Eller ja, det var ju deras hus som kopplades in på den nya solcellsanläggningen den dagen, efter ett par dagars test. Det är snart fyra månader sedan och än har de inte hunnit uppleva någon dag när solen flödat och fyllt på energi i huset på riktigt. Men det kommer.

Den dagen vi ska besöka dem skickar Peter Kremsl ett SMS på morgonen: ”Det är snö på panelerna!”

Så är det ju här i världen, att om det är något man inte kan råda över så är det vädret. Vi träffas ändå och pulsar genom snön på tomten för att se anläggningen. Peter kollar:

Artikelbild

| Pekar. Familjen Kremsl kan följa elproduktion och förbrukning varje dag, om de vill. Det gjorde de i början.

– Jo, de ger några watt även nu!

De 44 panelerna på taket ligger i söderläge mot solen och skickar in elen till en inverter på vinden, som gör om strömmen till 220 volt. Invertern tillsammans med en elcentral är själva hjärtat i anläggningen. Sent i höstas gav den 30 kW en dag, och familjen ser fram emot våren.

– Vi har sol från klockan 11 på dagen tills solen går ned. Det var något jag upptäckte på kommunens solkarta, att vårt hus låg perfekt.

Vad var det som gjorde att ni satsade på solenergi?
Artikelbild

| Husets hjärta. På vinden sitter invertern, som gör om leveranserna från solpanelerna till 220 V.

– Jag reser en del i jobbet och har sett hur det ser ut i södra Tyskland. Plus att farsan är österrikare och jag vet hur mycket de pratar om solenergi där. Vi är helt klart på efterkälken. Här är det bara i sin linda eftersom vi har så lågt elpris.

– I Österrike är elen mycket dyrare, så där tänker de mycket på energiförbrukningen och utnyttjar nattaxa för disk och tvätt. Och när man inte är i ett rum är det en självklarhet att släcka, säger han.

Artikelbild

| Besparing. Anläggningen ger också besked om hur många kilo koldioxid familjen sparar, berättar Peter Kremsl.

Men han tycker egentligen inte att familjens investering är så konstig.

– Vi är långt ifrån några freaks, det är stor spridning i dag på folk som satsar på solenergi. Vi har ingen timerstyrd diskmaskin, för oss är det att gå för långt.

Artikelbild

Familjen tog in tre offerter på anläggningar. När de sedan beslutat sig gick det fort. På två dagar var anläggningen uppe på taket.

Familjens investering kostade 207 000 kronor och då är ROT-avdrag på 20 475 kronor borträknat. De har också sökt statligt solcellsstöd på 20 procent av kostnaden, men har inte fått besked än om ansökan går igenom. I så fall måste ROT-avdraget betalas tillbaka, man kan inte utnyttja båda delar.

Artikelbild

– Vi räknar med en återbetalningstid på tio–tolv år. Och anläggningen har en garanti på att den ska leverera cirka 80 procent av kapaciteten efter 25 år.

Huset är ett Borohus från 1991, som familjen flyttade in i 2002. Där fanns redan tidigare luftburen värme via luftvärmepump. Nu är det också anslutet till elbolaget Bixia, men målet är inte i första hand att sälja tillbaka el till nätet. Huset förbrukar ungefär 17 000–18 000 kWh per år och solanläggningen beräknas kunna ge ca 13 000 kWh.

Artikelbild

– Det finns regler för mikroproducenter som gör att det inte är någon idé att producera mer än man gör av med.

– Vi börjar så här, så får vi se sedan. Man skulle ju kunna tänka sig att under dagen ladda en batteripack som går att använda på kvällen.

Artikelbild

Första tiden kollade de varje dag hur anläggningen levererade. Nu blir det allt mer sällan.

– Det skönaste är att det inte är något underhåll, säger Peter Kremsl. Vi gör ingenting. Det är inga filter som behöver rengöras eller något annat.

Men han är belåten med satsningen av fler anledningar.

– Jag känner mig nöjd som person för att vi tagit det här steget, men det är jättebra i vilket hushåll som helst. Kan vi tjäna några kronor och dessutom göra något som är bra för miljön, så…

Anläggningen ger nämligen också besked om hur många kilo koldioxid man sparar. Peter gillar det, särskilt för barnens skull. Det handlar om att alla blir medvetna.

– Barnen tycker att det är spännande!

Men han ser fram emot att mäta en riktig sommarvecka. Han räknar med att huset avviker en del från schablonen över förbrukning, där en villa normalt gör av med mycket el under vintermånaderna och att sedan förbrukningen sjunker drastiskt under sommaren. Familjens pool är anledningen.

– Jag tror att vi kan ha en rätt jämn förbrukningskurva över året, säger Peter och visar på ett stapeldiagram på läsplattan.

– Här, på sommaren, kommer vi troligen att förbruka lika mycket som tidigare under året, pekar han och räknar med att det kommer att innebära mer intjänade pengar.