Studiestödet för omställning får inte slarvas bort

Som Sveriges största fackförbund har Unionen höga förväntningar på statens budget för 2024.

Genom våra egna undersökningar vet vi att så mycket som varannan privatanställd tjänsteman anser sig behöva vidareutbildning för att hänga med i förändrade kompetenskrav i sin nuvarande yrkesroll, skriver Martin Linder, Christine Lindström och Anders Tilly från Unionen. Genrebild.

Genom våra egna undersökningar vet vi att så mycket som varannan privatanställd tjänsteman anser sig behöva vidareutbildning för att hänga med i förändrade kompetenskrav i sin nuvarande yrkesroll, skriver Martin Linder, Christine Lindström och Anders Tilly från Unionen. Genrebild.

Foto: Tim Aro/TT

Debatt2023-08-31 16:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen och partierna bakom Tidöavtalet behöver leverera nödvändig ekonomisk politik för att vi ska klara den akuta kompetensutmaningen. Inte minst handlar det om statens åtagande för omställningsstudiestödet – en av de mest centrala delarna i den överenskommelse om trygghet, omställning och flexibilitet som träffades mellan arbetsmarknadens parter och staten 2021. 

Det ekonomiska stödet för kompetensutveckling och omställning har snabbt blivit mycket populärt, men enligt den ansvariga myndigheten CSN:s bedömningar riskerar 2,6 miljarder kronor av anslagen för 2023 och 2024 att frysa inne och återgå till statskassan eftersom ansökningarna hopas på hög. Det ska sättas i ljuset av de 50 miljoner kronor som CSN i februari äskade, men inte fick av regeringen, för att anställa fler handläggare.

Inför höstterminen väntade i mitten av augusti fortfarande över 19 000 personer på besked om de skulle få sin ansökan om omställningsstudiestöd beviljad eller inte. Det är inte acceptabelt. Enskilda som vill studera ska kunna planera sin framtid och inte behöva hamna i ekonomiskt trångmål. 

Unionen jobbar tillsammans med andra av arbetsmarknadens parter hårt för att stötta med tolkning och tillämpning, men det räcker inte – CSN måste få rätt förutsättningar att hantera sin roll i detta.
Vi kräver att regeringen ger de ekonomiska resurser som CSN säger sig behöva för att omställningsstudiestödet ska fungera som det är tänkt, såväl i höstbudgeten som i budgetar för de kommande åren.

Genom våra egna undersökningar vet vi att så mycket som varannan privatanställd tjänsteman anser sig behöva vidareutbildning för att hänga med i förändrade kompetenskrav i sin nuvarande yrkesroll. En reform som gör det möjligt för löntagare att, med gott ekonomiskt stöd, stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom ny kunskap och kompetens får helt enkelt inte slarvas bort. 

Möjligheten till flexibel utbildning och kompetensutveckling genom hela arbetslivet är avgörande för arbetsmarknaden och gagnar Sverige. Därför måste regeringen göra allt för att lösa de brister som leder till att ansökningar fastnar i ett administrativt tröskverk.