En distriktssköterska har ett och ett halvt års vidareutbildning efter grundutbildningen till legitimerad sjuksköterska. Specialistutbildningen till distriktssköterska innehåller kurser i omvårdnad, geriatrik, hälso- och sjukvård för barn och ungdomar samt folkhälsovetenskap. Arbetet bedrivs på egna mottagningar, i hemmiljö, på skolor eller på vårdcentraler. I hemsjukvården sköter distriktssköterskan vården av människor med svåra kroniska sjukdomar samt vård av människor i livets slutskede.

Till mottagningarna söker många för att få hjälp med basal sjukvård. Det kan vara sårvård, blodtryckskontroll eller råd om livsstilsförändring. På mottagningen finns också andra specialistsjuksköterskor som är inriktade mot specifika sjukdomsgrupper som till exempel diabetes eller astma. Men distriktssköterskan tillhör en yrkesgrupp som självständigt kan bedöma och behandla patienten utan ordination från läkare, genom att exempelvis kunna förskriva vissa receptbelagda läkemedel.

Distriktssköterskan har genom sin utbildning den bredd som behövs inom primärvården. Kompetensprofilen är nödvändig för att kunna bedöma vårdbehovet hos patienter som vänder sig till vårdcentralen, såväl fysiskt som via telefon.

I dag vårdar landstingets distriktssköterskor patienter med komplexa vårdbehov direkt i deras hem. I framtiden, med sikte på 2014, kommer distriktssköterskor i kommunernas regi att göra detta. Det blir en utmaning för kommunerna att se till att distriktssköterskor vill börja arbeta där. Kommunerna måste få chansen att kunna rekrytera distriktssköterskor till kommande hemsjukvård.

Förr var distriktssköterskan en person som hade kontinuerliga kontakter med familjerna på orten. Detta gav distriktssköterskan god kännedom om hela familjen samtidigt som familjen kunde känna trygghet.

Stärk därför distriktssköterskans roll så att de åter kan bli den naturliga kontakten i en familj under hela livet. Framförallt bör distriktssköterskornas hälsofrämjande uppdrag stärkas. Distriktssköterskan är, och skulle än mer kunna vara, patientens främsta "vårdcoach" genom att erbjuda kunskap, kommunikation och motivationsarbete kring levnadsvanor och egenvård.

Svensk sjukvård måste i högre grad präglas av kontinuitet och ett personligt ansvar för patienterna. Kontinuiteten har varit underskattad som kvalitetsfaktor i vården. Distriktssköterskorna fyller en viktig funktion i primärvården och i den kommande kommunaliseringen av hemsjukvården, därför behöver vårdutbildningarna utökas. Genom att även stärka distriktssköterskornas roll kan vårdcentralerna erbjuda patienter med större vårdbehov bättre tillgänglighet.