Då partiledardebatten hölls häromveckan var skolfrågorna glädjande nog på tapeten. Det är bra. I en tid då satsningarna på skolan har varit rekordstora börjar nu Socialdemokraterna prata om behovet av att investera i karriärvägar för lärare, lärarfortbildning och rektorernas pedagogiska uppdrag. Men det är reformer och satsningar som alliansregeringen redan har genomfört. Tala om att slå in öppna dörrar.

Samtidigt är det positivt att Socialdemokraterna nu delar alliansens syn på såväl utmaningar som viktiga åtgärder som svensk skola behöver. Det borde borga för en stabilitet och långsiktighet som kan stå sig under flera mandatperioder. Det vore bra. Trots alla kloka reformer som regeringen genomfört är loppet inte vunnet. För eleverna och samhällets skull krävs nu uthållighet och många år av systematiskt kvalitetsarbete där kunskap fortsatt sätts i centrum. Där elevernas sociala arbetsmiljö tryggas och där lärare och rektorer får fortsätta sin kompetensutveckling.

Det är som sagt positivt att Socialdemokraterna har vaknat men samtidigt kan jag inte låta bli att undra varför de inte gjorde mer då de satt vid makten. 2011 reformerade regeringen hela det svenska skolsystemet för att anpassa skolan till dagens samhälle men också för framtiden. Med den nya lärarutbildningen och satsningar på läsa-skriva-räkna har vi i alliansen skapat stora möjligheter för att lärarna ska kunna göra tidiga insatser med tydliga uppföljningar för att eleverna ska lämna skolan med slutbetyg. Man måste dock komma ihåg att det kommer att ta tid innan vi kan få mätbara resultat av dessa förändringar. De som lämnar grundskolan idag har gått åtta år i den gamla grundskolan och ett år i den som trädde i kraft 2011.

När Socialdemokraterna nu pratar om obligatorisk sommarlovsskola för de elever som inte lämnat årskurs nio med fullständiga betyg är det som begrepp inte något nytt utan har förekommit under flera år på skolor runt om i landet. Det är dock naivt av Socialdemokraterna att tro att de elever som har stora brister i sina kunskaper ska kunna ta igen detta på 15 dagar. Målet måste vara att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen under terminerna och att svårigheter ska uppmärksammas av skolan redan i tidiga skolår. Vi måste sluta skjuta problemen framför oss.

Vi vet i dag att utan fullständiga gymnasiebetyg så blir det mycket svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Lärlingsutbildning och vuxenutbildning är därför fortsatt viktiga för att kunna ge människor en andra chans eller för att ge möjlighet till nya yrkesval. Men alla måste få chans till en god start. Därför måste vi alla såväl föräldrar som skolpersonal men även studie- och yrkesvägledare hjälpa våra ungdomar att klara skolans mål för att möta arbetsmarknadens förväntningar. Vi måste stödja eleverna att själva ta makten över sin utbildning och framtid.