det har fallit mycket väl ut och går bra att använda utan att göra någonting alls med flygmotorerna. Det kommer att helt revolutionera flygindustrin. Det är som i så många fall militären som går före. Amerikanska flygvapnet har testat biobränslen i många år med mycket gott resultat.

Moderaterna och Kristdemokraterna i regionen tycker att Norrköping ska agera testpilot för elbussar. Det kan jag hålla med om. Elbussar skulle på ett bra sätt komplettera våra spårvagnar. Göteborg har redan testat och det har fungerat bra.

Norrköpings kommun står inför en ny upphandling av kommunal bilpool. Låt oss nu se till att det upphandlas elbilar. Det skulle bidra till att snabba på utbyggnaden av laddinfrastrukturen i Norrköping, och det skulle bidra till att det snabbare växer fram en andrahandsmarknad för elbilar.

Detta var några exempel, och dessa gäller alla just satsningen på bränslebyte. Just nu kanske det största bekymret faktiskt inte är transportsektorn längre. Där har man förstått och näringsliv, företagare och innovatörer arbetar för fullt med lösningar. Det största bekymret just nu är hur vi ska kunna få ren, fossilfri el till alla elbilar och elbussar i framtiden.

Vi behöver också backa till produktionsleden. Hur gör vi för att producera alla dessa nya fina transportlösningar på ett hållbart sätt?

 

 

Kampanj i vårväder.

I lördags startade vi i Miljöpartiet i Norrköping vårt valarbete med en mindre insats på stan. Denna gång handlade det om gröna stråk och grönstrukturer i kommunen.

Det är extra viktigt att man i stadsplaneringen tänker på de gröna stråken när man förtätar en stad som vi nu håller på med här i Norrköping.

Vi har ännu i stort sett bara bebyggt gamla rivningstomter och därför är det inte förtätning i egentlig mening ännu. Det kan naturligtvis uppfattas så av den bostadsinnehavare som i 30 år har haft en parkeringsplats utanför fönstret och därmed sluppit insyn och också fått in en hel del dagsljus, när det växer upp ett hus framför fönstret.

Hittills är det nog bara byggnationen av Nya Torget som kan kallas förtätning, och den del som kommer att få nya hus är inte det som varit egentlig torgyta. Det är den del av torget som haft toalettbyggnad och planteringar.

När nu parkeringsplatserna kommer att försvinna från torget ner under mark kan vi människor ta tillbaka vårt torg. Då är det viktigt att grönstrukturer finns med som bärande element i planeringen.

Ett modernt stadsrum präglas av god tillgänglighet, skönhet, frisk luft och plats för mänskliga möten. Norrköping ska vara en ekologiskt hållbar kommun. Ansvaret för miljön måste därför prägla alla beslut i kommunen. Naturen ska vara lättillgänglig.

Alla som bor i staden ska ha en park inom gångavstånd och om man tänker sig en längre utflykt behövs gröna stråk som leder till närmaste större naturområde.

Växter renar luften, dämpar vindar, svalkar vid hetta, tar hand om vatten, tar upp koldioxid och producerar syre. Dessutom visar forskningen att kontakt med grönska är grundläggande för fysisk och psykisk hälsa och det bästa medlet mot stress.

Allt detta talade vi om under våra timmar i solskenet, och blåsten, mellan varuhusen i city. Vi kommer tillbaka. Då med ett nytt tema.

Blixtlåset

Blixtlåset är en tävling i uppfinningsrikedom och innovation för gymnasieelever runt om i hela Sverige. Förra veckan var det dags för delfinalen i region öst och tävlingen hölls på CNG i Finspång.

Man får göra en massa roliga saker som politiker, men att få äran att vara juryman på detta event slår det mesta. Det var en av de mest stimulerande dagar jag haft som politiker hittills.

De bästa bidragen tycker jag, kom från grupper där man samarbetat över programgränser. Till exempel när funderingar som väckts hos elever på Vård- och Omsorgsprogrammet tussades ihop med de lösningar elever från en teknisk utbildning kunde bidra med. Det visar så tydligt att mångfald och olikhet stimulerar till stordåd.

Den grupp som vann denna deltävling hade förbättrat hårborsten så att den med ett enkelt knapptryck blev mycket lätt att rensa på löst hår och annat skräp.

Tvåa kom en grupp som gjort ett lock som skulle försluta en öppnad läskburk så tätt att den skulle kunna stoppas i väskan, öppnad.

Trea kom en grupp som gjort en campingyxa hopfällbar med några enkla handgrepp.

De här innovationerna var verkligen värda dessa placeringar, men jag vill visa lite på vilken bredd eleverna hade i sitt tänkande.

En grupp hade funderat över hur man skulle kunna spackla ända in i hörnen utan att behöva efterdra med fingret. De hade konstruerat en ställbarspackelspade som gick att ställa in på vilken hörnvinkel som helst med en enkel skruv.

En annan grupp hade funderat kring det lilla hushållets behov av en enkel och billig diskmaskin. De tänkte sig en lösning som kunde ställas ned direkt i diskhon, kopplas till vattenkranen och med hjälp av kranens vattentryck få rotorn att snurra och disken att bli ren. Helt utan el och andra krångligheter. Tanken är verkligen intressant, men de hade en del finslipning att göra för att verkligen få det att fundera.

En grupp hade tänkt till över hur man kunde tydliggöra koldioxidförbrukningen vid vägtransporter och hade gjort ett datorprogram som enkelt skulle omsätta drivmedel, förbrukning och körda mil till en tydlig bild av koldioxidförbrukningen. En mycket sympatisk idé tycker naturligtvis en Miljöpartist.

En grupp hade funderat över hur man kunde minska det utrymme en tom konservburk utgör i metallåtervinningen och hade konstruerat en ”ihopklämningsapparat” som förvandlade konservburken till ett platt paket.

En grupp hade funderat över varför det var så jobbigt att trä påslakanet över täcket och hittat en smart lösning på det problemet.

Sista yogurtskvätten i yogurtpaketet var det en annan grupp som funderat över. Genom att göra baksidan av yogurttetran avtagbar kan man sleva i sig denna sista skvätt också.

Slutligen vill jag lyfta fram en grupp som genom att fackindela förpackningar ville få dem mer anpassade till småhushåll. En ”trea” grädde indelad i fyra fack, skulle leda till mindre svinn. En oöppnad förpackning håller ju bättre än en öppnad.

Det här var ett axplock av de smarta idéer och bra tankar några av våra gymnasieelever presterat. Jag är helt säker på att vi bland dessa elever har många av våra framtida företagare och innovatörer.

Agenda 2030

Nu har det snart gått två år sedan FN sjösatte Agenda 2013. 17 Globala hållbarhetsmål som ska vara uppnådda 2030.

När de kom till stånd var det 15 år fram i tiden. Nu är det bara 13 år kvar. Det var otroligt bråttom när de sjösattes, och det har sannerligen inte blivit mindre bråttom.

Agenda 2030 tog vid där Milleniemålen slutade, och de innebär en mycket kraftig ambitionshöjning. Hela världen har gått med på och varit överens om att dessa mål är viktiga att uppnå. Det är därför av allra största vikt att alla spottar i nävarna och bara sätter igång.

Det första och det andra målen, utrota extrem fattigdom och utrota all hunger, är mål som lever kvar sedan Milleniemålen, men de har gått från att handla om att halvera till att utrota. Det är minsann ingenting man sätter sig ned och betraktar utifrån. Varenda människa på hela jorden måste arbeta för att dessa mål ska bli verklighet.

Vi har inte extremt fattiga eller hungriga i Sverige kanske man kan tycka, men vi har människor som lever i fattigdom. Vi har sjukpensionärer, utförsäkrade, långtidsarbetslösa, barn till dessa grupper och vi har idag en mängd tiggare. Nej, extrem fattigdom är kanske att ta i. För att omfattas av det begreppet ska man leva på mindre än 15 kr om dagen och det har vi tack och lov socialförsäkringssystem som hanterar (inte för tiggarna).

När jag säger att varje människa måste arbeta för att målen ska uppnås, måste man kunna tänka sig att anpassa målen till en lokal verklighet annars blir de helt orimliga.

Fler av målen handlar om miljö och klimatfrågor. De frågorna rör naturligtvis i första hand oss som lever i den 1:a världen. Det är vi som har skitat ner. Det är vi som har levt över naturlagarnas gränser, och det är vi som måste ta de stora stegen mot en förbättring.

Mål 6 (rent vatten och sanitet), mål 7 (hållbar energi, mål 8 (tillväxt och jobb), må l9 (infrastruktur och industri), mål 11 (hållbara städer och samhällen, mål 12 (konsumtion och produktion), mål 13 (bekämpa klimatförändringarna), mål 14 (hav och marina resurser) och mål 15 (ekosystem och biologisk mångfald) är alla mål som vi här i vår rika del av världen har ett mycket stort ansvar för.

Det här är det allra största skillnaden mellan Milleniemålen och Agenda 20130. Milleniemålen handlade om hur vi skulle kunna få de allra fattigaste länderna och människorna på jorden till drägliga förhållande. Agenda 2030 handlar om hur vi alla, på hela jorden, måste hjälpas åt att se till att den jord vi har, och ska leva på, räcker till alla som lever här idag, till våra barn som ska leva på den i morgon och till alla kommande generationer som kas leva på den i framtiden.

Och nu har vi bara 13 år på oss.

Mia Sköld är oppositionsråd och språkrör för Miljöpartiet i Norrköping. Jag sitter för MP i Kommunfullmäktige och i Kommunstyrelsen. Jag sitter också i utbildningsnämndennämnden. Skolfrågor ligger mig mycket varm om hjärtat eftersom det också är mitt civila yrke, andra frågor jag vill lyfta upp på agenan är miljöpartiets näringslivspolitik och klimatpolitik. Jag är mycket intresserad av kulturfrågor och har ägnat mig åt musik i olika former i hela mitt liv, framförallt körsång. Jag är en nyfiken person som inte kan tänka mig att slå mig till ro och sluta leta utmaningar. Jag har tre vuxna barn och två barnbarn som alla är centrum i mitt liv. Den här bloggen har jag tänkt använda för att prata politik, men också för att kunna kommentera dagsaktuella händelser, sedda ur mitt perspektiv.

  • Senaste blogginläggen

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se