Trångboddheten ökar. Tre av fem svenskar bor i kommuner där det är ont om bostäder, enligt Boverket. Medan små kommuner tappar invånare höjs trycket på storstäderna.

Det behövs byggas minst 35 000–40 000 nya lägenheter per år, anser Statens Bostadskreditnämnd (BKN).

- Man bygger alldeles för lite. Vi ser att byggandet ökar sakta men säkert efter finanskrisen, men det behövs fler lägenheter för att få bukt med problemet, säger Lars Magnusson, generaldirektör på BKN.

”Hopplöst”

Långa väntetider, höga hyror och delade boenden är vardagsmat i storstäderna. De stora förlorarna är pensionärer, unga och stora barnfamiljer.

Simon Larsson, 23 år, flyttade från Luleå till Stockholm när han fick praktik på ett konsultföretag. Nu bor han i en andrahandslägenhet på Södermalm med tre kompisar. Men kontraktet gäller bara till slutet av augusti, sedan står han utan bostad igen.

- Det är väldigt svårt att få tag i en lägenhet även om man inte har så höga krav. Vi hade oerhörd tur som hittade den här och om man delar så har man råd med hyran, men nu måste vi hitta något nytt, säger Larsson.

I Luleå var det lättare att få någonstans att bo, säger han. Någon kommunal bostadskö har han inte ställt sig i.

- Det känns ganska hopplöst med så extremt långa väntetider.

Boverkets undersökning visar att kommunerna säljer av allt fler allmännyttiga lägenheter, de allra flesta ligger i Stockholm.

- Men vi ser en dramatisk minskning av försäljningen de närmaste två åren enligt kommunerna, säger Hans-Åke Palmgren på Boverket.

Övervärderad marknad

Det var efter finanskrisen som efterfrågan på lägenheter tog fart på nytt och byggindustrin fick bråttom att hinna i kapp. Enligt BKN sätter de kraftigt stigande byggkostnaderna en käpp i hjulet för möjligheten att bygga bort bostadsbristen.

- Vi vet att marknaden är övervärderad. Nu är det viktigt att upprätthålla konkurrensen. De höga priserna har lett till att kostnaden ökat rejält både när det gäller markpriser och byggmaterial, säger Lars Magnusson.