Skattepengar används för att rädda aktieägarna
Spaniens byggboom har gått över styr. Nu går EU in med stödåtgärder till Spaniens krisande banker. Det handlar om ofattbara tusentals miljarder kronor. Varifrån kommer dessa pengar om inte från EU:s alla skattebetalare, det vill säga du och jag?
Banker är företag, låt vara stora, men ändå företag. Företag har aktieägare. Att äga aktier medför alltid en risk. Att vara aktieägare medför också skyldigheten/möjligheten att utse en ansvarsfull bankstyrelse. Styrelsen ska sedan, på ett grannlaga sätt, sköta bankens affärer.
Genom en minst sagt vidlyftig kreditgivning till byggföretag och fastighetsägare, har spanska banker hamnat i en situation som är ohållbar. Det som byggts går inte att sälja. Bankerna står inför enorma kreditförluster. Det har pågått en längre tid. Och det är svårt att skylla på andra än bankernas styrelser.
I stället för att låta sjuka banker gå i konkurs, ska nu EU-pengar rädda bankerna. Det vill säga, dina och mina skattepengar används för att rädda aktieägarna i bankerna. De som inte har aktier i bankerna ska betala för att rädda de som har aktier i bankerna. Vad är det här för rättvisa? Har en bank misskött sina åtaganden förtjänar den att gå i konkurs. Insättningsgarantin räddar småspararna. Räddningsinsatser av det här slaget spär bara på bankernas chanstagningar. De vet att de alltid blir räddade om något går fel. På det här viset spelar de inte på samma villkor som andra företag. De har en gräddfil att tillgå, dina och mina skattepengar.
Naturligtvis är förfarandet i grunden fel. Det
begriper alla. Till och med storbankernas ledningar. Men så länge politikerna inte vågar sätta ner foten, fortsätter eländet. Och slöseriet med skattemedel. Helt i onödan.
I Sverige liksom i de flesta europeiska länder finns en finansinspektion. Man kan fråga sig till vilken nytta den varit. Kriser uppstår ju inte över en natt. Inte plötsligt. Trenden har varit uppenbar. Men ändå har inget hänt som kunnat hjälpa att undvika krascher som dessa. Vi i Sverige är inte undantagna. Senast det hände var i början av 90-talet. De flesta minns.
Var hittar vi de ansvarstagande politiker som
vågar säga ifrån? Är det inte alla politikers uppgift att rätta missförhållanden? Även de som styr EU. Det hävdas ofta att banksystemet är livsnödvändigt för vårt ekonomiska liv. Javisst. Men misskötta banker är inte systemet till gagn. Låt alla företag, banker inbegripna, spela på samma villkor. Använd inte skattemedel för att rädda bankers aktieägare.
Aktieägande är en risk. Den risken måste också tas.