I december 2010 lanserade EU den Europeiska stadgan för jämlik hälsa och startade ett upprop för jämlik hälsa.
I alla länder beror människors hälsotillstånd och livslängd i hög grad på den sociala miljön. En persons sociala miljö omfattar levnads- och arbetsförhållanden, inkomst, utbildning och de grupper som hon eller han ingår i. Alla dessa faktorer påverkar hälsan.
Den sociala miljön varierar mycket, vilket leder till stora hälsoskillnader mellan och inom EU-länderna. Den förväntade livslängden och antalet sjukdomsfall skiljer sig stort mellan fattiga och rika, och mellan låg- och högutbildade.
Två exempel på de stora hälsoskillnaderna mellan EU-länderna är att:
spädbarn i vissa länder löper upp till fem gånger större risk att dö före ett års ålder.
den förväntade livslängden varierar med 8 år för kvinnor och 14 år för män.
I Sverige lever mer än tio procent av alla barn i fattigdom. I såväl Folkhälsoinstitutets, Socialstyrelsens som i Rädda Barnens rapporter bekräftas bilden av fördjupade klyftor som går över kön, klass och etnicitet.
EU arbetar direkt genom egna insatser och indirekt genom nationella myndigheter och andra aktörer för att minska dessa skillnader. Den svenska regeringens politik är dock till stor del kontraproduktiv. I arbetet för bättre hälsa behöver vi i stället en politik som tydligt tar sin utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer och som har sin värdegrund i jämlikhet, solidaritet och rättvisa.
I december 2010 lanserade EU Den europeiska stadgan för jämlik hälsa och genomför nu ett upprop för jämlik hälsa. Den europeiska stadgan är ett mycket viktigt ställningsstagande för jämlik hälsa på både samhälls- och individnivå. Uppropet handlar om att främja värderingar om solidaritet, rättvisa, jämställdhet, hållbarhet och delaktighet genom att integrera jämlik hälsa i politik och åtgärder för att stödja en god samhällsutveckling.
Som socialdemokrater stödjer vi denna ambition och ställer oss bakom det upprop för jämlik hälsa som nu genomförs.