Folkbildningen bör vara decentraliserad

När Nils Holgersson landar i Västra Vemmenhög efter sin långa resa på gåsaryggen genom Sverige så har han inte bara lärt sig den svenska geografin utan han har fått möjligheten att göra en livsresa byggd på möten, kunskap och erfarenheter.

Regeringen är av allt att döma på väg att lämna ett förslag om centralisering och en ökad detaljstyrning över den fria folkbildningen och folkhögskolan, skriver debattörerna från Centerpartiet. Arkivbild.

Regeringen är av allt att döma på väg att lämna ett förslag om centralisering och en ökad detaljstyrning över den fria folkbildningen och folkhögskolan, skriver debattörerna från Centerpartiet. Arkivbild.

Foto: Magnus Andersson

Debatt2023-07-02 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige är en gestaltning av folkbildningen. En folkrörelse som ger möjlighet till den typen av livsresa som tar fart genom livslångt lärande. Möjligheten att lära, skapa och förkovra sig är värden som är svåra att mäta, men ovärderliga för att låta varje människa växa och utvecklas. Folkbildningen bryr sig inte om var du kommer ifrån utan fokuserar på att hjälpa var och en som deltar framåt. Den är en del av den fria kulturen och den bidrar till demokrati och hållbara inkluderande samhällen. 

Nu pågår svarstiden för att svara på remissen ”Ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund”. Regeringen är av allt att döma på väg att lämna ett förslag om centralisering och en ökad detaljstyrning över den fria folkbildningen och folkhögskolan. Regeringen vill avpollettera Folkbildningsrådet och ersätta det med ett centraliserat klubbslag i riksdagen. Idag sker arbetet inom Folkbildningsrådet av representanter för folkbildningen, som förstår verksamheten och som vet att det råder olika förutsättningar och utmaningar inom folkbildningen. Det enda rimliga vore att invänta Christer Nylanders utredning som syftar till att ta ett helhetsgrepp gällande folkbildning. Nylanders uppdrag är att se över och förbättra förutsättningarna för folkbildningen genom att säkerställa en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll. I uppdraget ingår att analysera om nuvarande styrmodell och modell för fördelning av statsbidraget. Att som regeringen springa före och lägga fram ett förslag som innebär ett snabbspår med detaljstyrning är inte bara populistiskt utan också ett angrepp på det svenska civilsamhället. 

Självklart måste det finnas tydliga regler och det ska vara enkelt att följa upp de krav som ställs på studieförbund. Det finns problem och kryphål för de som vill utnyttja systemen. Men ett litet antal som medvetet gör fel får inte förstöra för den stora massan som gör rätt och som bidrar till alla människors rättigheter att få utvecklas och ta del av det livslånga lärandet. För bildningsverksamhetens långsiktiga trovärdighet behövs arbetet med att stärka kontrollen och uppföljningen av folkbildningens verksamheter.

Civilsamhället och folkbildningen är en viktig del i att utveckla möjligheter för ökad mångfald där människor kan påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Folkbildningens styrka utgår från verksamhet som är fri och frivillig, vilket gör att den enskilde deltagarens, cirkelledarens och föreningens engagemang står i centrum. Att det finns olika vägar till utbildning är en förutsättning för att skapa livsresor. En kurs via ett studieförbund kan vara skillnaden mellan ett utanförskap och att skapa en meningsfull vardag. För att kunna göra en livsresa måste du ha samma förutsättningar oavsett var i landet du bor.

Politikens uppgift är att främja möjligheterna och skapa förutsättningar för alla människors rätta att utforma sin livsresa utan statliga pekpinnar och detaljstyrning. Genom Selma Lagerlöfs skildringar av Sverige har barn och ungdomar lärt av Akka från Kebnekaise att Sverige är ett land med olika förutsättningar men med fantastiska möjligheter. Från söder till norr i hela landet skapas livsresor där alla människors olika förutsättningar och möjligheter tas om hand. Förutsättningarna och förståelsen finns lokalt, av människor för människor. Det är så vi skapar inkluderande samhällen. Folkbildningen är en del av vår fria demokrati- den måste vi fortsätta värna.